Där frihet råder ljuder böneutropen

ESSÄ Biskop Antje Jackelén efterlyser symmetri i religionsfriheten – lika mycket frihet till religion som frihet från religion.

För tillfället tycks diskussionen om böneutrop från moskén i Botkyrka ha tystnat. Men var så säker, själva temat kommer igen! Vi är långt ifrån färdiga med frågan om sekularism och neutralitet; om frihet från religion och frihet till religion. När religionsfriheten väl kom till Sverige blev det först och främst som rätten till frihet från religion. I dag är det dock tydligt att religionsfrihet måste ses symmetriskt: både som frihet till och som frihet från religion.

När det gäller fenomen som böneutrop behövs hänsyn både till den muslimska församlingens önskan och till människor i närmiljön. En del politiska företrädare har gjort det alldeles för lätt för sig när de har höjt rösten och sagt att böneutrop överhuvudtaget inte har en plats i ett ”svenskt sekulärt samhälle”. Det är staten som ska vara neutral och i den bemärkelsen sekulär. Samhället däremot är inte sekulärt. Det svenska samhället härbärgerar ju de facto ett flertal religioner och kulturer. En hyfsad umgängeston i ett sådant samhälle kräver en medvetenhet om vad tolerans innebär – både i teorin och i praktiken.

I sin bok The New Religious Intolerance (2012) jämför den amerikanska filosofen och juridikprofessorn Martha C Nussbaum Europa och USA utifrån frågan hur ökande intolerans och rädsla hanteras i mångkulturella och mångreligiösa samhällen.
Nussbaum anser att USA generellt sett har lättare att bejaka annorlundaskap än vad Europa har. Till viss del har detta en historisk förklaring. USA grundades av europeiska flyktingar. Dessa hade lämnat Europa eftersom de tillhörde religiösa minoriteter som tänkte och tyckte annorlunda än makten i sina länder.  De hade ett behov av att staten skulle vara neutral. På så sätt kunde de få öppet praktisera sin tro: religionsfrihet som frihet till religion. Europas länder är historiskt sett mer influerade av romantikens bild av vad en nation är, nämligen något som hålls samman av blod, land, kultur och språk. Här blir en viss religion, ofta en viss form av kristendom, en viktig del av den nationella identiteten.

Detta stämmer ganska väl in på Sverige. Hur ofta sägs det inte att vi hade ett homogent samhälle ända till de senaste decenniers invandringsvågor. Varje gång den bilden målas upp osynliggörs dels Sveriges urfolk, samerna, och dels alla de som under gångna sekler invandrade och med sin kunskap och kultur bidrog till Sveriges utveckling.     

Nussbaums princip om att likvärdigt respektera medborgarnas samvete går längre än det klassiska europeiska toleranstänkande som oftast omhuldar ett majoritetsperspektiv som tolererar de andra endast på majoritetens villkor. Just den sortens tolerans tycker jag skiner igenom i den svenska debatten om böneutrop.

Denna europeiska lösning är inte längre adekvat, menar Nussbaum. Hon anser att den bär för mycket smak av den sortens hierarki som USA:s grundare ville lämna bakom sig. Hennes resonemang bygger på att alla människor har en samvetsfrihet. Det innebär att makthavare och beslutsfattare så långt det är möjligt måste skydda och respektera medborgarnas samvete. Ett åsidosättande av samvetsfriheten är ytterst sett ett angrepp på mänsklig värdighet.

I amerikansk rättstradition skyddas samvetsfriheten för alla genom lagar som inte förbjuder religiös tro och lagar som är icke-diskriminerande när det gäller praxis. Samtidigt finns insikten att demokratiska lagar ofrånkomligen speglar det som majoriteten anser passande. Även om lagstiftarna inte har några som helst negativa intentioner kommer det att finnas punkter där dessa lagar lägger orättvisa bördor på minoriteter. Alltså krävs anpassningar av lagen i form av undantag, annars gör majoriteten anspråk på en mycket större frihet för sig själv än den är beredd att ge andra.

Religion och icke-religion måste hanteras symmetriskt. Staten får inte favorisera religion framför icke-religion, eller icke-religion framför religion. Nussbaum kritiserar fransk laïcité för just favoriseringen av icke-religion framför religion.
Hur ser detta ut i Sverige? Det går kanske inte att svara på generellt, men är det inte ofta så att just ateism framställs som den neutrala positionen? Ateismen har en benägenhet att slinka igenom som det neutrala normalfallet, snarare än att framställas som vad den är – ett alternativ bland andra. En komplex verklighet riskerar då att reduceras till simpla motsatsförhållanden.

Martha Nussbaum, som själv tillhör en judisk församling,föreslår tre etiska principer för ett mångkulturellt samhälle: att värna samvetsfriheten, att vara etiskt konsekvent – det vill säga att vara medveten om bjälken i det egna ögat när man vill fokusera på flisan i den andres – och att träna sin förmåga till inlevelse i den andres situation. Genom dessa principer kan vi bli medvetna om att även lagar som ser ut att vara neutrala och rimliga ändå kan lägga speciella bördor på minoriteter, vilket innebär att de inte skulle klara en författningsmässig prövning. Så, menar Nussbaum, tänker vi sällan i Europa, men så borde vi tänka.

Om förhandlingen mellan rätten till och rätten från religion sker med Nussbaums principer som utgångspunkt framstår motståndet mot böneutropen som svårbegripligt. I sammanhanget har det talats om ett utrop per vecka, i samband med fredagsbönen, en till två minuter långt. Givetvis måste ljudnivå och frekvens regleras i enlighet med allmänna bestämmelser, men ett principiellt nej tycks snarast vara uttryck för ett generellt misstänkliggörande av en minoritetsreligion, i det här fallet islam.

Staten ska varken favorisera en religion (och därmed diskriminera andra) eller förvägra reli-gioner möjligheten att synas och ta plats i det offentliga rummet. I ett flerkulturellt och flerreligiöst samhälle med en neutral stat behöver vi agera utifrån medmänsklig tolerans gentemot
sådant som är annorlunda eller upplevs som störande, vare sig det handlar om kyrkklockor, travbanans megafoner eller muslimska böneutrop.

Antje Jackelén
biskop i Lunds stift

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.