Fler goda samtal behövs även inom kyrkan

Det nya året har inletts med en debatt om yttrandefrihet och samtalsklimat. Den akuta bakgrunden är den deplattformering av president Donald Trump som har ägt rum till följd av stormningen av Kapitolium i Washington på trettondedagen. Det faktum att Twitter och Facebook har stängt ner Trumps konton har väckt reaktioner där de flesta tänkbara perspektiv finns representerade.

Fenomenet har dock en längre förhistoria och är inte begränsat till USA. Under en lång tid har samtalsklimatet polariserats allt eftersom samhällsklyftor och segregation ökat. Tonaliteten mellan meningsmotståndare har blivit allt mer oförsonlig. De gemensamma referenspunkterna tycks ha blivit färre när till och med sanningsbegreppet är omtvistat. Intresset för komplexitet och nyanser är ibland ytterst begränsat.

Till stor del är denna utveckling orkestrerad av medier som går under beteckningen sociala medier, men som i själva verket ofta bidrar till direkt asocialt beteende. Att det dessutom är privatägda globala jättar som i hög utsträckning styr och dikterar den demokratiska debatten bidrar till mångas olustkänsla.

Det behövs nya former av och tonlägen i debatten. Vikten av sansade och sakliga samtal kan inte överskattas, alldeles särskilt när man inte håller med varandra. En insikt som också gäller Svenska kyrkan. Även inom kyrkan finns exempel på polariserade samtalsklimat, oförsonliga tongångar och människor som på olika sätt upplever sig vara deplattformerade.

Det ser naturligtvis väldigt olika ut på skilda platser. Men det goda samtalet behöver värnas generellt. En bra början på det nya året skulle därför kunna vara att fundera över hur vi kan bidra till konstruktiva samtal under året som kommer. Vilken typ av samtal behöver föras i kyrkan där vi är verksamma, i församlingar eller på stifts- och nationell nivå?

På vissa ställen är det kanske parterapins samtal som är aktuellt, där frågor om missförstånd, konflikter och bristen på kommunikation förs. Målet för sådana samtal kan vara att finna nya sätt att relatera till varandra, att bygga en ny relation – inte fortsätta på samma sätt som tidigare.

På andra platser kan utvecklingssamtalet vara modellen. Sådana samtal handlar om att skapa motivation, engagemang och trivsel kring det som är uppgiften. De syftar till utvärdering och bekräftelse, men också kreativitet och gemensamma framsteg.

På somliga håll efterfrågar kyrkan sorge­samtal. När så mycket av kyrkans förutsättningar har förändrats och en hel del har gått förlorat kan det vara viktigt att få tacka för det som varit, sätta ord på förlusterna och överlämna alltsammans åt Gud. Allt för att integrering och nyorientering ska kunna vara möjlig.

Gemensamt för de flesta sammanhang är behovet av själavårdssamtal. Man önskar finna mening, sammanhang och tröst i det som är livet och tjänsten. Syftet med sådana samtal är fördjupade perspektiv både på oss själva och på kyrkan.

Under det nya året efterlyses olika typer av goda samtal. Sådana behövs inte minst inom Svenska kyrkan.

Jonas Eek