Bakom varje utköp finns oftast en mångfacetterad problematik med flera parter och versioner. Men att utköpen ökar i kostnad och antal är en utveckling som måste stoppas.
Aftonbladet rapporterar om den sparkade kommundirektören som, efter att ha bytt efternamn, fått nytt toppjobb i en annan kommun. Det nya efternamnet beror, enligt uppgift, på att han gift sig, men artikeln antyder att namnbytet underlättat möjligheten till det nya jobbet, snarlikt det han nyss avskedats ifrån. Man slås av att det inom kyrkan i liknande fall sällan krävs omaket med namnbyten.
Bakom varje utköp finns oftast en mångfacetterad problematik med flera parter och versioner. Den största yrkesgruppen som köps ut är präster som antingen felaktigt skiljs från sin församling efter konflikter med de förtroendevalda eller som ”är omöjliga” och gång på gång köps ut från sina tjänster.
I dagens KT finns en granskning som visar att kyrkans utköp ökar, både till antal och i kostnader. Även om utköp ibland kan vara som somliga skilsmässor – det minst dåliga alternativet i en uppkommen situation – hindrar inte att utvecklingen är ohållbar. Kyrkan har inte råd med detta slöseri av kapital: ekonomiskt, moraliskt, förtroendemässigt och personligt. Utköpen behöver stoppas och stift och pastorat behöver bli duktigare på att lära av historien och ta ordentliga referenser när man anställer.
Denna ledarsida har tidigare argumenterat för att domkapitlen, av flera anledningar, borde bli arbetsgivare för dem i vigningstjänst, alldeles särskilt för kyrkoherdarna. Fördelarna vore flera, bland annat skulle utköpen kunna stävjas. Domkapitlen köper inte ut någon. I stället har man möjligheten att placera om de präster som behöver till tjänster där de bättre kommer till sin rätt.
Jonas Eek
LÄGG TILL NY KOMMENTAR