Kultur

Masha Gessen om farmor, mormor och den judiska identiteten

I dag inleds årets bokmässa i Göteborg. Kyrkans Tidning har mött en av de internationella gästerna, rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen.

Hon har träffat Greta. Snart ska hon möta Leila. Masha Gessens framförde sina önskemål om intervjuobjekt redan vid ankomsten till Stockholm, berättar förlagschefen.

Det handlar förstås om 15-åriga Greta Thunberg, som skolstrejkar för klimatet, och om Leila Ali Elmi, muslim och nyvald riksdagsledamot för Miljöpartiet. Båda har skapat rubriker som uppenbarligen nått USA, och för en skribent som har kontrakt med tidningen The New Yorker om att leverera hundra krönikor per år behövs ständigt stoff.

Masha Gessen är den rysk-amerikanska journalisten och författaren som gjort sig internationellt känd med sina kritiska analyser av Putin och Trump. Men hur mycket journalisterna än vill höra hennes tankar om demokratins dagsaktuella status är det konkreta ärendet just nu ett annat. Bokmässan står för dörren och Masha Gessen är här med anledning av Ester&Ruzia, en bok om hennes farmor och mormor och deras vänskap genom Hitlers krig och Stalins fred, som undertiteln lyder.

Den kom ut 2004 men har översatts till svenska först nu.

– Boken är skriven i en mycket mer ornamental stil än vad jag har idag. Men jag tycker fortfarande att det är en väldigt bra story.

Betydligt färskare är hennes Framtiden är historia, om det totalitära Rysslands återkomst, som kom i fjol. Böckerna slår tillsammans en båge mellan då och nu, mellan personligt och politiskt.

En central del av Masha Gessens arv är den judiska identiteten; både hennes far- och mormor var judinnor. Länge var detta arv tyst, i en miljö där ateismen var påbjuden och antisemitismen ständigt närvarande.

– Vi hade inga judiska traditioner alls. Mina föräldrar föddes under andra världskriget, redan en och en halv generation in i Sovjetunionen. Mormor och farmor var dessutom ateister. I ett annat samhälle hade de mycket väl kunnat vara ateister och ändå tillämpat de judiska sederna, så som sekulära judar gör över hela världen. Men så var det inte i Sovjet.

Jag frågar om Masha Gessen minns sitt första möte med antisemitismen. Hon svarar blixtsnabbt: ”Den 1 september 1974”.

– Det var första dagen i skolan. På rasten skulle vi barn gå i par efter varandra på gården. Plötsligt vände sig pojken framför mig om och sa ”Är du judisk?”. Jag sa ja, för det visste jag att jag var. Han sa ”Skäms du inte?”. Jag förstod inte vad han menade och frågade honom om han inte skämdes för att vara rysk.

Efter skolan berättade hon för gammelmormor om vad som hänt och fick stort beröm för sitt sätt att svara.

– Av hennes reaktion förstod jag att min klasskamrat sett det som skamligt att vara jude. Från den dagen var antisemitismen en del av min vardag.

Den mest formande konsekvensen av den judiska hemhörigheten kom dock 1981, när Masha Gessen var fjorton år och familjen flyttade till USA. Föräldrarna fattade beslutet, måna om att barnen skulle slippa drabbas av det som en gång slagit så hårt mot dem själva – ett system som helt eller delvis utestängde judar från högre utbildning.

Efter en återkomst till Moskva under 90-talet är New York numera inkörd hemadress och utsiktspunkt mot ett Ryssland där antisemitismen fortfarande är stark. Trots det vill hon inte tala om den för mycket.

– Med risk för att ge sig in i något slags märkligt diskriminerings-OS måste man ändå konstatera att det finns etniska grupper som är långt mer utsatta idag. Som tjetjener. Judar har inget att klaga på i ett Ryssland där folk bokstavligen dödas för att de är muslimer.

Islamofobin gäller för övrigt hela ”den norra hemisfären”, säger hon. I både Ryssland, Europa och USA är det muslimerna som är främlingsfientlighetens främsta måltavla.

Genom globalisering och migration har religionen klivit in som en betydande faktor för samhällsutvecklingen. Kunskap om religion har blivit nödvändig för att förstå världen. Masha Gessen har tack vare barnen fyllt i kunskapsluckorna kring det judiska arvet. När de var små och familjen bodde i Ryssland omgavs barnen av skolkamrater med kors runt halsen.

– Jag kände att jag måste ha ett bra svar på varför de själva inte hade det. Min dotter, som nu är 17 år, var väldigt intresserad av judendom under en period. Vi firade sabbat och jag deltog i en Torah-studiegrupp.

Det är med djup skepsis hon ser hur religiösa företrädare krokar arm med demagoger som Putin och Trump. Resultatet är att de blir utnyttjade. Demagoger vädjar alltid till ett inbillat förflutet, säger Masha Gessen. Och detta inbillade förflutna är ofta färgat av religion, åtminstone av folks föreställning om religion.

– Titta bara på Ryssland. Folk växte inte upp med religion, men de ser ändå nu i efterhand religionen som en del av sitt inbillade förflutna.

I USA är bilden dubbel, konstaterar hon, med kyrkor som ivrigt deltar i politikens ”extrema högersväng” samtidigt som församlingar över hela landet öppnar sina portar för flyktingar.

– Det finns en stark motståndsrörelse i USA, jag önskar att kyrkans röst var ännu tydligare där.

Både Putin och Trump stöds av mäktiga religiösa krafter. Vilka likheter delar de i övrigt, när det kommer till tro och religion?

– Den stora likheten är att de är hycklare. Ingen av dem är religiös, av vad vi kan se. Vladimir Putin har sagt att han växte upp med religion och att han är döpt. Jag tror honom inte, han växte ju upp med KGB… Samtidigt som han började sin kampanj för ”traditional values” berättade han att han skulle skilja sig. Det finns också starka rykten om att han har barn utanför äktenskapet.

De regler han förespråkar gäller helt enkelt inte honom själv, säger Masha Gessen. Detsamma gäller Trump, ”den minst religiösa president USA någonsin haft” och en man som skilt sig två gånger samt gjort sig skyldig till sexuella övergrepp.

– Fram till Trump var det otänkbart med en president som inte var troende och tydligt artikulerad kring religiösa och traditionella värden. Tekniskt sett är han Amerikas första sekulära president. Samtidigt har han knutit starka band till den evangelikala rörelsen.

Masha Gessen talar snabbt och skarpt. Hennes varumärke är den distinkta analysen; mer prövande frågor är inte i hennes smak. Hon har inga problem med att diskutera religion, men är tydlig med att det specifikt kyrkliga amerikanska landskapet inte är hennes främsta område.

För ett barn av Sovjettiden har avståndet till religionens värld varit stort. Idag förenar Masha Gessen en skoningslös kritik mot religionens tendens att liera sig med makten, med insikten om hur den personliga tron är ett slags totalitarismens motpol.

– Religionen erbjuder ett narrativ och en gemenskap oberoende av staten. Inget sådant kan tolereras i ett totalitärt samhälle. För att förstå Sovjet måste man förstå att det inte bara var ett officiellt ateistiskt samhälle, utan ett samhälle där hela den typ av privata sfär som tron både förutsätter och skapar var helt omöjlig.

 

Fakta: Masha Gessen

Yrke: Journalist, författare, HBTQ-aktivist

 

Ålder: 51

 

Bor: Född i Moskva. Bor sedan 2013 i New York

 

Aktuell med: Ester och Ruzia, Vänskap genom Hitlers krig och Stalins fred (Brombergs förlag)

 

Tidigare titlar på svenska: Mannen utan ansikte, Ord kan krossa betong: berättelsen om Pussy Riot, Framtiden är historia, det totalitära Rysslands återkomst

 

Övrigt: Tilldelades 2012 svenska Stora Journalistpriset och 2013 Tucholskypriset av Svenska PEN.

Läs också:

Kultur

Rädsla för sönderfallande värld präglade mässan

1 oktober 15:27
Rasism. Psykisk ohälsa. Demokratisk kollaps. Kris i vården och global uppvärmning. Oro var det inofficiella temat för årets bokmässa.
Kultur

Efter bokmässan – tips från Se Människans åhörare

1 oktober 10:00
Ulla och Stig Dahl är veteraner bland besökarna på Svenska kyrkans scen. Ett par av deras höjdpunkter 2018 är samtalen med Elisabeth Åsbrink och Mikael Holmqvist, som går att se i efterhand på Youtube.

LEDIGA JOBB

64

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 42 2018