Har politiken spelat ut sin roll i kyrkovalet? Uppenbarligen inte för väljarna. Resultatet visar att 75 procent av väljarna har valt att rösta på nomineringsgrupper som antingen är politiska partier eller löst associerade med våra riksdagspartier.
Valet har föregåtts av kritik och rentav fördömanden av ”politikernas” inblandning i kyrkans styresform. Kritiken har kommit såväl från kulturradikalerna i Stockholmspressen som från det inre av kyrkan. Man kunde få ett intryck att ”politikens” saga var all i Svenska kyrkan.
Men nu har väljarna sagt sitt och de verkar i en överväldigande majoritet finna det både gott och praktiskt att orientera sig även i kyrkovalet efter politiska ideologier och varumärken. På sina håll har moderata väljare haft så svårt att hitta sin grupp sedan den döpte om sig till Borgerligt alternativ att de helt sonika skrivit Moderaterna på valsedlarna. Denna förvirring verkar ha straffat sig.
Visst rör det på sig även i riktning bort från partipolitiska varumärken. Posk har framgångar liksom Öppen kyrka. Men det är inte entydigt, Frimodig kyrka som stigit fram som ett tydligt alternativ ser ut att ha förlorar ett mandat. I lokala sammanhang kan det gå bättre för oberoende nomineringsgrupper, där personkännedom ersätter partikännedom.
Slutsatsen blir att det politiska landskapet även framgent kommer att ha betydelse i kyrkan - om väljarna själva får välja. Och det är väl det som är meningen.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR