Världsbild

Teologi i rädslans kultur

Världsbild. Det är tydligt att budskapen om osäkerhet och otrygghet har ökat. Det beror inte enbart på att det är valår. Vindarna blåser över hela Europa och intensifieras av populistiska krafter. Det kan vara frestande att låta hoten mot samhället styra ens världsbild. Men de behöver inte utgöra agendan för hur folk ser på framtiden i stort.

Politiker har idag svårt att formulera trovärdiga visioner som bär. Till viss del tror jag det beror på vår postsekulära tid. Det är inte givet vilken berättelse som är gemensam längre. Inte ens mänskliga rättigheter tycks bära som gemensamt framtidshopp.

Det finns forskning som visar att vi har lättare att tro på negativa budskap än på positiva. Det kallas ”kognitiv snedvridning” och innebär att vi är mer benägna att tro på hot och orsaker till rädsla än att tro att det finns hopp om framtiden. I populistiskt starka tider är denna snedvridning något som politiska och religiösa ledare utnyttjar.

Den berättelse som lanseras brett – och som vi i hög grad har legitimerat – är ”kriget mot terrorismen”. Vi lever i den nu. Överallt talas det om hot och rädslor, såsom terror, fejkade nyheter, migration och klimat. Svaren på dessa hot är övervakning, ökade inre och yttre gränskontroller, lagring av medborgares data och militarisering – och det är politiker som lovar att leverera.

Misstänksamhet framställs som politiskt gångbart och tillit som naivt. Innehållet är ofta oproportionerligt i förhållande till verkligheten. I USA är det fler som dör av getingstick än till följd av terrordåd. I Sverige ville Gustav Fridolin (MP) att de som fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd skulle bära fotboja om de bedömdes som en säkerhetsrisk. Det är ett exempel som kom efter terrordådet i Stockholm förra året. Det politiska språket blev hårt även i Sverige.

De övergripande konturerna av övervakningssamhället tjänar både politiska och ekonomiska intressen mot bakgrund av rädslor och hot. Talet om rädsla väcker rädsla. Trygghetspaket levereras i form av trygghetskameror, trygghetsvärdar och trygghetsområden.

Världen utanför trygghetens sfärer utmålas som en farlig plats. I ett sådant klimat är det nästan omöjligt att skapa visioner som bär. Därför tappar också tidigare stabila partier och kyrkor sina positioner som värderingsbärare och frestas att använda samma retorik som populistiska rörelser. Det som räknas är snabba lösningar med omedelbara och tydliga effekter.

Men judiskt-kristna och andra religiösa berättelser kan ha en alternativ verklighetstolkning som jag menar är nödvändig i vår tid. Gamla teologiska begrepp som synd, eskatologi, evighet och försoning innehåller ett motstånd i språk och praktik.

Övervakning, som är ett instinktivt politiskt begrepp, kan få nya innebörder med ett teologiskt raster. När ord från Psaltaren får brytas mot samtidens politiska begrepp så sker radikala saker. Verkligheten öppnar sig och den politiska kärvheten kan ställas i kontrast till tusenåriga texter. Där behöver teologer och religiösa företrädare befinna sig idag, att bidra med mening för att motverka rädslans kultur och övervakningshysterin.

Fakta: Susanne Wigorts Yngvesson

Teolog och professor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm.

 

Hon har intresserat sig för frågor om övervakning, medieetik och samvetsfrihet, men också om sexualetik, film och teknologi.

 

Wigorts Yngvesson har tidigare medverkat på Kyrkans Tidnings ledarsida och det är glädjande att vi nu kan välkomna henne tillbaka som gästkrönikör. 

  • 2 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Birgitta Schönbeck Persson

    Det är något fundamentalt att både kunna känna rädsla och att vara trygg. Det går inte att förklara bort med olika text citat och forskning. Om jag ser till texter i Bibeln kände Jesus och rädsla inför vad som han visste skulle ske .Vi lever i dag i ett demokratiskt land med mänskliga rättigheter. Varje människa har därmed ett ansvar i samhället att tillsammans bekämpa krafter som vill utveckla våld och förföljelser. Men det finns också en valfrihet att välja vilka ledare och politiker som ska styra vårt land..Demokrati är ett accepterande av öppenhet men måste ändå styras av mänskliga rättigheter..

  • Birgitta Schönbeck Persson

    Kyrkan har i dag inte monopol på att leverera trons trygga budskap . I en orolig värld där både onda och goda krafter vill styra . Behövs en verklighets förrankning att vara i den tid som är . Politik spelar en allt större roll med sina förändringar i kyrkans vara . Svenska kyrkan är inte oskyldig till det som sker i dag med medlems utträden och en viss ovilja att se sina begränsningar vad som är kyrkans uppgift ..Jag tror att en omorganisation inom kyrkan kommer att behövas för att människor vill känna att det genuina i folkkyrkan fortfarande är möjligt...