Jesus Kristus, Gud och det heliga könet

”På juldagen, 25 december föddes Jesus, ett efterlängtat barn. Hen föddes när de lyckliga föräldrarna Maria och Josef var på resande fot.”

Formuleringen kommer från en julannons signerad Svenska kyrkan i Västerås. Jesus könades som ”hen” och reaktionerna lät inte vänta på sig. En av dem som reagerade var Dagens Nyheters Erik Helmerson som på mikrobloggen Twitter skrev: ”Det är väl helt enkelt så här: En kyrka för vilken ingenting är heligt är ingen kyrka. Den är en social klubb för söndagsförmiddagssamvaro, skogsvård, tv-debatter och välgörenhet.”

Under hösten kablades påståendet att Svenska kyrkan i sin nya kyrkohandbok gjort Gud könsneutral ut över hela världen. ”Fake news”, sa Svenska kyrkan och försökte skademinimera. Ordet ”hen” förekommer inte i Svenska kyrkans gudstjänstböcker, intygade pressmeddelanden på flera språk.

I Bibeln används både maskulina, feminina och könsobundna bilder för att beskriva Herren. I Matteus evangelium säger Jesus att han vill samla Jerusalems barn ”så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna”, i Psaltaren beskrivs Gud som ”en klippa och en borg” och hos profeten Jesaja säger Gud till sitt folk att ”som en moder tröstar sin son, så skall jag trösta er”.

Men vad är det som gör att så många människor reagerar när teologer och präster experimenterar med Gud och kön? Och är Herrens könsidentitet helig?

För att försöka nå djupare i det teologiska samtalet om Gud och genus har Kyrkans Tidning samtalat med fyra akademiska feministteologer om Gud, gudsbilder, kristologi och kön.

"Om vi gör Jesus könlös så riskerar vi att förlora något av inkarnationen"

Elisabeth Gerle är präst och professor i etik vid Lunds universitet och Svenska kyrkans forskningsenhet. Hon har bland annat skrivit boken Mänskliga rättigheter för Guds skull (Doxa förlag) som visar olika tolkningar av skapelseberättelserna om kvinnors och mäns tillblivelse.

– Genom historien har man värnat om att framställa Gud som man och upprätthålla en könshierarki: Mannen skapad till Guds avbild och kvinnan till mannens, säger Elisabeth Gerle och citerar den amerikanska radikalfeministen och teologen Mary Daly:

– ”Om Gud är man blir mannen gudomlig”. Det är en av de klassiska feministteologiska frågeställningarna. Jag har sett att det finns människor som blir väldigt hotade om man inte tänker sig att Gud är fader och man i bokstavlig bemärkelse, säger hon.

Elisabeth Gerle lyfter även fram den katolska feministteologen Rosemary Radford Ruether som frågade sig om en manlig frälsare kan frälsa kvinnor.

– Vi använder ord, bilder och uttryck för att beskriva Gud. Men redan kyrkofadern Augustinus varnade för att om om vi tror att dessa är identiska med Gud blir de avgudabilder.

– Den välvilliga tolkningen av att tala om Jesus som ”hen” är att man vill lyfta fram den uppståndne bortom mänskliga avgränsningar. Som den uppståndne Kristus blir det fysiska könet av mindre betydelse. Dessutom föds inte alla med tydligt kön, säger hon.

Men kön är inte oviktigt, understryker Elisabeth Gerle.

– Vi har alla ett kön, det är ingen som är utan. Det tillhör att vara människa. Samtidigt kan jag personligen förstå om man vill komma bort från könsbestämda uttryck och vidga bilden av Gud. Men om vi gör Jesus könlös så riskerar vi att förlora något av inkarnationen, hans mänsklighet som judisk man.

– När jag ser hur Jesus som man används för att exkludera tänker jag att vi måste använda fler bilder för det gudomliga. Inte bara könlösa bilder så som ”klippa” eller ”vatten”, utan förmänskligande bilder som uttrycker relation. Gud är som en moder, en fader, vän, säger hon.

Elisabeth Gerle är präst och professor i etik vid Lunds universitet. Kom 2015 ut med ”Sinnlighetens närvaro - Luther mellan kroppskult och kroppsförakt.”

"Frågor som har med teologi och kön att göra rör vårt innersta"
 

Lovisa Nyman, präst och doktorand i systematisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund, är utgångspunkten att teologi handlar om att försöka sätta ord på vår erfarenhet av Gud.

– Vi kan inte fånga Gud med språket, men det måste finnas en teologisk bearbetning bakom språkliga förändringar. Och det får inte vara påklistrat, utan måste få vara något som vi skriver och tolkar fram i varje nytt sammanhang.

– Det finns väldigt många ingångar när man tänker kristologiskt – i feministteologin är konsekvenserna av våra teologiska ställningstaganden väldigt viktiga. Teologin är inte rätt för att den är rätt, utan för att den får goda konsekvenser. Kristologiskt får man då tänka: Vilken förståelse av Kristus leder till upprättelse för människor i detta sammanhang?

Hon menar att man i samtalet om Gud och genus måste ha respekt för människors olikheter i tolkning och tradition.

– Alla frågor som har med teologi och kön att göra rör vårt innersta, sådant som är viktigt för oss. Om det vi hör eller läser inte stämmer med vår erfarenhet av Gud reagerar vi, säger hon.

Hon säger att hon personligen har tampats med de här frågorna och att hon ser två huvudstrategier för att komma vidare i talet om Gud och kön.

– Ett sätt är att ta bort de ord som signalerar kön. Man byter han-pronomen mot ”Gud” och reducerar bort de ord som känns väldigt manliga, till exempel Herre och kung. Risken med det är att man landar i ett ganska klumpigt och utarmat språk.

– En motsatt strategi är i stället att man fyller på med gudsbilder. En mångfald av bilder motverkar att vi får för oss att vi kan förstå exakt vem Gud är, säger hon.

Men de båda strategierna är inte nog, menar Lovisa Nyman.

– Vi måste jobba med språket och med våra föreställningar. Om vi oreflekterat ersätter ”Herre” med ”syster” betyder det inte att vi per automatik har bearbetat vår gudsbild. Ett större arbete krävs för att komma vidare.

Lovisa Nyman är präst och doktorand i systematisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. I sin avhandling undersöker hon hur ett antal feministteologer hanterar mänskligt beroende.

"Gud är för mig självklart något som är bortom kön"
 

Prästen Jenny Karlsson, doktorand i systematisk teologi vid Åbo Akademi, tror inte att man nödvändigtvis löser något genom att tala om Gud som ”hen” eller ”hon”.

– Gud är för mig självklart något som är bortom kön. Samtidigt rör vi oss inom språket och därför är det inte konstigt att Gud tillskrivs mänskliga drag så som kön.

– Inom den feministiska teologin är det inget nytt att kritisera könandet av Gud som man. Det känns nästan lite passé. Redan på 70-talet talade man om att tänka sig Gud som kvinna eller androgyn. Då var könet väldigt viktigt. I dag handlar det mer om könsmaktsstrukturer.

Jenny Karlsson ser ett behov av att hitta en samlande feministisk röst i dag.

– I det arbetet rymmer teologin många resurser. I stället för att fokusera på huruvida Gud är man eller kvinna tänker jag att det är viktigare att tala om Guds egenskaper: Gud som rättvis och kärleksfull till exempel.

– Det behövs en teologi som inte nedvärderar kvinnor eller någon annan. Med oss i det arbetet har vi erfarenheterna av 60- och 70-talets feminisms avslöjanden av de patriarkala strukturerna.

På frågan om huruvida det är viktigt att tala om Jesus som man eller ej, svarar Jenny att Jesus onekligen var man men att könet i sammanhanget inte är det väsentliga. Jesus tycks också varit en man som utmanade den tidens könsroller.

– I vissa lägen kan man ändå kosta på sig att pröva och utmana en fråga som denna om Jesu kön men som alltid är det ett samtal som behöver föras med klokhet och omsorg.

– I min församling, där jag har ett förtroende, kan jag kosta på mig att utmana. Men om jag gör det i det offentliga rummet är det svårare. Det krävs både kunskap och pastoral känslighet om det inte ska bli kontraproduktivt, säger Jenny Karlsson.

Mary Dalys ord ”Om Gud är man blir mannen gudomlig” handlar om identifikation. Hur påverkar det kön vi tillskriver Gud vår relation till honom? Jenny Karlsson ser två aspekter av hur vi förhåller oss till Gud.

– Den ena är Gud bortom allt, som vi inte fullt ut kan fånga med vårt språk och som inte är beroende av att vi kan identifiera oss. Den andra aspekten är att det gudomliga utspelar sig i en mänsklig kontext. I vissa lägen finns det ett behov av att kunna identifiera sig och känna: Gud är lik mig.

Jenny Karlsson är präst och doktorand vid Teologiska högskolan Stockholm och ingår i Stockholms stifts forskarskola. Hennes avhandling handlar om synd.

"Det behöver inte göras kontroversiellt att Jesusbarnet var en pojkbebis"
 

Författaren och prästen Annika Borg, som 2005 disputerade vid Uppsala universitet med sin avhandling om kön och bibeltolkning, tycker inte att det tillför något teologiskt fördjupande att använda ordet ”hen” om Jesus.

– Vi behöver inte världens beteckningar för att beskriva Gud. Som kristna har vi egna källor att ösa ur. Bibeln rymmer en mängd fantastiska gudsbilder och ett rikt språk som vi har tillgång till, till exempel är Anden femininum i hebreiskan och Visheten beskrivs med feminint pronomen. Samhällsordet ”hen” tillför inget, säger hon.

– För mig som sysslat med feministteologi i hela mitt yrkesliv framstår detta som kosmetika. Vi behöver inte göra det till något kontroversiellt att Jesusbarnet var en pojkbebis. Att ett barn föds är något nästan alla kan relatera till.

Annika Borg befarar att försöken att, genom att ett könsneutralt språkbruk, komma bort från frågan om Gud och kön i stället riskerar att få motsatt effekt.

– I stället för att se att Gud blir människa i ett barn som föds hamnar fokus på Jesu kön.

– Det innebär även att man skapar sig en stereotyp bild av vad det innebär att Jesus föddes som man. Men om vi ser på vem Jesus är så framträder en man som bryter mot sin tids föreställningar om vad det är att vara man. Han tar till exempel strid för kvinnor och barn och lyfter in dem i sin och Guds blick.

Annika Borg pekar även på att det finns en teologisk poäng i att Sonen föds som man.

– Varför är det viktig att det är just en son som föds? Det handlar om frälsningshistorien: när Gud blir människa i Jesus går profetlöftena om en son, en kung, och så vidare, i uppfyllelse. Vi måste faktiskt ha någon slags koppling till själva källan. Där finns ett teologiskt djup i det som man inte kan bortse från.

Samtidigt understryker Annika Borg att diskussionen om makt och kön är viktig.

– Det har gjorts, och görs, tolkningar av Gud som exkluderar flickor och kvinnor. Då är det viktigt att peka på att Jesus är inklusiv och att han bryter normer och tabun. Kristus har ett universellt och inkluderande anspråk när han uppmanar oss att gå ut och göra alla folk till lärjungar.

Annika Borg är präst, teologie doktor och författare. Disputerade 2005 med avhandlingen ”Kön och bibeltolkning” där hon undersöker hur Nya testamentets brev om kvinnors underordning har tolkats under 1900-talet.