Plats på scen för Wingrens arv

Ekonomi och juridik har dominerat debatten. Nu är det dags att synliggöra den skandinaviska skapelseteologins plats i en folkkyrka som alldeles för ofta bara motiveras politiskt. Det menar bokaktuella Bengt Kristensson Uggla.

Detta är bilden som borde valts från början! Bengt Kristensson Uggla står i sitt belamrade bibliotek. I handen har han den nyutkomna engelska översättningen av sin bok om Gustaf Wingren. Till skillnad från den svenska versionens monokroma omslag pryds den engelska av ett amatörfoto där den kände teologen tar ett sommardopp.

En kropp, ett hav, en boll – och hela det teologiska statement man kan läsa in i just den treenigheten.

Som boken heter: Bli människa igen.

Recensionen i engelska Church Times ger Bengt Kristensson Uggla
ett införstått leende på läpparna: ”You may not like the man” skriver kritikern. Det är ingen hemlighet att Gustaf Wingren kunde vara en jobbig typ. Men texten avslutas också med ett ”This is a theologian whose time has come”.

Tiden är inne. Inte bara för Gustaf Wingren, utan för hela skapelseteologin. Det menar Bengt Kristensson Uggla.

– Det finns i dag en praktik som väntar på en teologi. Hos alla dessa ofta baktalade kyrkopolitiker finns en brist på språk för det goda man redan gör. För den teologi som innebär att man varken vill kristna världen eller säger att alla egentligen är kristna.

Nu är det inte om hans bok om Gustaf Wingren vi ska tala; den svenska utgåvan kom redan för sju år sedan. Nej, den aktuella titeln, en antologi, är Reformation Theology for a Post-Secular Age, märkligt nog det första riktigt samlade greppet kring de tre stora namnen inom skandinavisk skapelseteologi – förutom Win-gren danskarna K E Løgstrup och Regin Prenter. Utgivningen sker på akademiskt prestigefyllda förlaget Vandenhoeck&Rubrecht. Bengt Kristensson Uggla är en av redaktörerna.

– Boken vill rekonstruera en tradition som format de skandinaviska folkkyrkorna men som haft vaga konturer. Skapelseteologin är inte en skolbildning i vanlig mening. De tre grundarna, vi kallar dem ”founding figures”, är snarare en konstellation som öppnar för ett sätt att tänka. De var alla världsnamn, men med olika profiler.

Skapelseteologins ställning är både utbredd och marginell, skulle man kunna säga. Utbredd på så sätt att dess grundsyn på tillvaron på många sätt genomsyrar även den mest sekulariserade svensk. Den som aldrig skulle komma på tanken att gå i gudstjänst men som i stunder av tacksamhet utbrister att ”livet är en gåva”.

– Skapelseteologin ligger nära ett allmänt folkkyrkligt sätt att tänka. Här finns en teologi för folkkyrkan, som alldeles för ofta bara motiveras politiskt. Evangeliet ljuder inte i en gudsövergiven värld, Gud finns redan i världen. Kyrkans uppgift är inte att komma med Gud utan med upprättelse och evangelium. Frälsningen är en återställelse av det mänskliga.

Skapelseteologin är också utbredd på ett sätt som gör den svår att få syn på; artikulerad i termer som ekoteologi.

Den är dock långt mer än detta. Mer än en ”första-artikelteologi”, som den pejorativa facktermen lyder.

– Skapelseteologin går till botten: Vad är kristen tro? Den aktiverar en luthersk tradition via Grundtvig och har rötterna hos Iræneus och i fornkyrkan, från tiden innan kyrkan dogmatiserats. Ireneus var biskop i en förföljd martyrkyrka. Man hade hela samhället emot sig. Ändå säger han ”Hela världen är Guds!” Det är en storslagen vision.

Trots den breda träffytan är skapelseteologin samtidigt undanskymd. Från att ha varit ett stort namn i teologi och akademi i nära femtio år är det, bara femton år efter Gustaf Wingrens död, knappt någon av hans texter som används i de teologiska utbildningarna.

Det är ironiskt, konstaterar Bengt Kristensson Uggla. I Win-grens verk finns just de resurser som den teologiska reflektionen skulle behöva.

– Den pågående uppgörelsen med det liberala arvet märks även inom teologin. I dag står frågan om vad som är det specifikt kristna i fokus. Många vill avgränsa sig mot samhället och bli ”ännu mer kristna”. Om Wingren levt hade han sagt att det är kätteri. Om du bara renodlar det specifikt kristna hamnar du utanför kristendomen.

Samtidigt tar skapelseteologin spjärn mot liberalteologin, förklarar han. Mot liberalteologins optimistiska övertoner kring det mänskliga och dess upptagenhet av ”mitt fromma medvetande”.

– Skapelseteologin betonar hur allt som är viktigt i livet finns utanför mig själv, den är en decentralisering. Mänskliga blir vi först när vi lever för andra. Det finns en hemhörighet inbäddad i världen.

Bengt Kristensson Uggla blev redan som ung teologistudent i Lund uppfångad av Gustaf Wingren och inbjuden till lika givande som krävande samtal på tu man hand. Wingrens begåvning hade också mörka sidor – det hände många gånger att de båda hamnade i konflikt, ibland gräl.

– Teologi var på liv och död för honom, han var övertygad om att teologin kunde göra skillnad. Men han var ostrategisk och lite socialt obegåvad. Att hans ställning inom akademin är svag i dag beror inte minst på att han var oförmögen att organisera någon skolbildning eller bana vägen för efterträdare som kunde förvalta hans arv.

Med antologin hoppas Bengt Kristensson Uggla och övriga, i huvudsak nordiska, medförfattare åstadkomma en nystart. Också internationellt. Även om skapelseteologin inte är originell i dag, är den alternativ i relation till de strömningar som dominerar just nu.

Mycket av den postsekulära teologin ser negativt på sekularisering och på det sekulära samhället, menar Bengt Kristensson Uggla. Skapelseteologin gör tvärtom. Den bejakar sekulariseringen.

– Strävan efter teologisk tydlighet är väldigt stark hos Gustaf Wingren. Men han vägrar ställa det specifikt kristna mot vad som är gemensamt för alla männi-
skor. Även det som inte har religiös kodning ingår i Guds skapelse.

Som alla andra teologiskt intresserade har Bengt Kristensson Uggla följt reformationsårets många beståndsdelar. Visst har de 500 åren varit värda att uppmärksamma. Men problemet med begreppet luthersk teologi är att det kan stå för så många olika saker, menar han. Begreppet skapelseteologi har större precision och är en kristendomstolkning som många redan omfamnar men saknar ord för.

– Är det någonting som behövs i kyrkan just nu är det teologi. Goda teologiska samtal som gör det tydligt att man inte bara leder kyrkan med ekonomiska instrument. Juridik och ekonomi har präglat den kyrkliga diskussionen alldeles för mycket de senaste åren.

Vilka är då samtidens utmaningar för skapelseteologin – de tre grundarna var alla verksamma långt före dagens globalisering, migration och religionsmöten. Bengt Kristensson Uggla konstaterar utan omsvep att Gustaf Wingren var i stort sett ointresserad av andra religioner.

Det betyder inte att skapelseteologin stänger dörren för religionsdialog. I antologin lyfts fram hur Wingren kan bidra till att bryta de låsta positioner som gjort att öppenhet och egenart ställs mot varandra.

– Skapelseteologin kan verkligen hjälpa kyrkan att navigera i ett föränderligt troslandskap, om man inte stirrar sig blind på Wingren som person utan använder hans teologi som en resurs för fortsatt teologiskt tänkande.

Fakta: Bengt Kristensson Uggla

Professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi och professor vid Teologiska högskolan i Stockholm. Författare till bland andra Katedralens hemlighet (2015).

 

Aktuell med antologin Reformation Theology for a Post-Secular Age: Løgstrup, Prenter, Wingren and the Future of Scandiavian Creation Theology (Vandenhoeck&Ruprecht förlag). Bengt Kristensson Uggla är bokens redaktör, tillsammans med Niels Henrik Gregersen och Trygve Wyller.

 

Gustaf Wingren (1910–2000) var professor i systematisk teologi. Han var präst i Svenska kyrkan, men avsade sig prästämbetet 1974.

Kristina Lindh

Foto: Marcus Gustafsson

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.