Är alla religioner lika bra?

Religionsmöte. Vad skulle Nathan Söderblom tycka om andra religioners sanningsanspråk?

Fem kyrkliga företrädare från Storkyrkan i Stockholm skriver en artikel i Dagens Nyheter den 19/8 med rubriken ”Vår kyrka måste vara öppen för andra religioner”.  Det är uppenbart att skribenterna anser att alla religioner är likvärdiga som leder till samma lyckliga salighet. De argumenterar för att stötta människor i andra religioner genom att underlätta deras religiösa utövande.

Rent praktiskt handlar det om att låta islam få tillträde till Svenska kyrkans lokaler och att inleda ”nyfikna och prövande samtal med företrädare för olika religiösa traditoner”. De berättar också att de visar vägen genom att nu i höst ha gudstjänster tillsammans med företrädare för andra religioner.

Ann-Sofie Dahl, som bland annat är docent i internationell politik, skrev den 2/8 -15 en artikel i Sydsvenskan med rubriken ”Svenska kyrkan har tappat tron på sin egen tro”.  Inte bara inlägget från Storkyrkan visar en sanning i rubriken utan det verkar vara en växande trend i hela den kristna kyrkan i Sverige.

Storkyrkans skribenter argumenterar för uppmaningen till religionsblandning genom att peka på ärkebiskopens Nathan Söderbloms ekumeniska arbete. Ett annat argument är den kristna kyrkans illdåd i historien samt följande påståenden: ”Varje gång en religiös ledare gör anspråk på att förmedla absoluta sanningar och påstår att religionen eller Gud kräver absolut lydnad, då blir religionen synd” och ”Vi måste alla våga vägra hata varandra”.

Nathan Söderblom fick Nobelpriset för sitt försonande fredsarbete och samlade olika kristna företrädare från olika länder och kyrkotraditioner. I det stora ekumeniska mötet i Stockholm var inte den katolska kyrkan inbjuden och enligt en artikel i DN 8/11 2014 med rubriken ”Den hyllade ärkebiskopen hade en mörk hemlighet ”, träffande han en gång påve Pius X och uppträdde ironiskt och hånfullt. Han ansåg att katolikerna i sin påvedyrkan (”den primitiva religionens gudomliga medicinman”) ägnade sig åt löjeväckande utanverk. Vad skulle han då tycka om andra religioners sanningsanspråk?

När det gäller den kristna kyrkans misslyckande av maktfullkomliga företrädare får man se det som undantag och inget skäl till att i någon sorts försoningsgest omfamna främmande läror. Det är viktigt att komma ihåg hur kristendomen ”erövrade” romarriket. Det skedde genom kärlek till människor som hade andra religioner. Man stred inte utan var själv beredd att slaktas om det så krävdes. Vi är i dag kristna för att dessa martyrer ansåg att de hade något mycket bättre att komma med än andra trosföreställningar.

Skribenterna ondgör sig över religiösa ledare som gör anspråk på att förmedla absoluta sanningar. Nu anser vi inte – jag är själv prästvigd – att vi ska framföra våra egna sanningar, men vår tro i hela den kristna kyrkan har alltid varit att Jesus Kristus har framfört ”absoluta sanningar”.

Det är dessa vi ska föra fram som äkta sanna sanningar till glädje, befrielse, frihet, hopp och upprättelse för hela mänskligheten.  Enligt Nya testamentet är allt dessutom frivilligt och utan tvång. Allt annat är totalt fel och mot Jesus Kristus själv.

Hat kan inte finnas med när vi för fram Jesu ord, men vår uppgift är att framföra dem och det kan vi göra med stort självförtroende och tacksamhet över den kristna ”religionen” som är mer glädjande och befriande än allt annat.

Själv möter jag konvertiter som är otroligt glada över att ha upptäckt den kristna tron. I deras tidigare tro handlade det om att försöka leva upp till en krävande Gud för att duga. I den kristna tron upptäcker de kärlek, omtanke och vilan i en tro där Gud själv kärleksfullt förlåter, upprättar samt tar hand om en. En konvertit påpekade att Bibeln förkunnar att man ska ”vända andra sidan till” och det var en helt annan uppmaning än vad personen hade mött i sin tidigare tro.

Man undrar om skribenterna överhuvudtaget anser att det är ett mervärde för någon att konvertera till den kristna tron. Jag undrar om man riktigt förstått eller har tillräcklig erfarenhet av vad det kristna budskapet ytterst innebär.

Det är som en försäljare som säljer världens bästa bilar som är vida överlägsna alla andra men man vet inte om det eller vågar inte berätta det.  I stället välkomnar man konkurrenter in i sin egen bilhall.

Själv har man en produkt som är helt gratis.

Den ”försäljare” som har bemödat sig om att pröva den ”bil” man själv säljer och upptäckt alla funktioner förstår vad det handlar om. Det är en sak som jag önskar att prästerskapet i Storkyrkan och andra bättre vill upptäcka. Det handlar också om att ha mod att berätta att man faktiskt har en bättre produkt. Den kristna tron är helt suverän som dessutom uppmanar oss att visa stor kärlek till människor i andra religioner.  Även dess ”säljare”.

Peter Plars
Rosersberg
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.