• Hur tänker biskoparna aktivt motverka att bilden av Svenska kyrkan som genomsyrad av främlingsfientliga krafter blir den av medierna förmedlade bilden, frågar debattörerna. Foto: Magnus Aronsson

Biskopar: Hur vill ni ha det?

I samhället pågår två intensiva och parallella debatter, som också har stora beröringspunkter. Det är debatten om näthat och diskussionerna om vilken människosyn som dominerar samhällsutvecklingen.

Båda präglas av ett högt tonläge och starka motsättningar. Kommer näthat från både vänster och höger, eller enbart från ett av hållen? Är Sverige och Europa genomsyrat av rasism och främlingsfientlighet eller finns här också andra ingredienser i och bilder av utvecklingen? Frågeställningarna är polariserade och lägg därtill ett förgrovat samtalsklimat så framstår bilden av en situation där det är svårt att finna konstruktiva lösningar på samhällsproblemen och rimliga tonlägen att föra
debatt i.

Båda samhällsdebatterna har sina motsvarigheter inom Svenska kyrkan. Även här råder en polarisering mellan dem som uppfattar att kyrkan håller på att genomsyras av främlingsfientliga krafter och de som menar att detta inte är sanningsenlig bild. Även inom kyrkan finns nätmobbning och näthat: från antydningar och associationer till uttalade falska anklagelser, rena smutskastningskampanjer och på nätet iscensatta drev. Påhoppen kan komma om man framfört religions- eller kyrkokritik, inte tar politisk ställning eller helt enkelt inte har ”rätt” uppfattning i en fråga. Och precis som i samhället i övrigt handlar anklagelserna i dag om att stämpla sina meningsmotståndare som extremister, islamofober, främlingsfientliga, antisemiter och som Behring Breiviks sympatisörer. Dessa kampanjer har ofta iscensatts av Seglora smedja/Dagens Seglora, Stockholms stifts S-märkta tankesmedja och nätpublikation.

Just nu pågår en sådan kampanj mot en enskild nomineringsgrupp i kyrkomötet, den partipolitiskt obundna gruppen Frimodig kyrka. Vi som undertecknar den här artikeln har skilda kyrkopolitiska utgångspunkter. Men vi förenas i omsorgen om Svenska kyrkans framtid. Vi kan inte se att denna framtid på något sätt gagnas av de smutskastningskampanjer som pågått under lång tid mot olika enskilda personer och mot grupper. Den som vill få en illustration av skillnaden mellan debatt och smutskastning ombeds läsa på sajterna och i deras kommentarsfält och länkade twitter. Men med den här artikeln vill vi dock rikta blicken mot de grundläggande frågorna.

För oss är kyrkan det hem där människor finner nåd och förlåtelse. I förlåtelsens sammanhang är vi medvetna om våra egna tillkortakommanden, väl förtrogna med att vi alla är ställda under samma dom och samma nåd. Vi ser med oro på hur lagiskt tänkande kommit att dominera debatten i kyrkan och tränger ut evangeliet. En lagiskhet som får makt kan bli mycket destruktiv för ett sammanhang.
Det vi bevittnar just nu är hur kristen tro och kristen människosyn frontalkrockar med hård realpolitik. Och detta är en annan punkt i vilken vi förenas: för oss är kyrkan inte en politisk organisation där någon ideologi, oavsett vilken, är överordnad. För oss är kyrkan det såväl konkreta som symboliska rum där människor förenas i tron på Jesus Kristus. Det är detta som är utgångspunkt och mål. Skiljelinjen går alltså inte längre mellan dem som ifrågasätter ämbetsreformen om kvinnliga präster och de som bejakar den och finner frågan avgjord. Inte heller mellan dem som välkomnade beslutet om samkönade vigslar och dem som kritiserar det. I dessa frågor har vi ingen samsyn. Men i den överordnade – och enligt vår mening för Svenska kyrkan alldeles avgörande – frågan om Svenska kyrkan ska vara ett trossamfund eller en toppstyrd politisk organisation där vi tvingas underkasta oss realpolitiska beslut är vi alltså djupt överens.

I det debattläge som nu råder kommer Kristus ständigt i skymundan. Vi kan möta utsagor som att ”Jesus var inte kristen”. Det är förvisso korrekt historiskt sett, Jesus var jude. Men i tron och för troende är Jesus just Kristus, den sanning vi vill tjäna. Att föra ut budskapet om att Jesus inte var kristen – och därmed till synes fjärma Jesus från kristendomen – tror vi förvirrar.  Det gagnar inte heller Svenska kyrkans framtid.

Vi vill att Svenska kyrkans biskopar klargör hur vi ska ha det i kyrkan i framtiden. I en kyrka där människor öppet mobbar varandra med flera biskopars moraliska och ekonomiska stöd går människor under och det kristna budskapet förlorar sin trovärdighet. Hur tänker biskoparna kring detta? Och hur tänker man aktivt motverka att bilden av Svenska kyrkan som genomsyrad av främlingsfientliga krafter blir den av medierna förmedlade bilden?

Johanna Andersson
präst och doktorand
i religionsvetenskap

Annika Borg
präst och teologie doktor

Bengt Holmberg
präst och professor emeritus

Yngve Kalin
präst

Hanna Lönneborg
präst

Ulrika Carlström Nordkvist
präst och jurist

Per Wahlström
kyrkoherde

  • 19 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Samuel Nygren

    Jag menar att kyrkomötet med sitt beslut om bojkott av Israeliska tjänster och varor var ett solklart rasistiskt och antisemitiskt beslut. Just därför är det så viktigt att vi som välsignar Israel finns med i kyrkans beslutande organ så mycket som möjligt.

  • Hans johansson

    Tack för det! Jag ser fram emot krafttag från dem som har makten och besluten i sin hand!

  • Ulf Hjertén

    Vad menar Samuel med "vi som välsignar Israel" ? Staten Israel eller det andliga Israel?

  • Henrik Lindeskog

    Tack för denna artikel! Mycket angeläget att vi ser vårt gemensamma centrum och tar avstånd från de förenklade bilder som målas upp i kampanjerna. Ser fram emot biskoparnas svar.

  • Elin Eriksson

    Mycket bra skrivet! Den orättfärdigt upptagna kollekten samt de kyrkliga bidragen till den politiska lobbygruppen Seglora Smedja är ett öppet sår inom kyrkan som biskoparna måste ta ansvar för.

    Att folk har olika politiska åsikter får vi leva med. Kyrkan handlar ändå inte om detta. Men när vissa ideologiska perspektiv öppet sponsras av Stockholms stift har vi ett problem.

  • medlem

    Nu var ni inte snälla mot de stackars biskoparna. De måste väl få lov tt ägna sig åt sin tysta konflikthantering i fred. Förstår ni inte att det är svårt att vara biskop?

  • Allan Karlsson

    Ulf, du ställer en svår fråga som du får klargöra själv tycker jag.
    Ha det gott !

  • GSn

    Tack, denna artikels uppmaning till biskoparna är verkligen ett ord i rättan tid. Nu måste de - gemensamt och var för sig - våga ta bladet från munnen!
    Seglora Smedja/Dagens Seglora har en attityd som vare sig hör hemma i Svenska Kyrkan eller deras partipolitiska hemvist.

  • Tomas

    Tar någon det som står på Dagens Seglora på allvar? Ett gäng liberalteologer som ägnar sig åt att förstöra för bibeltrogna präster.

  • Kristina Högman

    Håller med.
    Nu inför kyrkovalet verkar det som att de flesta sympatisörer för Frimodig Kyrka som vill ställa upp i val ändå inte vågar ställa upp för Frimodig Kyrka på grund av alla smutskastning som finns runt Frimodig Kyrka på grund av mediedreven. En ung person sa efter att sagt ja till att stå på en lista: "Nu har jag väl begått karriärmässigt självmord!". Samma kväll tog personen tillbaka sitt ja att stå på listan.

  • Sidor

REKOMMENDERAT