I en krönika av Natalia Kazmierska i Aftonbladet anklagas ateister för att vara världsfrånvända och ovilliga att göra något för samhällets svaga. Detta må vara Kazmierska förlåtet, även om det är lite förvånande att en tidning trycker en text som så svepande fördomsfullt talar om en stor grupp människor.  Kazmierska har givetvis ingen aning vad hon talar om utan tycker lite i största allmänhet på ett sätt som inte är helt ovanligt i kvällspressens krönikor.

Det är mer förvånande att Kyrkans Tidning på ledarplats i nummer 8/12 fångar upp och sprider vidare sådana uppenbart falska påståenden.

I ledaren skriver Brita Häll bland annat:

”Nu var [Kazmierskas] poäng inte att man måste vara religiös för att bry sig om andra, vilket är innehållet i den kritik som drabbat krönikan. Det hon menade var att den organiserade ateismen inte intresserar sig för sociala frågor.”

Givetvis kan Brita Häll hävda att hon här bara återger vad Kazmierska tycker, inte vad hon själv tycker. Men ingenstans i ledaren framkommer någon kritik mot det uppenbart falska påståendet att den organiserade ateismen inte intresserar sig för sociala frågor.

Om man med ”organiserande ateister” syftar på den sekulära humaniströrelsen i Sverige och internationellt (humaniströrelsen organiserar visserligen både ateister, agnostiker och sekularister, men vilka andra skulle annars åsyftas?), så är ju detta påstående rent absurt felaktigt.

Humaniströrelsens absolut mest centrala drivkraft är värnandet om mänskliga rättigheter och människors rätt att slippa förtryck. Humaniströrelsen är en människorättsrörelse, både i Sverige och internationellt. Känner Brita Häll alls till den internationella humaniströrelsens olika hjälpprojekt, till exempel i Afrika och Indien? Är hon bekant med den svenska Humanisternas insamling av pengar till ensamstående mödrar i Marocko i projektet Oum El Banine?

Jag förstår faktiskt inte hur det alls är möjligt påstå att ”organiserade ateister” inte skulle intressera sig för sociala frågor, när vi i själva verket i stort sett bara ägnar oss åt sociala frågor? Kanske kan det i sammanhanget vara värt att notera att världens tre största filantroper är ateister; George Soros, Bill Gates och Warren Buffet.

Allvarligast av allt: Är det inte lite märkligt att så kategoriskt, svepande och generaliserande beteckna människor med en viss livssyn som världsfrånvända och ointresserade av sociala frågor? Hade någon skrivit så om människor med en annan livsåskådning på samma grova generaliserande sätt,  skulle vi med rätta betrakta det som djupt fördomsfullt.

Om Brita Häll med sin ledare på allvar menar att hon delar Kazmierskas uppfattning att den organiserade ateismen inte intresserar sig för sociala frågor, vore jag tacksam om hon kunde utveckla vad hon menar med detta. Eller är det rent ointresse för hur det faktiskt förhåller sig som ligger bakom detta synsätt?

Brita Häll skriver vidare ”I Storbritannien finns, i motsats till Sverige, en växande självkritik bland organiserade ateister och ett ökande intresse för att låta sig inspireras av just de goda drivkrafterna i religionen” och citerar Julian Baggini: ”Målet ska i stället vara att främja fredlig gemenskap mellan alla religioner och ickereligiösa ideologier. Inte söndra, utan ena.”

Vad menar hon med detta? Bagginis uppfattning är exakt vad humaniströrelsen står för, både i Sverige och internationellt. Aldrig har Humanisterna hävdat att religion inte ska få förekomma i samhället. Tvärtom. Jag skulle gärna se fler moskéer i Sverige (kyrkor har vi nog så det räcker) och mer undervisning om religion i skolan. Att människor ska få komma samman och förrätta gudstjänster är väl en fullständig självklarhet? Däremot ska givetvis inte kyrkan ha en särställning i förhållande till andra ideologiska organisationer eller andra livsåskådningar, som är fallet idag.

Det verkar tyvärr som Brita Häll formulerar klyschor som inte bottnar någonstans. Vi sekulära humanister har alltid stått upp för ett samhälle som välkomnar alla trosinriktningar i kosmopolitisk anda. Just därför måste samhället vila på sekulär grund.

Med intresse ser jag fram emot ett förtydligande från Brita Häll.

Christer Sturmark

SVAR DIREKT:

Det stämmer att Natalia Kazmierskas poäng är oklart uttryckt i hennes krönika, däremot utvecklar hon den i de omedelbart följande kommentarerna på nätet. Jag deltar inte i hennes avfärdande av organiserade ateisters engagemang för sociala frågor. Jag framhåller gärna den teologiskt motiverade, religiösa drivkraften att göra gott för andra människor, men jag gör det inte för att därmed antyda att humanister sitter med armarna i kors.

Det intressanta med Kazmierskas krönika var i mina ögon hennes missuppfattning av det humanistiska tempel som Alain de Botton vill bygga. Hon tolkar det som ett renodlat angrepp mot religionerna och ser inte hans välvilliga intresse för en livsåskådning som avviker från hans egen. Man kan gilla sitt eget och ändå uppskatta andras. Den inställningen stöter man inte ofta på i den svenska kristna-humanistiska debatten, från någon av parterna. Att tolerera varandra och erkänna varandras rätt att verka i samhället, det är en självklarhet. Helig avund är något annat.

Brita Häll