Foto: Jabin Botsford
Dagens USA är ett varnande exempel på att kyrkor som allierar sig med fundamentalism och högerextremism inte kan förkunna evangelium. Svenska kyrkan är i en annan situation, men måste fortsätta fördjupa och försvara en sund teologi, menar debattören.
Den evangelikanska rörelsens stöd för Donald Trump i USA bygger på ett marknadstänk som är typiskt för vår tid. Som jag ser det finns allt fler företagsinriktade Megakyrkor som samtidigt är "Magakyrkor" (Make America Great again-kyrkor, det vill säga). När kristna kyrkor blir fundamentalism, högerextremism och trumpism skyms evangeliet, omsorgen om svaga och utsatta. Ett evangelium som väl ifrågasätter ojämlikhet och som uppmuntrar demokrati.
Det är mycket svårt att tro att utvecklingen i USA och världen är konstruktiv och etiskt hållbar. Snarare verkar den dysfunktionell. Många tvivlar, har det visat sig. Tvivel på religiösa läror, organisationer och kyrkornas ståndpunkter i sociala och politiska frågor lyfts fram som förklaringar till att många, särskilt yngre, identifierar sig som “Nones” enligt en studie från Pew Research Center (2024). Det är en komplex grupp. En del beskriver sig som agnostiker, andra som ateister eller “ingenting särskilt" när de tillfrågas om religion. I gruppen finns också människor som trots allt bär på en andlig längtan. Det är en rörelse som knappast kan underskattas.
I Sverige talas det ofta om att vi är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt visar forskning av religionshistorikern David Thurfjell att det finns många även här som som tror på en högre livskraft och andlighet.
Det verkar som om det är hög tid att försöka förstå vad det gemensamma bästa kan vara i en värld där högerextrema vindar blåser och blir reella maktfaktorer i land efter land. Bland annat behövs ett fördjupat existentiellt samtal om vad som är viktigt i livet, och hur vi kan ändra det som gått snett. Låt oss ta till oss ny kunskap och vishet, liksom helhetsperspektiv.
Svenska kyrkan har sedan länge på ett förtjänstfullt sätt lämnat fundamentalism och strikt bokstavstrohet bakom sig för en mer symbolisk tolkning av Bibeln, och gjort upp med många förlegade föreställningar om genus, etnicitet och samlevnad. Här finns knappast den kunskapsresistens och vurm för konspirationsteorier som präglar den bokstavstrogna evangelikanska högern och andra fundamentalistiska trossamfund enligt många bedömare. Det är en förhoppning att man öppnar sig mer för en existentiell dialog. För att vi ska hålla, för att skapelsen ska hålla.
En fråga blir också om Svenska kyrkan och andra trossamfund kan bidra med en sund teologi och etik om marknad, människa och ekonomi?
Professorn och teologen Elisabeth Gerle som också tillbringat flera år i USA har i varje fall visat på banor framåt i boken Vi är inte idioter - Klimat, ekonomi, demokrati (Bokförlaget Korpen, 2023). Nu handlar det om att att tänka nytt och verkligen ge plats för medborgarrätt, tillhörighet och delat ansvar över nationsgränserna. Det innebär också att inte reducera människan till kund och homo economicus. Gerle tar även upp tankar om den mer cirkulära ekonomin som inroducerats av nationalekonomen Kate Raworth och som gör upp med det nuvarande ekonomiska systemet och ser en större helhet och betydelsen av ekologiskt samspel.
Det finns ofta en stor potential i nyare kunskap och den sätter ljus på att tillväxt och nyttomaximering inte är det enda målet och den upprättar människosynen och vitaliserar demokratin. Något som även bidrar till att den uppgivenhet och missmod som många upplever idag drivs på flykt. Ibland bryter messianska ögonblick och ljuset in i sprickorna, in i den sårbara människan och den sargade och absurda världen. That´s the spirit!
Susanne Liljedahl, kulturskribent
LÄGG TILL NY KOMMENTAR