Den breda vägens ÄB-kandidater

Flera kandidater ställer upp i valet till ärkebiskop för Svenska kyrkan efter Anders Wejryd, som beräknas avgå snart. Den 15 oktober ska efterträdaren väljas.

Favorit sägs vara Lundabiskopen Antje Jackelén. I en TV-intervju framhåller hon bland annat, att Jesus inte ställer några anspråk på exklusivitet. Biskopen är också övertygad om att kristna, judar och muslimer tillber samma gud, att alla kommer till himmelen och iksom andra ÄB-kandidater att helvetet inte finns. Uppsalabiskopen Persenius menar att homosexuella äktenskap inte ska göras till en ”salighetsfråga”. Med politisk korrekthet kan man komma man långt, men som kristen kan man undra hur det är ställt med somliga ÄB-kandidaters förankring i kristen tro enligt traditionen och Bibeln.

Jackelén citerar Johannesevangeliet 14:6, där Jesus säger ”Jag är vägen, sanningen och livet” men glömmer bort att citera nästa mening: ”Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Tycker biskopen verkligen, att det inte finns något exklusivitetsanspråk i dessa Jesu ord? Varför vända Jesu ord till deras motsats?

Om alla ändå skulle komma till ”himlen” så kan det inte vara något himmelskt paradis den kristne kopten kommer till, om han där får möta sin mördare från Muslimska Brödraskapet eller salafisterna, som kidnappade hans dotter och under dödshot tvingade henne att bli muslim. Eller juden som får möta Göbbels och Hitler hos Gud. Eller den rysk-ortodoxe bonden som får sällskap i all evighet av sina stalinistiska fångvaktare i Gulagarkipelagen.

Om alla kommer till himmelen och det inte finns ett helvete, så kan logiskt sett ingen fråga göras till en ”salighetsfråga”. Hur man än lever, så kommer man ändå till himmelen, det är det glada budskapet som signaleras. Men är det inte Gud själv som avgör ”salighetsfrågan”, inte Svenska kyrkans ledarskap?

Utsagor om en slutlig dom då de goda ska skiljas från de onda finns på flera ställen i Bibeln. De har inspirerat konstnärer som Michelangelo till fresken på detta tema i Sixtinska kapellet i Vatikanen men också konstnärer som illustrerat Jesus på korset omgiven av de två rövarna. Kommer även den obotfärdige till himmelen eller bara den som Jesus tröstade med orden ”Redan i dag skall du vara med mig i Paradiset”?

Och vilket stöd finns det i Bibeln och traditionen, att muslimerna och kristna tillber samma Gud? Kristendomen är ju ett barn av judendomen – Jesus kom inte för att upphäva utan för att fullborda lagen och profeterna (Matt. 5:17). Jesus varnade också för falska profeter som skulle komma och rådde hans efterföljare att döma dem efter frukten (Matt. 7:15-16). Islams lära enligt Koranen, Haditherna och Omars Villkor liksom dess förföljelse av judar och kristna är inte frukter av Gud, de går stick i stäv mot både den judiska och den kristna gudsbilden.

Det får Svenska kyrkan inte blunda för. Intrycket av ÄB-kandidaterna och den kyrka de representerar blir därför att de är ute på den breda vägens villospår.

Carl Anders Breitholtz
Medlem av Svenska kyrkan, ordf. i Organization for the Persecuted Christians

  • 4 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Namn

    Bifaller med idén om att salighetsfrågor finns. Men det skulle också Persenius hålla med om. Tycker Breiholtz att alla frågor är salighetsfrågor? Och ja. Vi kommer att möta alla möjliga i himlen. Rövaren på korset, t.ex. kommer kanske att få möta sitt offer där. Lyckligtvis kommer det inte an på vår känsla för generositet (isf är vi rökta), utan på Guds nåd.
    That being said, Breiholtz har rätt i att de universalistiskt orienterade kandidaterna (Dalman, Jackelén) torgför sånt som uppenbarligen är i strid med den Jesus som de följer. De borde tillgodogöra sig de mer elementära delarna av vårt samfunds trosbekännelse och göra en avbön, åtminstone. Särskilt som de kandiderar till vårt samfunds högsta position..........

  • GE

    Jag har sagt det förr och säger det igen, Svenska kyrkan är knappast längre en del av kristenheten, något som den Ryska Ortodoxa Kyrkan redan har konstaterat!

  • Yngve Stolpe

    Biskopsämbetet är nu i första hand inrättat för att tillförsäkra kyrkan en förkunnelse som gör evangeliet rättvisa. I en evangelisk-luthersk kyrka bör detta inte riskera gensaga.
    Ur församlingsprästens perspektiv är vad framkommit i pågående diskussioner omkring ärkebiskopsvalet avslöjande, relaterat till vår uppgift som förkunnare av Guds ord mindre uppmuntrande. Här skulle väl till detta också erinras om lundabiskopens vågade avvikelse från kyrkans tro omkring de dödas uppståndelse och själens odödlighet; en utmaning som senare togs upp av Sten Hidal i Signum 3/2013 och sedan fullföljts av Anders Brogren i Svensk Pastoraltidskrift 15-16/2013.
    Av teologin återstår i stort endast kandidaternas åsikter, tolkningar, ställningstaganden. Vi ville nog hellre få veta någonting om vad nu ligger vår kyrka närmast om hjärtat: den motivation som alltid måste förnyas genom studiet av och umgänget med den heliga Skrift, motivationen för vår förkunnelse.
    Himmelriket är faktiskt nära, alldeles inpå, förväntar respons. Positionsbestämningar av nöden.
    Yngve Stolpe

  • Allan Karlsson

    Vilka vi får möta i himlen, det är en fråga, jag tror fullt och fast, vi får möta de frälsta som fått nåd av Gud. Då är det inte fråga om vilken pinne på stegen vi stått på denna jorden.

REKOMMENDERAT