Får Uppdrag Granskning bryta lagen?

Uppdrag Gransknings program ”Bögbotarna” är ett gravt övertramp mot all journalistisk heder och journalisternas eget etiska regelverk. Men det strider också mot public-service avtalet. Det anser åtta debattörer från olika delar av svensk kristenhet.

Få tillfällen i svensk mediehistoria har uppvisat ett lika bedrägligt journalistiskt agerande som i förra veckans Uppdrag Granskning. Upplägget kan närmast beskrivas som inkvisitoriskt. Reportrarna valde från början att lägga konstruerade ord om att ”bota” homosexuella i de smyginspelade prästernas mun, dock utan att lyckas. Likväl valde de att utan fog använda den beskrivningen i speakertext och till och med programrubrik. En sådan falsk varubeskrivning är ohederlig mot såväl inblandade som tittare.

Det verkligt allvarliga ligger dock i övergreppet att fejka själavårdssamtal och förbön i syfte att sätta dit de utvalda prästerna. Faktum är att själavårdssamtal är något av de mest intimt själsliga och andliga möten som två människor kan ha. Att arrangera sådana möten i avsikt att lura den ena parten att det är på riktigt, medan det verkliga syftet är att gillra en fälla och försöka locka fram sådant som kan hållas emot den lurade parten, är djupt bedrägligt.

Det går även att dra parallellen till när de möten som spelas in och publiceras är fysiska, snarare än själsliga. En 17-årig pojke dömdes förra året i domstol till skadestånd för kränkning, då han i smyg spelade in ett samlag med en jämnårig flicka och publicerade på internet. Övergreppet mot de inspelade prästerna är här dock värre. Att i smyg spela in och visa upp ett samlag är djupt omoraliskt, men inte tydligt i motsättning mot lagtext. Själavårdssamtalets exklusiva karaktär utmärks dock av att en präst inte ens i brottsmål får kallas som vittne för att uppenbara det man hört eller samtalat om i bikt eller själavård. Om någon skulle spela in ett biktsamtal i katolska kyrkan betraktas det som ett så allvarligt övergrepp mot samtalsformen att det till och med bestraffas med exkommunicering. Ett public serviceprogram i SVT har nu av okunskap eller illvilja valt att helt ignorera de skador deras agerande kan få för fortsatta möjligheter till själavårdssamtal i Sverige. Det är extremt beklagligt.

Uppdrag Granskning gör sig genom sitt agerande dessutom skyldiga till ett dubbelt övergrepp, då de i efterhand dessutom försöker hetsa prästerna att bryta lagen och kommentera ett själavårdssamtal. Enligt Rättegångsbalken 36 kapitlet 5§ är tystnadsplikten absolut, präster och pastorer får inte under några omständigheter bryta sekretessen, inte ens kommentera om ett samtal ägt rum. SVT-programmet har här lämnat den gråzon som programmet inte sällan arbetat i och gått över till att hetsa till lagbrott, vilket är straffbart enligt Brottsbalken 23 kapitlet 4§. Uppdrag gransknings bristande etik och laguppfyllelse är i uppenbar strid med public service-avtalet. Vi utgår från att inslaget fälls i granskningsnämnden.

De smyginspelade prästerna svarar inlyssnande och sunt, och med ett uppenbart hjärta att vilja möta och hjälpa den som – falskeligen – söker råd och förbön. Programmets dramaturgi används också medvetet för att förstärka skillnader inom Svenska kyrkan och splittra. Vissa präster intervjuas öppet och förberett, och kritiserar sina kollegors själavårdssamtal. Andra smygfilmas och konfronteras oförberedda. Totalt obegriplig blir SVT:s anklagelseakt när den ställs vid sidan av den okritiskt framlyfta nya boken ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk” som utan omsvep förkunnar möjligheterna att förändra sin sexuella läggning. I det sammanhanget blir det naturligtvis fullständigt ologiskt att döma präster för att de inte svarat att en sådan förändring är omöjlig.

Det som kännetecknar en häxprocess är att en person på förhand bestäms vara skyldig och ska straffas. Därefter formuleras anklagelsen, och konstruerade bevis plockas fram för att kunna leda till den eftersträvade fällande domen. Att agera så i ett rättssamhälle är måhända inte alltid straffbart i domstol. Men det är ett gravt övertramp mot all journalistisk heder, och brott mot journalisternas eget etiska regelverk.

Chrys Caragounis, professor em. i Nya Testamentets exegetik, Lund
Marie Willermark, kommendör Frälsningsarmén i Sverige o Lettland
Tuve Skånberg, pastor i Equmeniakyrkan, riksdagsledamot (KD)
Kjell O. Lejon, präst i Svenska kyrkan, professor i religionsvetenskap
Dan Salomonsson, pastor i Pingstkyrkan
Süleyman Wannes, Corepiskopos i Syrisk-ortodoxa kyrkan
Gunnar Hyltén-Cavallius, präst i Svenska kyrkan, teol.lic.
Siewert Öholm, journalist, TV producent
  • 36 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Krille

    Bra skrivet!!! Nu väntar vi bara på att Svenska kyrkans biskopar ska uttala sig i frågan, och ge sitt fulla stöd till de utsatta prästerna och till det som skrivs i artikeln.

  • Hans Johansson

    Stort tack för dessa rader!

  • Anders Sterzel

    När ett program som Uppdrag granskning använder lögnen som metod för att få fram sanningen måste man ifrågasätta vad deras sanning är värd.

    Granskande journalistik behövs och jag tror att ingen är emot att Svenska Kyrkan också granskas. Men nu har samma redaktion i Göteborg stått i "sanningens tjänst" i 13 år. Detta har gjort att Janne Josefsson och Co har blivit korrumperade av sin egen makt och till slut blivit karikatyrer av sin egen självrättfärdighet.

    Svt bör nu fundera över om det inte är dags att förnya deras granskande journalistik. Det är dags att låta andra, nya krafter ta över. Det är dags att flytta redaktionen och låta den uppstå på nytt, befriad från gamla lik i garderoben. För Uppdrag Granskning har andra lik sin garderob. Det mest frapperande exemplet var när de granskade Göteborgs stads muthärva och filmade hur de förföljde en man som var misstänkt när han var ute och gick med sin son. Inslaget sändes i tv och sonen blev mobbad och slagen i skolan. När Janne Josefsson anser sig inte ha ansvar för sådana saker så bör han fundera på att skriva texter till Ronny Jönsson som han gjorde innan han blev "seriös"

  • Anders Sterzel

    Däremot vänder jag mig starkt mot artikelförfattarnas jämförelse mellan de de präster som var med i inslaget, att de skulle råkat värre ut än en i smyg inspelad tjejs samlag. Den jämförelsen är mycket onödig då dessa präster som nu är inne i mediedrevet har vänner som finns där för dem, bl a ni som skrivit artikeln, medan unga tjejer som på olika sätt sexuellt utnyttjats aldrig har någon som för deras röst ut i verkligheten. de får sitta där med sin känsla av skam i ensamhet, klassade som horor. Just den jämförelsen anser jag var mycket onödig och okänslig.

  • Margareta P å Österlen

    Håller med "Anders Sterzel, 4 juni, 12:02". Det finns ingen anledning att påstå att det skulle vara på minsta sätt försvarbart att smygfilma en medmänniska, särskilt inte avklädd. Jag erhöll Hyresgästföreningens medlemstidning häromdagen, där det skrevs om risken för den som går alltför oklädd alltför synligt i sitt eget hem att faktiskt fällas i domstol för ofredande. Vilket visar hur vår jordiska rättsskipning sannerligen har sina brister! Särskilt gällande skydd för kvinnor som utsätts för våld eller sexuellt utnyttjande - märkligt nog!!! (Inom parentes sagt, kan jag tycka att den människa som tagit för vana eller bara råkar titta in genom andras fönster rimligen inte kan gnälla över vad de får se av medmänniskors hemliv...) Vad gäller Uppdrag Gransknings okunnighet om kristen tro och vad en kristet troende människa bekänner sig till och vill följa, nämligen Jesu Kristi förkunnelse från Gud Fader, som det står i Matt 28:19f: "..lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder..", är det uruselt att "låtsas söka själavårdssamtal" och sedan mena sig kunna "avslöja" någonting som strider mot... vad? Kristen tro diskuterad mellan kristna?! Uselt, SVT! Margareta Persson å Österlen

  • Magnus

    Sen är väl frågan om lagtolkningen (omnämnd i rubriken) här blivit lite väl amatörmässig. Jag är inte heller lagtolkare, men jag inser hur svårt artikelförfattarna här gör för sig själva. Man hänvisar till div. lagparagrafer som nog inte har med saken att göra.

    Kort sagt: Det är inte olagligt att "sätta dit" Svenska kyrkans präster med dold kamera för publicistiska syften. Svenska kyrkan kan tycka att det är omoraliskt, men olagligt är det nog inte. Lika lite som det antagligen inte heller var olagligt att för journalistiska syften smygfilma funktionärer med muslimsk tro för något år sedan (såvitt jag förstått UG:s ansv. utgivare).

    Näe, en del samfundsfunktionärer verkar inte riktigt tåla granskningen. Även om man nu alltid kan diskutera granskarna och deras metoder ur en etisk synvinkel. Men "bögbotningen" är nog betydligt värre, än granskarnas metoder.

    Ordet primadonna ligger rätt nära till hands, för denna typ av uttalanden.

    Inget som uppmuntrar till medlemskap i Svenska kyrkan, direkt. Jag vet inte alls hur det är med alla de övriga samfunden... En del av dem är nog mer demokratiska än Svenska kyrkan, och då blir saker enklare.

  • Holger Nilsson

    Bottennapp av SVT!
    Efter att programmet smygfilmat samtalet läggs det sedan ut till allmän beskådning för svenska folket. Därefter begär man satt prästerna skall begå tjänstefel genom att bryta sin tystnadsplikt och berätta om samtalet som man haft och som de spelat in.
    Då är det tydligt inte så viktigt med att följa kyrkans ordning längre, den som man påstår sig värna om. Tala om inkonsekvens!
    Att Sveriges Television inte har tystnadsplikt, här gäller det istället att basunera ut med högsta volym när man går de politiska korrekta åsikternas ärenden. För det är just ett politiskt beslut som fattats av politiska företrädare på kyrkomötet. I sin tro att man tydligen är Gud själv, har man fattat beslutet att präster inte får be för homosexuella även om de begär hjälp.
    Vad man tror på är människans förmåga att i ett möte med omröstning kan avgöra vad Gud kan eller inte kan. Vad skall man rösta om nästa gång på kyrkomötet? Rösta om Gud finns eller inte?
    Svenska kyrkan har blivit en vindflöjel som vrider och vänder sig precis efter de vindar som blåser i samhället.
    Heder åt de präster som fortfarande tjänar Gud och inte är slavar åt den politiska korrektheten.

  • Pelle Söderbäck

    Att anse att det är mer ok att spela in ett samlag och lägga ut på nätet än att testa präster i själavård säger väl det mesta om vilken människosyn som präglar den här debattexten. Bedrövligt!

  • Per Westberg

    Så tråkigt att artikelförfattarna har fel i sak när de behandlar ett viktigt ämne. När det gäller kritik av den journalistiska etiken delar jag debattörernas uppfattning men så här blir det när journalister själva bedömer vad som är pressetiskt rätt. Om detta skrev jag redan 2011 - http://kyrkoordnaren.blogspot.se/2011/12/journalister-ska-inte-utveckla-...

    Men när man påstår att redaktionen gjort sig skyldig till främjande av brott är man ute och cyklar. Att bryta sin absoluta tystnadsplikt är inte straffbart. Det är en fråga för trossamfundet själv. Tystnadsplikten var lagreglerad för Svenska kyrkans präster fram till och med 1999. För präster i Romersk-katolska kyrkan eller pastorer i pingstkyrkan har det aldrig varit straffbart i Sverige att bryta tystnadsplikten. Vittnesförbudsbestämmelsen i rättegångsbalken gäller bara domstolar och inte den som eventuellt skull komma att vittna. Den som gör sig skyldig till brott skulle vara den domare som kräver att den som inte får höras ska vittna. Domaren gör sig skyldig till tjänstefel. Utanför domstolen finns inget förbud. Exempelvis kan kriminalvården öppna brev från präster om mottagaren har restriktioner.

  • NN

    Varför kryper Svenska kyrkans biskopar för detta drev och dess spin doctor? Varför står man inte upp för sina präster? Är det feghet? Brist på andlig klarsyn? Taktik?
    Besynnerligt är det i alla fall!

  • Sidor

REKOMMENDERAT