• Modern. Årsta kyrka byggdes på 2000-talet.

Fria nomineringsgrupper en logisk modernisering

Vi rekommenderar ett stöd för partipolitiskt obundet inflytande. Det är att stödja den modernisering som sker som en fortlöpande process i Svenska kyrkan, anser veckans debattörer.

Sverige har haft en statskyrka som länge var en rätt totalitär myndighet. Under 500 år styrdes den av påven och hans utsända. Från den tiden finns en mängd kulturvärda kyrkobyggnader och dessutom det levande minnet av lokala helgon (Botvid, Sigfrid, Ragnhild m fl) och bland dem framför allt Birgitta som kanoniserades av påven och räknas som en av Sveriges i världen mest kända personer.

Gustav Vasa kapade banden och lade kyrkan under Sveriges politiska system. Den strukturen varade också i nästan 500 år. Prästerna kom att utgöra ett av de fyra riksdagsstånden. I modernare tider var det ecklesiastikministern som ansvarade för kyrkskattens nivå, tillsatte bis­kopar och så vidare.

Problemet blev att en begreppsförvirring uppstod, inte minst under 1800- och 1900-talen. En del biskopar och kyrkoherdar, utsedda av politiskt ideologiska skäl, stod inte ens upp för kyrkans bekännelse. Under 1900-talet stärktes faktiskt politiseringen. Det gällde att vara politiskt korrekt, vanligen social­demokrat, för att få inflytande i kyrkan. Ibland blev följden rent barock. Biskopsämbetet blev för somliga ett steg på en banad karriärväg, där nästa steg var minister eller professor.

År 2000 skildes dock kyrka och stat åt. Svenska kyrkan fick då ”nomineringsgrupper” i kyrkovalen, i stället för ”partier”. År 2014 slår förändringsarbetet igenom med en genomgripande strukturrationalisering av det gamla mönstret. Det sker också i Södertälje.

Kyrkan ska i sin fria position fortsätta vara demokratiskt ledd, men alltmer med tankar utifrån sitt eget väsen.
I Södertälje är den demokratiska bilden sedan en tid sådan att Moderaterna, Socialdemokraterna och Partipolitiskt obundna (Posk) är jämnstora. De flesta politiska partier har överlämnat kyrkofrågorna åt fria nomineringsgrupper. I år sällar sig moderaterna till det nytänkandet och ställer upp i valet under ny beteckning.

Några politiska partier fortsätter dock till synes oberörda av tidens gång. I Södertälje gäller det tydligast Socialdemokraterna. Motiveringen för dem är att man ser allt i samhället som en helhet och en enhet. Sverige­demokraterna ställde upp i förra kyrkovalet utan att nå något reellt inflytande. För dem är nog kyrkopolitiken en språngbräda och övningsplats för andra ambitioner. Ideologi och människosyn är oförenlig med kyrkans ambitioner.

Framtiden verkar vara en snitslad bana för ansvarskännande utanför det partipolitiska systemet. I Södertälje har Posk såsom oberoende kunnat stödja goda tankar från både social­demokratiskt och moderat håll och därmed haft ett viktigt inflytande. Gruppen utgör också en tydligt märkbar röst på stifts- och riksnivå.

I årets kyrkoval vill vi därför rekommendera ett stöd för partipolitiskt obundet inflytande. Det är att stödja den modernisering som sker som en fortlöpande process i Svenska kyrkan. Egentligen är det den enda logiska följden av den utveckling som pågår. En traditionell röst i partipolitisk riktning är att stödja en utgående tidsrest, detta sagt med djup respekt för många väl insatta och duktiga kyrkopolitiker inom partitraditionen.

Den unga generationen verkar förstå den aspekten. På Posk:s listor är medelåldern betydligt lägre än i de nu gällande demokratiska organen.
Även om det direkta kyrkliga intresset i allmänheten skiftar i tiden, bör vi gemensamt se till att Sverige har en modernt utformad kyrka som erbjuder gemenskap, förmedlar livsmod och möter oss individer med respekt i livets både lyckliga och tunga situationer.

Gustaf Bengtsson
ordförande i Posk, Södertälje, 2 vice ordf i Södertälje kyrkoråd
Ulf Sundblad
gruppledare i Posk, Södertälje, 2 vice ordf Södertäljes kyrkliga samfällighet

  • 6 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Sven Andersson

    Och mycket mera än gemenskap och livsmod har kyrkan att bjuda,
    frimodighet t.ex.

  • medlem

    Det känns som om tiden för de sekulära partiernas plats i de förtroendevalda sammanhangen i Svenska kyrkan snart är ute. Varje gång frågan på allvar diskuteras inser ytterligare några att kejsaren är naken. Att Löfven och Lööf inte fattar det inkonsekventa i att sekulära partier stundom uppträder som evangeliskt- lutherska partier är egentligen helt obegripligt. Makten är dock viktigare än hederligheten för dessa annars så utpräglade sekulära partier.

  • Andreas Nilsson

    Är det alltså sant att det bara är Kristdemokrater i Svenska kyrkan som talar för personval? Borde inte grupperna bestämmas utifrån stiftens särskilda omständigheter och inte efter mer eller mindre partiliknande principer?

  • sten

    Jodå, sekulärpartierna kommer att försvinna. Däremot behöver de "opolitiska" grupperna profilera sig tydligare. I POSK har vi stora frihetsgrader att formulera vår vision för församlingen, men partitillhörigheten kunde vara mer stödjande.
    Självklart välkomnas sekulärpolitiker att engagera sig i församlingsarbetet. Men under en beteckning som speglar en kyrkopolitisk hållning, inte en sekulär vänster-höger gradient.
    Kyrkan har medlemmar med allt från reaktionär till flumandlig tro och alla dessa borde ha en "egen" nomineringsgrupp. Då kanske samtalet äntligen kommer upp, från under mattan, till på bordet. Typ Skanör-debacclet och andra tragiska konflikter kanske då kan hanteras i tid. Respekten för olika Gudsrelationer borde rimligen öka.

  • Margaretha

    Håller med helhjärtat - det borde väl vara kyrkan som bestämmer det, eller?
    Blir det så kan ju moderater, sossar,Fpare, Centertpartister, Kdare, Vänsterpartiser och t.o.m. Sdare vara med på någon lista utan att det är politiska värderingar som styr.

  • Anders Sterzel

    Hej alla!

    Det skulle vara trevligt att få höra hur ni som skriver här ser på detta med att ta bort alla partier och enbart hålla sig till personval? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

REKOMMENDERAT