Stockholm Stadsmission möter varje dag unga som kämpar med sina liv. Många känner sig svikna och upplever brist på stöd från vuxna. Många vittnar om att de inte blir tagna på allvar med sina problem och svårigheter när de söker hjälp. Detta är mycket oroande och allvarligt, eftersom ungas erfarenheter och uppväxtvillkor sätter avtryck på resten av livet.

Nu offentliggörs Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport, den första i sitt slag, som visar att var fjärde ung 18–25 år i Sverige mår psykiskt dåligt och nästan hälften av dem söker ingen hjälp. Det är oacceptabelt! Rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några orsaker. Men även förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad har betydelse. Liksom värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet.

Dessa tendenser har länge varit kända av ansvariga politiker och andra beslutsfattare. I Sverige har myndigheter och organisationer lagt ner omfattande resurser på kartläggningar och rapporter för att beskriva ungas psykiska ohälsa. Men ytterst få konkreta och konstruktiva initiativ har tagits för att förebygga och motverka psykisk ohälsa – eller psykisk utsatthet som Stockholms Stadsmission väljer att kalla det – bland unga.

Stockholms Stadsmission ser tydliga systemfel i bemötandet av och stöd till unga med psykisk ohälsa; till exempel brist på öppna verksamheter, glapp mellan ungdoms- och vuxenpsykiatrin och orimliga arbetsvillkor för många socialsekreterare.
En uppenbar brist är att de som i sitt arbete möter unga inte ser till hela livssituationen hos den som söker hjälp. Stockholms Stadsmissions samlade erfarenheter av arbete med unga och deras familjer, är att psykisk ohälsa inte kan förklaras med en isolerad orsak, utan flera. Hänsyn måste tas till hela livssituationen.

För att unga ska få den hjälp de har rätt till måste det ske en förändring i hur unga, som på olika sätt kämpar med sina liv, bemöts. Ett grundläggande krav som Stockholms Stadsmission ställer till ansvariga politiker och andra beslutsfattare är att göra det möjligt för alla instanser att arbeta på den ungas uppdrag – fullt ut. Utifrån detta föreslår vi fem åtgärder:

Inför terapicheck till alla unga året de fyller 16 år. Samtliga nyblivna 16-åringar i Sverige bör få en terapicheck hemskickad. Terapichecken täcker merparten eller hela kostnaden för ett års samtal på en stöd- och terapimottagning som den unga själv får välja. En terapicheck signalerar att terapi är ok, men också att det är en rättighet. De erbjudanden som finns i dag för unga som lever med psykisk utsatthet täcker inte behovet.

Förändra 18-årsgränsen inom hälso- och sjukvården.
För unga som är 17-18 år är det ofta svårt att få samtal eller stöd hos barn- och ungdomspsykiatrin. Många uppmanas att vänta tills de är 18 år och då vända sig till vuxenpsykiatrin; en instans som unga har svårt att identifiera sig med. Ge unga som har påbörjat en stödinsats före 18 års ålder inom barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten rätt att fortsätta så länge behov finns – oavsett ålder.

Utöka samtalsstödet på ungdomsmottagningar. Erbjud unga mer tid per besök så att barnmorskor och kuratorer på ungdomsmottagningar får tid till att tillsammans med den unga få en helhetsbild kring frågor som sexualitet, identitet och psykisk utsatthet. Idag har många barnmorskor endast möjlighet att erbjuda 30 minuter per besök.

Utöka antalet öppna råd- och stödverksamheter. Göra det enkelt för unga att söka upp en plats eller person för att få information om rättigheter och stöd till exempel i form av ombudsmannaskap eller samtal. Det är svårt att få kontakt med befintliga verksamheter, till exempel på grund av korta telefontider eller lång väntan på ett besök.

Rimliga arbetsvillkor och rätt kompetens. Metoder för, och förhållningssätt till, att samtala med unga som lever med psykisk utsatthet måste införas som en obligatorisk del i socionomutbildningen för de som ska arbeta med barn och unga. Många socialsekreterare inom socialtjänsten har i dag inte en arbetssituation eller den kompetens som gör det möjligt att möta unga med respekt och på ett professionellt sätt.
 

Marika Markovits
direktor, Stockholms Stadsmission
Inger Ekbom
metodutvecklare/leg psykoterapeut, Stockholms Stadsmission