Har inte biskoparna läst remissvaren och följt debatten i media?

I dagarna samlas kyrkomötet och när detta skrivs pågår arbetet i gudstjänstutskottet inför behandlingen av kyrkohandboksförslaget.

Trots att arbetet med handboken har pågått en mycket lång tid, stöter jag fortfarande på människor som säger sig inte förstå varom kritiken mot musiken i förslaget handlar. Det är allt från enskilda församlingsbor till biskopar som inte förstår. Och nu är det verkligen hög tid att alla fattar, för nu ska det till beslut.

Jag blir fundersam när människor så pass insatta som biskopar inte har kläm på vad som fattas handboksförslaget. Har ni inte läst remissvaren eller debatten i media? Har ni missat att instanser som Musikaliska akademin på allvar säger ifrån angående musikhantverket i boken?

Att alla inte gillar allt är helt självklart, det gäller även när man går på lyxrestaurang, men man måste kunna lita på att hantverket är förstklassigt! Att även rätterna jag aldrig skulle beställa på den där restaurangen är lagade efter konstens alla regler. Tillämpa den tanken på musiken i handboksförslaget.

Har vi som skrivit hundratals artiklar varit så otydliga? Hur har man kunnat missa att närmare ett tusental personer ingick i en protestvåg 2014; att fem musikaliska organisationer hoppade av samarbetet som erbjöds efter denna protest, då man inte kunde kommunicera med projektledningen; eller att ca 600 kyrkomusiker vintern 2016 skrev under med sina namn och i många fall även motivationer till att de inte var nöjda med handboksförslaget?

Har inte biskoparna firat gudstjänst med handboksförslaget, och har ni inte i så fall kommit i kontakt med människor i församlingarna och kyrkoarbetare runt om i landet? Har ni inte fått ta emot åsikter? Eller är det så att ni blundar för de negativa åsikterna med både ögon och öron, för att prestigeförlusten skulle bli för stor om ni erkände att förslaget inte är det bästa?

Förslaget har, musikaliskt, sett ungefär likadant ut hela tiden, från det att jag första gången öppnade boken i november 2012 till den dag som idag är, och att gudstjänstutskottet ska kunna genomföra några större förändringar utifrån inkomna motioner på någon månads tid, är mycket tveksamt.

Vad ska jag skriva för att ni ska förstå?

Det handlar om musikalisk felstavning som gör att man inte kan spela direkt från noterna utan måste ändra, ungefär som om det hade stått ”Kristi kropp för du utgiven” att läsa för prästen.

Det handlar om att vi fått två helt nya musikserier att pröva, när vi istället borde fått 20 för att ha något att välja bland, och att dessa två seriers vara eller icke vara aldrig ens diskuterats.

Det handlar om att experter kallats in till arbetet med handboksmusiken, men att dessa inte tillåtits påverka själva notmaterialet, eller till och med hoppat av arbetet i förtid, för att deras expertis inte tagits i anspråk på riktigt.

Det handlar om att nu gällande handbok (86:an kallad) har bakats om en smula och tryckts in utan djupare reflektion om vad man gjort och varför, och utgör ett av huvudargumenten för ett antagande: Det gamla är ju med, man kan använda det. Men någon sakkunnig revision har inte gjorts av materialet.

Det handlar om hur arbetet har gått till, ja, det är faktiskt viktigt, särskilt om man håller den demokratiska processen högt. Det finns inte några glasklara direktiv från kyrkostyrelsen om kriterierna för framtagande av ny handboksmusik, utan projektledningen har lämnats tämligen ensam med den grannlaga uppgiften. Det har antytts brådska mer än en gång.

Det handlar om ett sviket ärkebiskopslöfte om att handboken självklart ska hålla högsta möjliga kvalitet, när vi ser att så inte är fallet med musikdelen. Vem avgör bäst den musikaliska kvalitén, en ärkebiskop eller den musiker som varje söndag tvingas spontanändra i ackompanjemangssatsen, eller leta/skapa ny musik för att församlingen är så trött på handboksmusiken redan efter fem år?

Hoppas dessa rader har bringat klarhet för ytterligare någon, i elfte timmen. Undrar du något går det lätt att nå mig eller någon annan kyrkomusiker.