Man föreslår en titel, kyrkomusiker, till skillnad från tidigare organist och kantor. Att kyrkomusiker kallas kyrkomusiker är inte konstigt. Men med hänsyn till traditionen och vad som är det viktigaste innehållet i kyrkomusikernas arbete, att leda sången, är titeln kantor mest adekvat. troligen också i folks medvetande.

Man föreslår också tre grader av kyrkomusikerexamen/tjänst. Om vi jämför med ”övriga kategoriers”
examina/tjänster där det inte finns gradering, borde inte lägre än Musikhögskole­utbildning komma i fråga för kantorsexamen/tjänst.
Hela utbildningen till kantor skulle kunna börja vid Svenska kyrkans folkhögskolor och deras nuvarande ”kantorsutbildning”. Där får studenterna en kyrklig fostran och en bra musikgrund. Efter denna utbildning söker eller slussas man in på Musikhögskolans konstnärliga kandidatutbildning (mastersexamen finns ju sedan kvar för de som vill få ”spets”) för att senare avlägga kantorsexamen.

Svenska kyrkan är en oerhört stor och välrenommerad kulturbärare i samhället och i detta behövs väl utbildade musiker som också har stark förankring i Svenska kyrkan, vilket förstärks i gemensam pastoralteologisk utbildningstermin för ”alla fyra kategorierna”.
Jag ser som en ännu viktigare fråga att utbildningsämnena ses över till förmån för en utökad genrebredd och större kunskap i kultur-och idéhistoria.

Lars Tillenius
Musikkonsulent, domkapitlets musiksakkunnige
Västerås stift