Kritiker tar inte miste

Nej, Lembkes kritiker tar inte miste. Det finns exempelvis idag tre personer som innehar titeln patriark av Alexandria. Det finns ett koptiskt-ortodoxt patriarkat som leds av Tawadros II, ett grekisk-ortodoxt som leds av Theodoros II och ett koptisk-katolskt som leds av Ibrahim Isaac Sidrak. Åtminstone inom de två förstnämnda patriarkaten hyses anspråk på att stå i kontinuitet med evangelisten Markus som enligt legenden var den förste biskopen av Alexandria.

Låt oss nu tänka oss att det nästa år skulle firas ett 1 972-årsjubileum av inrättandet av patriarkatet i Alexandria. Skulle det då heta ”Från Markus till Theodoros” eller ”Från Markus till Tawadros”? I enlighet med Lembkes principiella resonemang borde måhända det förstnämnda vara att föredra. Tawadros II representerar visserligen den klart största kyrkan i Egypten, men tillhör en gemenskap som anses ha brutit med den partikongress inom vilken den ekumeniske patriarken av Konstantinopel fungerar som ordförande.

Liksom i Sverige finns följaktligen inom den egyptiska kristenheten parallella identitetsstrukturer, en slags alternativa historiekulturer om man så vill. Frågan är varför existensen av denna typ av parallella historiekulturer skulle vara ett problem. Med tanke på att Svenska kyrkan under en längre tid har identifierat sig med medeltidens förreformatoriska kyrka, går det att ställa frågan om det enbart är ett sammanträffande att detta problematiserande äger rum samma år som Svenska kyrkan har fått sin första kvinnliga ärkebiskop.

Martin Berntson,
Docent i religionsvetenskap med
inriktning mot kristendomens historia,
Jönköping.