Våra systerkyrkor i utvecklingsländer vittnar om allt fler klimatrelaterade problem och ber oss allt tydligare att agera.
Är det inte tekniska och politiska medel som ska lösa problemen? Ska Svenska kyrkan engagera sig? Ja, absolut, om vi som kyrka menar allvar med att verka för solidaritet och förstå skapelsen som en gåva!
Vi som kyrka måste utmana vår samtid kring värden och livssyn.  En ohållbar samhällstruktur måste ifrågasättas! Konsumtion och produktion som vi känner den håller inte längre. Vilken rätt har vi i vår del av världen att utnyttja en större del av jordens resurser samtidigt som vi lämnar springnota till nästa generation?

Ingen ifrågasätter att Svenska kyrkan deltar i hjälpaktioner och bidrar till att bygga upp samhällen.  Men om vi inte förstår att den rika världens livsstil/struktur med stora ekologiska fotavtryck slår undan möjligheterna för de fattiga, så är det arbetet meningslöst och vår brist på förståelse djupt oroande.
I Svenska kyrkan finns ett lågmält men väl förankrat arbete med hållbarhetsfrågor. Det kännetecknas mer av mångfald än av publika utspel. Metoderna är många. Diplomering och Ljussteget är bara två av verktygen . Projekt kring energieffektivisering, biogas, vindkraft är igång likaväl som ekoteologiska nätverk och solidariska altarbord. Medvetenheten finns i kyrkan att miljö/hållbarhet har både en teologisk och praktisk sida.  

Nationellt och internationellt är Svenska kyrkan aktiv i klimatfrågan. Kyrkostyrelsens yttrande över miljö och klimatpolitik visar på Svenska kyrkans linje. Ett biskopsbrev om klimat och utveckling är på gång för att stimulera diskussionen.
Svenska kyrkans roll i internationella nätverk som rör klimat och hållbarhet är viktig.

I dag handlar det om att kyrkan, i sin mångfald, tillsammans med andra aktörer, verkar för att påverka sin samtid och medverkar till att skapa förutsättningar för en värld som med gott samvete kan lämnas över till nästa generation.
Framtiden bor i ett mångfaldigt och fördjupat arbete med hållbarhetsfrågor. Kyrkans diakonala arbete handlar också om vårt ekologiska fotavtryck. De mest sårbaras perspektiv är kyrkans. Oavsett om de mest sårbara är de fattiga, de kommande generationerna eller skapelsen.
 Att vara kyrka är att bryta brödet som ett hoppets tecken om att jordens gåvor, när de delas, räcker åt alla.

Henrik Grape
handläggare för hållbar utveckling, Svenska kyrkan