I ett par nummer av Kyrkans Tidning har vi informerats om att Arbetarpartiet Socialdemokraterna är ett sekulärt parti och därför inte bör ha synpunkter på Svenska kyrkan eller nominera kandidater i de kyrkliga valen. Detta väcker min förvåning, inte minst att förslaget kommer från Sören Ekström, som innan han blev generalsekreterare i Svenska kyrkan kom direkt från en post som statssekreterare i den socialdemokratiska regeringen.
Under sin tid som generalsekreterare verkade han framgångsrikt för att Svenska kyrkan på ledande poster skulle ha i första hand goda socialdemokrater. Det jag nu skulle vilja fästa uppmärksamheten på är, att det är av omsorg om det socialdemokratiska partiet han framför sina synpunkter. Inget tyder på att det är omsorg om Svenska kyrkan, som är hans bevekelsegrund.
Ur Svenska kyrkans synpunkt tror jag, att det är olyckligt om demokratin där tunnas ut.
Själv känner jag stor tacksamhet mot kyrkopolitikerna i de allmänpolitiska partierna M, C, Fp och S, även om jag inte stött just dem i de kyrkliga valen. Hade renodlat inomkyrkliga grupper ensamma fått företräda de kyrkliga väljarna, hade Svenska kyrkan ännu idag saknat kvinnor som präster eller biskopar.
Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med Posk eller Frimodig kyrka. Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka), ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).
Varför mår den kyrkliga demokratin väl av att även allmänpolitiska partier ställer upp i de kyrkliga valen? Den kyrkliga demokratin mår bra av att de partier som har väljarna förtroende ställer upp i de kyrkliga valen. Majoritet och inflytande skall vinnas genom argumentation och debatt inte genom att stora grupper förmås att avstå från att kandidera i val så som Posk och Frimodig kyrka och nu även Sören Ekström tycks argumentera.
Uppenbarligen har många väljare förtroende för de allmänpolitiska partierna och då har det störta allmänpolitiska partiet ett särskilt ansvar i de kyrkliga valen som inte bör begränsas av ett taktiserande inför de allmänpolitiska valen.
Nej, låt alla partier framträda. Jag anser, att väljarna själva bör få avgöra, vilka partier de kan ha förtroende för. Med många partier ökar förutsättningarna att alla kyrkans medlemmar finner något alternativ de kan ha förtroende för i de kyrkliga valen och därtill ökar kyrkans kontaktyta mot hela samhället.
Ett stort parti bör kunna intressera sig också för sådant som inte alla dess medlemmar är engagerade i. Blir nästa steg att Ekström vill bryta kopplingen till LO? Bör S släppa kopplingen till hyresgäströrelsen osv? Ekström försöker sätta en sten i rullning, som han nog inte förutser riktningen av.
Bo Hanson
Göteborg
LÄGG TILL NY KOMMENTAR