Att kyrkan ges möjlighet att bilda pastorat på cirka en halv miljon invånare är förödande. Storskalighet är såväl kyrkligt som organisatoriskt och ekonomiskt kontraproduktivt. Ge möjlighet till partiella samfälligheter och underlätta olika former av samarbetsorgan där kreativt nytänkande stimuleras istället för kommunala stordriftstankar.

Att medvetet verka för färre förtroendevalda och ideella medarbetare är dessutom destruktivt ur kyrklig demokratisk synvinkel.
Det är ytterst angeläget att KO-förslaget preciseras, så att avståndet mellan församlingar och pastorat inte tillåts blir för stort. Även ett pastorat måste präglas av närhet, gemenskap och engagemang!
 
Allra bäst vore – både nyttigt och också gagnerikt – att Svenska kyrkan besinnade sig ochbordlade Strukturutredningens förslag, detta för att verkligen analysera följderna av detsamma. Strukturutredningen är på intet sätt så ”himlastormande”, som den centrala kyrkoledningen tycks tro, utan tvärtom en teoretisk produkt ej förankrad i praktisk verklighet. Ta nästa mandatperiod på er för djupare analys, - för kyrkans väsen och hennes medlemmar! Då kan Svenska kyrkan ånyo bli trodd, älskad och ärad!
 
Jan-Ove Wernersson
Kyrkonämndens ordförande i
Löftadalens kyrkliga samfällighet