Otydligt förslag bör göras om

Den första sammanställningen av remisserna på kyrkohandboksförslaget har kommit. Som förväntat innehåller kommunikén från Kyrkans hus idel glada tillrop om hur bra förslaget har mottagits. När det står att ”Remissvaren visar att kyrkohandboksförslaget fått ett mycket positivt gensvar där en stor majoritet med vissa justeringar bejakar förslaget i dess helhet” bygger det på en statistik som säger att 8 procent tycker att förslaget kan antas av kyrkomötet medan 18,5 procent avvisar förslaget. Den största gruppen, 73 procent, svarar ”Ja, med justeringar”. När det i presentationen står ”vissa justeringar” är det en tolkning som antyder att det bara rör sig om små förändringar, men än så länge finns det inget som visar att det enbart rör sig om krav på vissa smärre justeringar. Resultatet kunde lika gärna ha presenterats som att ”Över 91 procent säger nej till att anta förslaget, åtminstone såvida det inte omarbetas, och gruppen som säger helt nej är mer än dubbelt så stor som de som oreserverat säger ja till förslaget.”

Ofta är frågorna alltför oprecisa för att ge vägledning vid analysen. Ett sådant exempel är enkätens fråga ”Vad anser ni om avvägningen mellan fasta moment i mässa/gudstjänst?”. Frågan gäller både när det är huvudgudstjänst och när de inte är det, och frågan gäller dessutom både mässa och nattvardslös gudstjänst. Hur svarar man till exempel om man tycker att det är för få moment som är obligatoriska då mässan är huvudgudstjänst, men lagom många som är det vid en veckomässa? Ett annat exempel är när det i enkäten står: ”Vad är er generella bedömning av de föreslagna ordningarna för de kyrkliga handlingarna?”  Vad svarar den som till exempel anser att ordningarna för dop och vigsel är enbart negativa, medan ordningarna för bikt, konfirmation och begravning bedöms vara enbart positiva?

Ett annat exempel på otydlighet finns i frågan: ”Uttrycker kyrkohandboksförslaget ett inkluderande språk?”. Vad säger den församling som tycker att det är positivt att man inte tilltalar en församling av både män och kvinnor med enbart ”Käre bröder…”, men som samtidigt ogillar när man som i förslaget försöker undvika att omtala Jesus som Herre? Svarar man nej på frågan ovan riskerar det att misstolkas som att Jesus alltför ofta fortfarande får bekännas som Herre. Svarar man ja riskerar det att misstolkas som att man stödjer försöken att inte omtala Jesus som Herre.

Flera centrala frågor saknas helt. Det nu aktuella förslaget tycks helt sakna tankar på att liturgin ska inkorporera ekumeniska landvinningar och vara tydligt förankrad i en luthersk tradition. Det tydligaste exemp­let på hur man missar båda dessa saker är när man i många av nattvardsbönerna har epi­k­lesen, bönen om Anden, ytterst vagt formulerad och placerad efter instiftelseorden. Hade man försökt vara trogen både modern ekumenisk dialog och en traditionell luthersk syn på konsekrationen hade man i samtliga böner haft en tydlig epikles placerad före instiftelseorden. Nu riskerar denna diskussion att komma bort då nattvardsbönen, ett av mässans allra mest centrala moment, inte berörs med några särskilda frågor i enkäten.

Den genomgående känslan efter att ha använt och utvärderat förslaget är att arbetsgruppen hoppas ge något till alla. De som vill fira en traditionell högmässa ska kunna göra det. Den som vill fira en gudstjänst som undviker en tydlig kristen prägel när det gäller till exempel synen på Jesus ska kunna göra det. De olika grupperna förväntas hålla tyst och tänka ”Bara jag får fira gudstjänst som jag vill så är jag nöjd”. Ett så individualistiskt synsätt hör dock inte hemma i en kyrka där alla gudstjänster ska ge uttryck för det som är kyrkans bekännelse och lära. Det bästa vore att vänta med en ny kyrkohandbok och samordna det arbetet med att ta fram en ny psalmbok. Om förslaget ändå ska forceras fram redan nu får vi hoppas att man noga analyserar svaren och kompletterar med mera specifika frågor som lämnar större utrymme för kyrklig självkritik.

Markus Klefbeck
Komminister i Överjärna, Ytterjärna och Vårdinge församlingar