Ska det finnas rätt till assisterat döende?

Johan Unger domprost emeritus

Etik. Kyrkan kan inte argumentera religiöst i ett sekulariserat och demokratiskt samhälle, som är religionsneutralt. Men hon ska hävda sin syn på vad som är mänskligt.

Dödshjälp är under debatt. Religionerna hävdar sen årtusenden: ”Gud är livets Herre.” Vårdetiken säger sen över tvåtusen år:” Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta…” , tankar från Hippokrates läkared. Nu har Statens medicin-etiska råd, Smer 2017:2 givit ut en utmärkt” Kunskapsöversikt” i ämnet på drygt 200 sidor Den tar inte ställning i frågan utan redovisar i detalj olika värderingar och fakta för att stimulera debatten.

Med eutanasi menas att en läkare vidtar en åtgärd som dödar patienten. Med assisterat döende menas att läkaren ger ett medel så patienten kan döda sig själv. Båda definieras som dödshjälp. Om läkaren underlåter att inleda/fortsätta en behandling som bara förlänger dödsprocessen, så klassas det inte som dödshjälp. Det gör inte heller pallliativ sedering. Den innebär att patienten sövs ned med avsikt att slippa smärtan, men effekten blir att patienten avlider. Beslutskapabla patienter som önskar dödshjälp förutsätts. Dessa definitioner kan accepteras.

Det viktigaste skälet mot dödshjälp kallar utredningen ”livets okränkbarhet”. Det kan motiveras på allmän humanistisk grund som i läkaretiken. I den katolska kyrkans katekes står om dödshjälp att den ”allvarligt strider mot människans värdighet som person och vördnaden för Gud, hennes Skapare”. Det är en religiös humanism.

Det viktigaste skälet för dödshjälp kallar rapporten för självbestämmandeargumentet. Det innebär att individen har rätt att själv besluta över sin egen död under vissa villkor. Det är också en form av humanism. Humanismen med individualismen är en megatrend genom hela västerlandets historia och nu över hela världen. Å ena sidan definierar sig alltfler som individer med eget självbestämmande över sin död, å andra sidan står individer med medvetna och starka ideologiska skäl mot dödshjälp. Vad är mest humant?

Tolkningarna är oförenliga. Vad är då rätt? Statens främsta uppdrag är att skydda sina medborgare och tar därmed ställning till vad som är skyddsvärt. Demokratin med de mänskliga rättigheterna avgör.

Svenska kyrkans kristet humana etik bör respektera andras tolkningar av mänskligt, även om hon inte delar dem. Kyrkan kan inte argumentera religiöst i ett sekulariserat och demokratiskt samhälle, som är religionsneutralt. Men hon ska hävda sin syn på vad som är mänskligt. Eutanasi är inte det. Men ska staten ge rätt till assisterat döende? Det anser jag. På stränga villkor som en sista utväg. Patientens samvete bör respekteras. Men vårdpersonalen får inte tvingas, de har också samvete.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Johan Unger , domprost emeritus

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.