Men varför behövs pengar överhuvudtaget? En kommentar som vi fått ibland är att engagemang, som till exempel en tankesmedja, bör vara ett ideellt arbete. I en webbkommentar till vårt tidigare inlägg står det: ”[J]ag tror på ideellt engagemang. Jag tror inte att kyrkan ska betala för engagemang”.

Vi tror också på ideellt engagemang. Men nu finns vi i en kyrka som har pengar och som använder dessa pengar till allt från att renovera hus, betala löner, köpa in material och åka på konfirmandresor. Vi tycker att en del av dessa pengar ska användas för att stimulera nya idéer och det engagemang som finns runt dem, också när de inte uppkommer inom de givna strukturerna. De flesta av de projekt som skulle kunna komma i fråga för ett sådant stöd, skulle troligen till största delen fortsätta att vara ideellt.
Ibland hör vi kritik eller funderingar om att det är kyrkan som bör göra det vi gör. Det tycker vi också. Vi är en del av kyrkan. Kyrkan består inte av organisatoriska strukturer eller församlingsexpeditioner, kyrkan består av alla oss som är döpta. När några engagerar sig i en tankesmedja, en förening, en aktionsgrupp, eller ett pilgrimsnätverk så är det också en del av kyrkan. Och olika delar av kyrkan kompletterar varandra.

I Kyrkans Tidning 2012-10-11 föreslår Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein och Mattias Irving från Seglora smedja att Svenska kyrkan inrättar ett presstöd. Det tycker vi är för smalt. Vi vill se ett bredare stöd där olika initiativ och idéer kan komma ifråga.
Man skulle, till exempel på stiftsnivå, kunna inrätta en in-novationsfond. Man kan också se det som ett slags riskkapitalstipendium. Helt enkelt en pott med pengar som kan användas för nya idéer utanför de organisatoriska strukturer som finns (och där det ju i dag går att söka pengar på olika sätt). En sådan fond bör i så liten mån som möjligt styras av ramar för vad som kan komma ifråga eller begränsas av glesa ansökningsdatum. Den bör underlätta för att fånga upp engagemang när det är som mest glödande. Där skulle personer, nätverk eller föreningar med bubblande idéer och begynnande initiativ kunna ansöka om pengar för att komma igång.

Att satsa på oprövade kort innebär naturligtvis en risk. Inte alla idéer blir något. Vissa idéer faller platt till marken, andra ger något under en tid eller i viss utsträckning. Men av alla bra idéer som en innovationsfond skulle stötta, skulle några blomstra och ge tusenfalt igen. Så borde vi i Svenska kyrkan använda en del av våra pengar.

Sara Blom
Olof Bäckersten
tankesmedjan Areopagen