När människor säger sig inte tro på Gud och beskriver den Gud som de inte tror på, kan vi ofta instämma i att denna Gud tror inte heller vi på.
Oavsett hur prefixet superherde uppkom i samband med de nya pastoraten som nu bildas, så låt oss släppa det prefixet. Slagkraftigt kanske, men helt inadekvat. Det möjliggör lika lite som skeva gudsbilder en djupare reflektion kring ett professionellt ledarskap.  

I Malmö formas en samlad ledning där den lokala ledningen kring varje kyrka finns tillsammans med kyrkoherdens, församlingsherdarnas och kanslichefens övergripande ledning. Här ska varje lokal kyrka ges förutsättningar att verka med hela pastoratets samlade resurser i ryggen, samtidigt som Svenska kyrkan i Malmö synliggörs.
I Malmö möter jag kyrkoherdar som beskriver hur de tidigare fått trolla med knäna för att med knappa personella och ekonomiska resurser ta det helhetsansvar det innebär att vara ett självständigt pastorat i en samfällighet och som fått förhålla sig till samfällighetens kansli och en kyrkonämnd som har resurser utan pastoralt ansvar.
De nya pastoraten ger nya möjligheter att vara kyrka tillsammans – i det lokala och för helheten.

Att vara kyrkoherde i Malmö innebär att tillsammans med många forma en teologisk levande trosrörelse som kan berika och fördjupa både delar och helhet. Förutom formell ledar- och chefskompetens – där det reflekterande samtalet är ett grundläggande förhållningssätt – räcker det långt med närvaro och sunt förnuft samt, till skillnad mot Superman, ha förmågan att ”gå sakta” andetag för andetag.
Anders Ekhem
Kyrkoherde i Malmö från 1 jan 2014