Tavlan påminner om en avskyvärd ideologi och borde tas ner

Anna Ardin, Natte Hillerberg, Anneli Nordling

En minnestavla över Sven Hedin hänger i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Foto: SvD/TT och Caisa Rasmussen/TT

I Tyskland finns minst fem gator uppkallade efter Sven Hedin, och i flera av dessa städer pågår nu diskussion om namnbyte, skriver debattörerna. 

I Adolf Fredriks kyrka i centrala Stockholm finns ett hyllningsmonument till Sven Hedin, en man som bäst kan beskrivas som en nazistisk influencer i sin tid, som bland annat offentligt hyllade Adolf Hitler. Att upplåta ett kyrkorum för detta signalerar rasism och exkludering. Alltså precis motsatsen till kyrkans officiella budskap.

Kyrkan har på många håll, genom många aktiva biskopar, i församlingar, i reklamkampanjer, i diakonin, i religionsdialog och försoningsprocessen med samerna tagit aktiva steg i sitt antirasistiska och historiegranskande arbete. Men i Adolf Fredrik står Sven Hedin-monumentet som en symbol för att allt detta bara är fernissa, som ett hån mot allt det inkluderingsarbete som bedrivs.

Sven Hedin argumenterade i både text och tal för Tysklands sak under andra världskriget. Han hade nära förbindelser med Hitler och andra naziledare och reste till Tyskland. Han visste mycket väl hur minoriteter och oppositionella behandlades, men inte heller efter krigsslutet tog han avstånd från nazisternas illdåd. Att Sven Hedin idag har en hedersplats i ett kyrkorum är helt orimligt!

Överlevande från förintelsen finns snart inte med oss längre, men ideologin och dess fiendebilder, det okristliga budskapet som delar upp världen i vi och dem, som orsakade förintelsen, vinner nu förnyad styrka. Vi är många som bär en stark kollektiv sorg över det som hände i Europa under andra världskriget och som ser att de mest brutala delarna av historien kan upprepa sig, om de inte erkänns och motverkas.

Idag ser vi hur höga murar byggs mot människor i nöd och man gör skillnad på flyktingar baserat på hudfärg. Vi ser hur minoriteter utmålas som bärare av ondska och vi ser hur tystnad råder från stora maktinstanser medan tiotusentals civila mördas i Palestina. Det ska inte råda någon tvekan om kyrkans värderingar, men en hedersplats åt Sven Hedin rimmar inte väl med respekt för allas lika värde.

I Tyskland finns minst fem gator uppkallade efter Sven Hedin, och i flera av dessa städer pågår nu diskussion om namnbyte. Även i Sverige plockas Hedin bort, exempelvis har Karolinska Institutet bytt namn på föreläsningssalar, efter en lång kamp från studenter.

För fyra år sedan arrangerade ärkebiskopens kansli ett heldagsseminarium för att belysa antijudiska stereotyper i svensk kyrkokonst, exempelvis den antisemitiska “judesugga” som finns inhuggen i en pelare i Uppsala domkyrka. Skylten vid denna, med text från 1995, som då konstaterades i behov av uppdatering, är dock ännu kvar och oförändrad, likt monumentet över Hedin.

Adolf Fredriks församling skriver på sin hemsida: “Oavsett vem du är eller vad du tänker på så vill vi med glädje välkomna dig till Adolf Fredriks kyrka och församling. Vi vill vara en församling för alla!”. Men när du kliver in i Adolf Fredrik möts du av en påminnelse om den avskyvärda ideologi som lett till mordet på miljontals människor, genom ett monument över en man som hyllades och försvarade just den ideologin.

Så länge minnestavlan för Sven Hedin sitter uppe i kyrkorummet är kyrkan inte en kyrka för alla. Därför vill vi att epitafiet över Sven Hedin tas ner, nu! Låt också detta bli startskottet för en ordentlig översyn av hur inkludering och exkludering gestaltas i kyrkorummen.

Anneli Nordling,
medlem i Svenska kyrkan och regelbunden besökare i Adolf Fredrik kyrka

Natte Hillerberg,
f.d. medlem i Svenska kyrkan och ersättare i kyrkofullmäktige 

Anna Ardin,
diakon och doktorand

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
M-Lund
Det vore väl bättre att sätta ett plakett under som förklarar vem Hedin var? Så som de gjort med judesuggan i Uppsala domkyrka. Vi ska inte radera historien - även om den kan vara obekväm för oss.
Bertil Wallgren
Är detta sant? Sven Hedin. Ärke-nazisten. Har sparat ett ex. DN från maj 1945. Där har Sven H. en hyllningsartikel till den döde Adolf Hitler. Hur motiverar man i församlingen att epitafiet i fråga INTE tas bort? Hur och när kom det upp?
Peter Nilsson
Anledningen till att det finns en minnesplatta, epitafium (dvs inget hyllningsmonument) över Sven Hedin i Adolf Fredriks kyrka beror på att han är begravd i en familjegrav på kyrkogården där. Det lämpligaste är väl att ta upp frågan om detta med församlingen. Vill undertecknarna i konsekvensens namn även ha bort Hedins namn på gravstenen är det Stockholms stad som ansvarar för kyrkogården. Förmodligen kommer detta dock att betraktas som ett brott mot gravfriden. Frågan om hur inkluderande svk är är värd en egen diskussion. Mer om familjegraven här: https://norrmalm.myor.se/platser-och-handelser/historiens-tradar-ar-langa.html
Nicklas Sundberg
Jag tror inte vi inkluderingen handlar om att dölja och försöka glömma, utan vill ge eftertryck åt att vi bör istället aktivt tolka och analysera hur Hedin kunde bli så erkänd i vår kyrka och vad det finns för paralleller att dra och lärdomar dra inför framtiden. Historien upprepar sig inte exakt, men just det som man glömmer har något lättare att få sina likheter i en ny tids former. Vi har ett postkolonialt arv att arbeta med för att inkludera, men det viktigt att fokus i det inte blir på symboliska bortplockande. Jag tänker att fokus behöver vara hur vi utvecklar vårt sätt att idag tänka om avvikande och normer.
Anders Jörle, ordf KR i Adolf Fredrik
Upplysningsvis var det Vetenskapsakademin som 1954 tog initiativet och riktade en förfrågan till församlingen om att sätta upp detta epitafium. Kyrkorådet har fått ett brev tillsänt sig i ärendet och kommer att svara på det när frågan behandlats.
Staffan Berg
Det verkar finnas bland tongivande teologer ett stöd för en politisk korrekt kyrka som inte vill minnas. Oroväckande! Oppositionella öte sig inte
Staffan Berg
Det verkar finnas bland tongivande teologer ett stöd för en politisk korrekt kyrka som inte vill minnas. Oroväckande! Oppositionella öte sig inte