Vad vill Svenska kyrkan med Seglora smedja?

Det finns en struktur och kultur i Svenska kyrkan som gjort det möjligt att starta en verksamhet för politisk opinionsbildning och få medlemmarnas pengar till det. Vad är då Svenska kyrkan för en sorts kyrka? frågar de tre personer som gjort en genomgång av Seglora smedjas verksamhet.

För en tid sedan, Kyrkans Tidning nummer 13/12, flaggade vi på dessa sidor för en genomgång av Seglora smedjas verksamhet som vi skulle göra. Nu är den klar och ligger att ladda ner fritt från nätet – om man söker på ”översikt av Seglora smedja” är det första träffen.
I texten finner man sammanfattningar av Seglora smedjas ekonomi, organisationsstruktur och verksamhet i seminarier, gudstjänster och medier. Det första som framstår tydligt är att det är skillnad mellan hur Seglora smedja beskriver sig och vad de verkligen gör – tanke-smedjan som vill verka i demokratisk anda är en stiftelse utan medlemmar, och den omtalade självständigheten består i ett
”inneboende hos” en församling med miljonbidrag från Svenska kyrkan. För det andra synliggörs Seglora smedjas politiska ärende. För det tredje uppstår frågan varför Svenska kyrkan valt att prioritera just detta mer än annat.

I översikten skriver vi: ”För oss som gjort detta från en kristen utgångspunkt blir ändå den springande punkten frågan vad Svenska kyrkan vill med Seglora smedja. Varför stödjer man en tankesmedja överhuvudtaget? Finns inte redan strukturen för samtal, utbildning, diskussion och liknande i församlingarna och stiften? Ett intryck från arbetet med att se över Seglora smedja blir därför att de som verkligen fått uppdraget att leda Svenska kyrkan – biskoparna främst, men också kyrkoherdar och forskare – lämnat över uppgiften att vara offentlig på en liten grupp personer med en i jämförelse svag teologisk förankring (Helle Klein prästvigdes samma år som Seglora smedja startades, Mattias Irving kallar sig filosof; Ewa Lindqvist Hotz är den enda prästen med vanlig församlingserfarenhet). Även för en församling långt från Södermalm har det här betydelse, eftersom Seglora smedja är ett ansikte utåt för hela Svenska kyrkan.”
Översikten är alltså inte främst en fråga riktad till Seglora smedja, utan till hela den struktur och kultur som gjort det möjligt att starta en politisk opinionsbildare och få medlemmarnas pengar till det: Vad är Svenska kyrkan för en sorts kyrka? Hur utvärderar kyrkan sig själv? Följdfrågorna ska ställas till rätt personer, och det finns många frågor att ställa.

Till exempel är det inte helt enkelt att reda ut pengaströmmen. Vi redogör i översikten för Seglora smedjas årsredovisningar för 2008–2009 samt 2010. Men tillsammans med Stockholms stifts årsredovisning, som finns på nätet, stämmer det inte riktigt.
Enligt Stockholms stifts årsredovisning från 2009 avsattes 300 000 kronor i bidrag till
Seglora av särskild natur, samt 69 000 kronor i organisationsbidrag till Stiftelsen Skansen/Seglora. Dessa siffror syns överhuvudtaget inte i Segloras årsredovisning. Den uppger 0 kronor i bidrag från stiftet 2009. Dock har Seglora enligt samma dokument erhållit 355 000 kronor från Stiftelsen Skansen 2009. Kanske kan det vara så att detta i själva verket är stiftets bidrag som gått via Skansen?

Det här är säkert inte exempel på oegentligheter. Snarare åskådliggör det hur en maktelit skapar sig privilegier där de går säkra från kritik och inblick från medlemmar och därför inte tycker sig behöva transparens.
I en kyrklig kontext är det ju precis tvärtemot den demokratiska folkkyrka som Seglora smedja säger sig vilja ha.
Men det ska sägas; att det offentliga samtalet är uselt i dag i Svenska kyrkan beror mer på tystnaden från många än på hårda ord från de som faktiskt talar. Människor är rädda för att tala. De ansvariga måste ta till sig detta.

Det gäller också Kyrkans Tidning som gärna vill skjuta över konflikter till debattsidorna, när de svåra frågorna borde få ta mer plats i redaktionell text.
Debatten blir pajkastning fastän meningsmotsättningar faktiskt är ett tecken på någonting sunt: att vi tänker, om allt från försoning till identitet.
Därför skulle det vara helt meningslöst om också den här frågan behandlades som ett replikskifte mellan oss och Seglora smedja. Det skulle med all säkerhet bli en tröttande ordstrid som slutade med att ingen sida ruckat en millimeter på sin utgångsposition. Ett annat arbete måste ta vid, en annan syn på konflikter och olikheter. Där är öppningen.

Gabriel Fjellander
student och webbutvecklare

Carolina Johansson
ekonomijournalist

Sofia Lilly Jönsson
kulturskribent
 

  • 4 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Thomas Olsson

    Seglora smedja är väl ungefär lika nödvändig som ärkebiskopens klimatångest. Alltså något vi klarar oss utan. Tänk om prästerna kunde sluta tjafsa om politik och istället ägna sig åt Bibeln. Och varför har biskoparna slutat missionera? Åk ut till Rinkeby, Angered och Rosengård och sprid evangelium om Guds rike! Det skulle vara härligt befriande att få se biskoparna och prästerna på Seglora tankesmedja personligen ta del i det arbetet...

  • Gun-Britt Karlsson Stigtomta

    Ni frågar: "Finns inte redan strukturen för samtal, utbildning, diskussion och liknande i församlingarna och stiften?" Mitt svar är : NEJ! Där finns stora brister. Därför behövs Seglora smedja. Varför inte starta fler tankesmedjor istället för att motarbeta Seglora smedja? Jag har haft och har stor glädje av Seglora smedja genom deras medverkan vid inspirationsdagar i vår församling Stigtomta-Vrena, vid deras arrangemang och inte minst via hemsidan. Att stift och församlingar stöder verksamheten ekonomiskt kan jag bara tolka som att man välkomnar en kritisk solidarisk mötesplats i skärningspunkten mellan kyrka och samhälle.

  • martina luttersson

    Problemet är väl att "kritisk solidarisk mötesplats" i smedjans tappning är partipolitik. Och den stora frågan är väl om Svenska kyrkan ska bedriva partipolitik i form av en tankesmedja. Hur inklusivt är det? I min enfald trodde jag det var Kristus som var centrum i Svenska kyrkan. Och ärligt talat blir jag lite störd över att Lars Ohly "predikat" under temat "Ateist i advent".

  • medlem

    Seglora smedja beskriver sig själva som en ideell kraft och en mötesplats. Det ideella är ovanligt välfinansierat för att kallas ideellt och mötesplats, ja det är det för likasinnade, samtalet med meningsmotståndare är långt ifrån respektfullt.
    Att granskningen väckt sådana reaktioner är ett starkt indicium för en eller annan begravd hund...

REKOMMENDERAT