Varför syns inte biskopsmötets stöd i protokollet?

I en kommentar till artikeln om Eva Brunnes syn på dopet skriver Maria Klasson Sundin, handläggare för ekumenik vid kyrkokansliet i Uppsala, att Svenska kyrkan inte erkänner dop i Herrens Nya Kyrka/ Swedenborgskyrkan. Uttalandet är märkligt.

Jag är en av anmälarna och det jag, och även de andra anmälarna önskar få prövat är om en biskop i Svenska kyrkan har mandat att i efterhand underkänna de nykyrkliga dop som konfirmerats i Svenska kyrkan och som i ett fall även är fundamentet till en prästkallelse.

Maria Klassons Sundin ger i sitt svar sken av att Svenska kyrkan aldrig accepterat nykyrkliga dop. I svaret låter det som om Eva Brunnes uppfattning alltid varit den gängse. Det stämmer givetvis inte – då hade biskop Brunne aldrig anmälts till Ansvarsnämnden. Maria Klasson Sundins svar är i bästa fall okunnigt; jag är dessvärre böjd att tro att hennes kommentar är försåtlig till förmån för biskop Brunnes ställningstagande.

Vad hade Klasson Sundin svarat om hon fått samma fråga för tio år sedan? Hade hon då kunnat definiera bort Herrens Nya Kyrka som kristen kyrka samtidigt som präster i fyra Stockholmsförsamlingar konfirmerat nykyrkligt döpta och samtidigt som biskop Caroline Krook vigt en prästkandidat på detta dop?

I Maria Klassons Sundins svar finns fler konstigheter. Om hon är riktigt citerad av Kyrkans Tidning hävdar hon att Swedenborgskyrkan är mer strikt monoteistisk än traditionell kristendom. I mina katolska öron låter uttalande konstigt. Kristendomen är en monoteistisk religion – hur kan man vara mer eller mindre strikt i detta? Swedenborgarna räknar precis som kristenheten i stort med en Gud i tre aspekter – tre hypostaser.

Johannesevangeliet är centralt hos Swedenborg och precis som kyrkan i stort menar Swedenborg att Sonen – Logos - alltid funnits hos Fadern. Vidare lär Swedenborg och Nya Kyrkan att Gud inkarnerade i historien i gudamänniskan Jesus Kristus från Nasaret som på tredje dagen uppstod efter döden på korset och blev den förhärligade Kristus. Från den förhärligade Kristus och från Fadern, som enligt Nya Kyrkan är ett, utgår den helige Ande.

Det finns verkligen stora skillnader mellan Swedenborgs teologi och traditionell kristen teologi men det finns också det som förenar. Dit hör dopet. Det är även i swedenborgarnas Nya Kyrka ett sakrament – här verkar alltså den helige Ande. Dopet sker i vatten i Fadern och Sonens och den helige Andes namn. Den första swedenborgskyrkan bildades i slutet av 1800-talet i England och dopliturgin tog swedenborgarna över från den anglikanska kyrkan.

Till sist. Eva Brunne svarar Kyrkans Tidning att hon fått biskopsmötets stöd för beslutet att underkänna nykyrkliga dop konfirmerade i Svenska kyrkan. Biskopsmötet hölls i november och det finns inget spår av denna punkt i protokollet. Här syns ingen diskussion, inget beslut.

Min undran är vad det är för stöd Eva Brunne åberopar? Är det ett stöd uttryckt mellan skål och vägg? Om det verkligen var så att ärendet diskuterades så borde det väl ha protokollförts? Och – är det över huvud taget möjligt för Eva Brunne att åberopa biskoparnas stöd när stödet alls inte syns i protokollet?