Kritik mot ny redovisning möter tystnad

För ett år sedan presenterade kyrkokansliets ekonomiavdelning en ny metod för budget- och redovisningsarbete kallad ”Modell för verksamhetsindelning 2011”.
Den utgår från kyrkans fyrdelade uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning, diakoni och mission. Utöver dessa fyra huvudkonton finns övrig kyrklig verksamhet, styrning och ledning samt stödjande verksamhet och begravningsverksamhet. Alla kostnader ska föras till dessa områden, vare sig det gäller en prästs arbetstid eller inköp av nya noter.

Ann Margaret Dahlström är chef för enheten för kyrklig ekonomi på kyrkokansliet i Uppsala där den nya modellen för verksamhetsindelning tagits fram.
– Jag fick uppgiften i mitt knä redan 2003. Det fanns en efterfrågan på ett system som gav bättre kontroll på resurserna i verksamheterna
och större möjligheter till planering. Kunskapen om vad saker och ting faktiskt kostade var obefintlig förutom på en övergripande nivå.
Kyrkoordningen kräver en bud­get med en ekonomisk plan för de tre kommande åren. En förutsättning för en sån planering är att det finns en uppfattning om tidsåtgången.
– Tidigare har kamrerer gjort uppskattningar men nu får alla tala om själva hur de fördelar sin tid, säger Ann Margaret Dahlström.

Modellen har granskats av KRED, Svenska kyrkans redovisningskommitté, ett rådgivande organ som består av tjänstemän på kyrkokansliet samt auktoriserade revisorer och redovisningsexperter.
Från och med räkenskapsåret 2014 kommer redovisningssystemet församlingarna använder för att lämna ekonomisk statistik till kyrkokansliet att bygga på den nya modellen. De församlingar som inte redovisar statistiken kan krävas på vite. Men vite är en absolut sista åtgärd.
– Det finns ingen nytta med vite. Då får vi i stället föra ett samtal om huruvida de behöver hjälp.
Modellen har mottagits med skepsis i många församlingar.  På ett prostmöte i Skara stift kort efter det att modellen presenterats väcktes frågor om modellen och vem som fattat beslut om en sådan förändring av den ekonomiska redovisningen.
En av prostarna i Skara som är mycket kritisk är Carl Sjögren, kyrkoherde i Ulricehamn.
– De har inte frågat församlingsekonomerna vad de
behöver. Så här jobbar inte vi. Alla anställda går emellan de fyra delarna. Att detaljredovisa på det här sättet tar massor av tid. Det är horribelt.
Han anser att tjänstemännen på kyrkokansliet i Uppsala har en märklig bild av vad kyrkan gör. Och är mycket upprörd över att modellen inte varit på remiss.
– Så här kan de inte behandla oss, säger Carl Sjögren.

Genom prostmötet blev biskopen i Skara, Erik Aurelius, uppmärksammad på det utbredda missnöjet.
– Flera prostar var skeptiska eller åtminstone frågande inför den nya redovisningsmodellen. Trots att de gått på kurser hade ingen fått svar på frågan om vems beslut det var att införa en ny, obligatorisk redovisningsmodell.
Erik Aurelius tog frågor­na till stiftsstyrelsen där man enades om att skriva till kyrkokansliet. Den 10 mars 2011 skickades brevet iväg.
”Stiftsstyrelsens arbetsutskott ifrågasätter sättet att handlägga en så omfattande förändring av kyrkans internredovisning, särskilt som den nya indelningen bygger på ett fundamentalt missförstånd av kyrkoordningens formulering av församlingens grund­läggande uppgift”, skrev stiftstyrelsen bland annat.
De frågar varför modellen inte varit ute på remiss och vilka konsekvenser som väntar de enheter som inte tillämpar modellen.

Det har snart gått ett år sedan brevet sändes till kyrkokansliet och Skaras stiftsstyrelse och biskop Erik Aurelius väntar fortfarande på svar från Helen Ottosson Lovén, generalsekreterare för Svenska kyrkan och därmed kyrkokansliets högst uppsatta tjänsteman.
– Gåtfullt, säger Erik Aurelius om det uteblivna svaret.
– Vi har tjatat. I september frågade vårt stiftskansli en handläggare på kyrkokansliet. Sedan frågade jag Helen Ottosson Lovén på ett möte i november och fick svaret att brevet just var besvarat. Det var det inte, så jag påminde henne per brev i november, vid ett möte i december och per brev i december.
I det sista brevet uttryckte Erik Aurelius att tystnaden från kyrkokansliet var svår att tolka som annat än nonchalans.

På vilket sätt har tjänstemännen missförstått kyrkoordningen?
– Gudstjänst, diakoni, undervisning och mission är inte fyra olika verksamheter utan fyra perspektiv på en uppgift. Att redovisa timmar fördelade på undervisning, mission och gudstjänst som om de vore fyra olika verksamheter blir därmed missvisande och poänglöst. På en kör­övning till exempel kan musikern ägna sig åt både undervisning, diakoni och mission i en förberedelse för gudstjänst.

Har det hänt tidigare att du inte fått svar på ett brev där du ställt frågor till mottagaren?
– Nej. Det har aldrig hänt vare sig privat eller i min roll som biskop, säger Erik Aurelius.