I väntan på att synagogan i Gamla stan renoveras tar sig Judiska Museet ut i landet, till sju städer där det judiska arvet är särskilt synligt. Först ut är Tyska kyrkan i Stockholm.
Den 28 september är det premiär för konstprojektet Traces of existence – en resa genom det svensk-judiska kulturarvet från slutet av 1600-talet fram till i dag.
– Detta är uppstarten för ett nytt judiskt museum som håller på att ta form, nästa år flyttar vi in i Stockholms äldsta bevarade synagoga. I väntan på det tar vi oss ut till platser som varit viktiga, säger Christina Gamstorp, museets chef.
En av dem är Karlskrona, där den judiska närvaron tidigt varit märkbar, och som därför känns självklar att visa. Andra platser är mindre kända i sammanhanget. Som Borås, dit många överlevande från Förintelsen kom och sögs upp av de stora textilindustrierna.
Den 28 september är det premiär i Tyska kyrkan i Gamla stan. Den 29 september 1681 döptes där två judiska familjer. Kungen och drottningen var på plats. Händelsen kom senare att bli känd som ”det stora judedopet”. För att bli en del av det svenska samhället var det nödvändigt att döpas.
Konstnären Johan Thurfjell tolkar genom åtta nedladdningsbara ljudspår det som hände, och länkar den historiska berättelsen till vår samtid.
– Trots att det gått flera hundra år sedan är parallellerna tydliga till oss här och nu. När de kommer hit får de visa papper och referenser som ska göra dem godkända, de får träda in i samhället om de döps, de får kollekt. Det har alltid skapats både hinder och hjälpmedel för människor att ta sig in i ett land, med budskapet ”Så här måste du bli om du ska platsa, och gör du det får du en belöning”.
Konstsatsningen visar på den judiska erfarenhetens olika kännetecken. Att tvingas flytta, att vara i minoritet. Upplevelser som i dag är högaktuella.
– Den judiska erfarenheten just i dag är att känna sig orolig igen. Att åter förbereda sig på uppbrott, det som präglat den judiska historien. Judar i Europa är oroligare i dag än för tio år sedan.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR