Politik. Socialdemokraternas fortsatta engagemang i kyrkopolitiken är något förvånande, sett till partiets historia och utveckling. Förklaringen kan finnas i ett behov av kontroll från partiledningens sida.
I helgen samlades Socialdemokraterna till partikongress i Västerås och i anslutning till temat Framtidens folkrörelse debatterades partiets engagemang i kyrkovalet utifrån motioner från fem olika arbetarekommuner, varav fyra var negativa till ett fortsatt sådant engagemang. Partiledningen och majoriteten av kongressdeltagarna menar dock att det också i fortsättningen är motiverat att Socialdemokraterna ställer upp som parti också inom Svenska kyrkan.
Ställningstagandet är intressant, sett med historiska ögon. Ursprungligen fanns en närmast fientlig attityd mot Svenska kyrkan inom Socialdemokraterna, men vid partikongressen 1940 konstaterade motionärer att konflikten nu inte längre var densamma som tidigare. Kyrkan ansågs nämligen kunna tjäna den nationella sammanhållningen med moralen som redskap. Över tid har partiet sedan uppfattat en starkare värdegemenskap med kyrkan än tidigare.
Samtidigt har Socialdemokraterna till skillnad från de flesta andra partier över huvud taget inte nämnt Svenska kyrkan i något av sina partiprogram åtminstone sedan 1980-talet, det vill säga inte ens under den period då relationsförändringen mellan kyrka och stat debatterades som mest.
Idag är det bara Centern, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, som fortfarande ställer upp i kyrkovalet som parti. Dessa tre till synes tämligen olika partier har i det här fallet en gemensam grund i att åtminstone ha varit kommunitära, det vill säga partier som strävar efter en högre grad av homogenitet i samhället. Idag är det dock bara Sverigedemokraterna, som uttryckligen kan sägas stå för det av dessa partier, vilket gör att Socialdemokraternas tidigare motiv till kyrkopolitiskt engagemang inte stämmer med den nuvarande strävan efter statsindividualism.
Bland medlemmarna var argumenten inför senaste kyrkovalet bland annat att engagemanget kunde bidra till bättre kontaktytor till övriga trossamfund och religioner samt att kyrkovalskampanjen kunde användas som övning inför EU-valet.
Partiledningens argument för att fortsätta ställa upp i kyrkovalet handlar om vikten av att kunna fortsätta påverka kyrkan med socialdemokratiska värderingar och att en fristående nomineringsgrupp som exempelvis Socialdemokrater i Svenska kyrkan vore att försvaga arbetarrörelsens ställning i sammanhanget.
Det sistnämnda argumentet blir problematiskt, om vi analyserar den underliggande poängen med det. Det partiledningen säger är alltså i praktiken att den inte har fullt förtroende för att de medlemmar, som vill engagera sig kyrkopolitiskt ska kunna förvalta arbetarrörelsens värderingar på egen hand. Det finns med andra ord ett starkt kontrollbehov med i sammanhanget. Det kan dessutom sättas i relation till det faktum att Svenska kyrkan redan är det trossamfund, som är hårdast reglerat av staten såväl juridiskt som ekonomiskt. Här finns det all anledning att göra en djupare reflektion till nästa partikongress.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR