Franciskus vill stoppa dansen runt guldkalven

Franciskus, katolska kyrkans nye påve, gör upp med kapitalismen.

Redan innan Franciskus valdes till påve för den romersk-katolska kyrkan var han känd för sitt sociala engagemang för de fattiga och för sin enkla livsstil. Men han var också kritisk mot tendenser att förvandla teologi och tro till ideologi och politiserande slagord. Dessa ideal har han, med orubblig vilja, tagit med sig in i Vatikanen.

Därför var det många som i förra veckan med stor nyfikenhet tog del av Evangelii Gaudium, glädjens evangelium, ett visionsdokument främst riktat till världens drygt 1,7 miljarder katoliker. Där sammanfattar Franciskus sin hållning och det är det första stora skriftliga dokument han skrivit sedan han blev vald till påve. Det rör vid en mängd frågor som hur kyrkan kan visa mod till förändring, vara evangeliserande och visa medlidande och omtanke om de fattiga. Han lyfter till och med frågan att stärka den kvinnliga närvaron i kyrkan. Redan nu talas det om att eventuellt öppna diakonatet för kvinnor – enligt modell från urkyrkans dagar. Däremot är dörren stängd för kvinnors tillträde till prästämbetet.

I en blogg till den katolska tidskriften The Tablet, skriver Abigail Frymann om skillnaden mellan den förre påven Benedictus encyklikor och Franciskus dokument. Det första som slog henne när hon läste dokumentet var den annorlunda tonen. Den är direkt, enkel, tillgänglig och bitvis både finurlig och rolig.
Men samtidigt är dokumentet en hård uppgörelse med vår tids råa kapitalism och den uppluckring av människovärdet som följer i dess spår. När finanskris och fattigdom ska bekämpas måste alltid människovärdet värnas och slås vakt om, menar Franciskus. För människan är mer än en samling behov som kan tillfredsställas genom konsumtion. Människan är ingen vara, ett ting, som kan konsumeras och sedan kastas på sophögen. Därför måste kulten av pengar och dansen runt guldkalven stoppas.

Inte heller är välgörenhet en lösning på fattigdomsproblematiken. Det behövs mer för att bryta flyktingars och invandrares utsatthet och komma tillrätta med de växande inkomstklyftorna och den ökande arbetslösheten.
Stöd för sin retorik hämtar Franciskus i bibliska texter om omsorgen om de fattiga. ”Detta budskap är så klart och direkt, så enkelt och talande, att ingen kyrklig tolkning äger rätten att relativisera det”, skriver han.

Det vår tid behöver är institutioner och samhällen som skapar en annan värld menar Franciskus. Och det är svårt att inte hålla med. Frågan är hur vägen till denna sociala rättvisa ska se ut. Konfliktytor finns, både inom och utanför den katolska kyrkan, och bland politiker världen över.
Att detta glädjens evangelium för de fattiga inte tas emot med jubel och applåder från finansmarknaden och företrädare för det globala ekonomiska systemet som enligt Franciskus lett till ”ny tyranni”, är väl närmast en självklarhet. Men Franciskus har på kort tid – han har varit påve i sju månader – klivit fram som en viktig ledare för världen, skriver Katrine Kielos i en ledare i Aftonbladet den 1 december. Och ledarskap är en bristvara i tiden när makt anses viktigare än visioner.
Men samtidigt ska man inte glömma att Vatikanen är en maktspelare av rang på den världspolitiska arenan. Kurian och kardinalerna vill säkert ha ett ord med i laget.
Det vill också Hans Küng, romersk-katolsk teolog som ständigt omprövar och säkerligen irriterar de konservativa krafterna i troskongregationen. När nu Franciskus uppmanar den katolska kyrkan att reformeras på alla nivåer, hoppas Küng att tiden är inne för kyrkan att på allvar ta itu med frågan om hur man hanterar de miljontals katoliker som utestängs från nattvarden därför att de är frånskilda.

Franciskus är säkert klämd mellan sköldarna. Men Küng skriver i The Tablet att han har vad som behövs för en kapten som ska styra skutan genom vår tids stormar. Han kommer att få kryssa i zick-zack, men kan styra skeppet med hjälp av evangeliet och inte den kanoniska lagen.
Att vrida blicken in mot oss själva, vi som lever och verkar inom Svenska kyrkan, är nyttigt. Speciellt med Franciskus i ryggen. För hur hanterar vi våra församlingars och medlemmars pengar? Är det försvarligt att lönerna till kyrkoherdar ska närma sig biskopars? Lever vi som vi lär? Får frågorna ställas utan anklagelser om moralism när och om de kommer?

 

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.