Fyll reformationsåret med nya bordssamtal

Reformationen 500 år. Hur kan den kristna tron föras vidare ut i vardagen? Det finns alla anledning att fokusera samtalet på den frågan nu när reformationen inte längre behöver handla om konflikten mellan den romersk-katolska och de lutherska kyrkorna.

Den 31 oktober inleds reformationsåret med att påve Franciskus möter representanter för Lutherska världsförbundet i Lund och Malmö inför storpublik. Förmodligen hade inte 500-årsminnet av reformationen kunnat starta på ett bättre sätt, för det betyder att vi därmed äntligen kan lägga reformationen som konflikt bakom oss och i stället helt fokusera på allt det goda som den bidrog med.

Så mycket kvar att bråka om tycks det nämligen inte finnas längre efter det gemensamma arbetet med samtalsdokumentet Från konflikt till gemenskap.

Under det kommande året kommer en del av oss att fördjupa oss i Luthers liv och det finns det poänger med. Att kunna sin egen historia gör det lättare att förstå den egna identiteten. Men Luther var naturligtvis inget helgon i någon bemärkelse, det vet vi inte minst efter hans antisemitiska uttalanden.

Och det vore onekligen en ironi om reformationsåret kom att handla om Luther som person i alltför hög grad. Det hade han åtminstone tyckt själv, med största sannolikhet.

Men i det lutherska arvet finns bland annat en stark längtan efter att tillgängliggöra den kristna tron för så många människor som möjligt. I Luther fick vardagens alla göromål en andlig dimension.

Att byta blöja på sitt barn eller plöja på åkern var också en del av att vara Guds medarbetare i skapelsen. Och budskapet bars ut i vardagens melodier med psalmtexter, i bibeltexter på folkspråket och i den lilla katekesens kärnfulla satser.

Hur långt just katekesen nådde i vårt eget land kan vi förstå genom att det fattiga Sverige hade högst läskunnighet i hela Europa på 1700-talet tack vare den.

Inom det så kallade Norrlandsläseriet blev återupptäckten av Luthers texter också den tändande gnistan till en folkväckelse under 1800-talet som på sikt kom att berika hela kyrkan, inte minst genom nya psalmtexter.

Även om historien aldrig kan eller ens bör försöka återskapas finns det uppenbarligen något att inspireras av i reformationens spår.

I en tid när det traditionella kristna språket talas av allt färre finns det all anledning att försöka tillgängliggöra det genom att pröva hur det kan uttrycka samtidens personliga andliga erfarenheter. Det är när vi sätter ord på något som det blir verkligt i en mer påtaglig mening.

Mitt bland alla stora evenemang som nu väntar runt hörnet kan därför en enkel kortlek om luthersk identitet vara det bästa som kyrkokansliet har producerat för att uppmärksamma reformationsåret. Ät soppa tillsammans i församlingshemmet en vardagskväll med kyrkorådet, medarbetarna eller alla församlingsbor som vill vara med, dra en fråga ur kortleken och för ett spontant samtal om vad dopet betyder för var och en eller vad var och ens favoritpsalm är.

Ett sådant bordssamtal skulle förmodligen glädja Luther själv mest av allt.

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.