Kräv besked om kyrkornas framtid

Text: Barbro Matzols

Fråga politikerna vad de vill göra med det gemensamma kulturarvet.

Avfolkning och demografiska rörelser från landsbygd till storstad lämnar tomma hus och kyrkor bakom sig. Husen och gårdarna får ägaren ta hand om bäst det går, behålla eller sälja om köpare finns. Men vem ska ta hand om och ansvara för kyrkobyggnaderna?

Frågan är brännande. Det visar Svante Beckman, professor emeritus, i teknisk och social förändring, vid Linköpings universitet, i sin mycket intressanta artikel som publicerades i Dagens Nyheters nätupplaga, på juldagen och under det mest intensiva julfirandet. De frågor han diskuterar är värda att lyfta fram på nytt och ta på stort allvar, inte minst hans ifrågasättande om Svenska kyrkan kommer att klara av åtagandet att förvalta Sveriges 3 381 kyrkor i framtiden.

Att kyrkorna lever farligt vet vi redan. Ägarna, Svenska kyrkan, har inte användning för många av dem. De läggs i malpåse eller stängs över vintern. Församlingens gudstjänster hålls i församlingshem eller andra lokaler. Kostymen är för stor och antalet övertaliga kyrkor växer snabbt.

Beckman menar att kyrkan har alldeles för många kyrkor. Ett fortsatt tapp av kyrkotillhöriga och därmed mindre intäkter, gör att ”Svenska kyrkans uppgift att förvalta det lagskyddade kyrkliga kulturarvet på sikt hotar att tränga ut samfundets egentliga uppgifter att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”.

Han kommer därför med två radikala förslag. Det ena innebär att Svenska kyrkan, ägaren, blir herre i sina egna hus. Hur stor kyrkokostymen ska vara, ska avgöras av kyrkan själv och inte genom antikvarisk lagstiftning. Hela ansvaret läggs på kyrkan. Det andra alternativet innebär att staten tar hela ansvaret. Svenska kyrkan får hyra de kyrkor man har användning för och ”ansvaret för den antikvariska förvaltningen hamnar helt på samhällets bord, liksom allt som rör alternativ användning, avyttring, stängning och rivning”.

I ett svar till Beckman den 30 december skriver Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare, att Beckman ger en överdrivet dyster bild av kyrkans förmåga. Hon anför att den förändrade lokala strukturen som trädde i kraft den 1 januari 2014 är tänkt att rusta församlingar och pastorat att kunna ta ansvar för både församlingsliv och kyrkobyggnader. Dessutom utreds just nu om och hur Svenska kyrkans ekonomiska utjämningssystem behöver förändras. Denna utredning ska också föreslå former för en mer effektiv förvaltning av kyrkobyggnaderna.
Låt oss hoppas. Men utan att vara dysterkvist måste frågan ändå ställas om det inte är bättre att se verkligheten som den är och inte värja sig mot den?  

På debatt och reportage i veckans nummer av Kyrkans Tidning lyfts frågan om kyrkornas framtid. Peter Bexell, teol dr och tidigare stiftsadjunkt i Växjö, skriver i sin debattartikel att det nu behövs kriterier för att församlingarna ska kunna göra sina egna prioriteringar av vilka kyrkorum som ska satsas på. Alla kan inte finnas kvar. Några måste avvecklas. I Karlstads stift liksom i Vara pastorat är man redan igång med processen. Där väljer man vilka kyrkor som ska fortsätta att användas eller inte. Och man gör det utifrån valet att satsa på verksamheten eller kyrkobyggnaderna, precis som Beckman skriver.

I Karlstad hoppas man att den inledda prioriteringen ska sätta press på staten att ta sitt ansvar för de kyrkor och därmed det kulturarv som överges.
Klart är att de 460 miljoner kronor som staten betalar till Svenska kyrkan i årlig kyrkoantikvarisk ersättning inte räknats upp på många år. Avtalet ska revideras nästa år och diskussionerna mellan staten och kyrkan lär pågå. Men hur stort intresset från statens sida är att höja ersättningen eller inte, kanske också kommer att bero på hur regeringen ser ut efter valet.

Kan kyrkornas framtid bli en valfråga? Ja, varför inte. Åtminstone lokalt och i de bygder som drabbas hårdast av stängda och övertaliga kyrkor. Sätt press på politikerna och kräv besked om vad deras partier vill och kommer att göra med det gemensamma kulturarvet som kyrkorna är.

 

Läs också:

Debatt

Välj vilken kyrka som ska satsas på

16 januari 08:40
Kyrkan behöver egna kriterier för att göra prioriteringar av vilka kyrkorum som ska satsas på.
Nyhet

Församlingar tvingas prioritera bland sina kyrkor

16 januari 08:33
I Karlstads stift väljs nu vilka kyrkor som ska fortsätta att användas och inte. Därmed sätter stiftet press på staten att ta sitt ansvar för det kulturarv som överges.
  • 4 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • GE

    De politiker som du hoppas på (att de har känsla för kulturarvet) arbetar aktivt för att Islam ska vara Sveriges största religion inom två generationer, samtidigt som de går de 1-2% HBTQR-beteende till mötes så mycket de bara kan (visst, det är lite schizofrent!).

    Så jag säger bara - "lycka till" med bevarandeprojektet!

  • Inge Bredin

    Bra ledare! Men synd med alla överkryssade kyrkor på första sidan. Det ger återigen intryck av att huvudfrågan är vad som skall bort. Vi ville vända fokus och tänka positivt: Vad skall satsas på? Vad behövs för att fullgöra minst det grundläggande uppdraget. Så är mer konstruktivt att tänka. Först därefter kommer frågan vad man skall göra med det som hamnar utanför. Det är inte alls säkert att det blir utkryssning som är försrtahandsvalet. Den diskussionen skall föras med staten och kanske kommunerna. Det var ju lokalbefolkningen som byggde en gång.....

  • Henrik Sawela

    Klart är att bara en bråkdel av kyrkorna är sådana att skattebetalarnas pengar skall användas för att bevara dem för eftervärlden.

    Även om de för mången på lokalplanet är kära bör man ändå komma ihåg hur lite de egentligen används.

    Och att en byggnad bara är en byggnad!

    Skattemedel skall nog användas till nyttigare saker än att hålla uttjänta kyrkor i skick.

    Ta exempel från t.ex. Holland och England där man lärt sig att inte gråta över de gamla kyrkornas förfall.

  • Staffan Holmgren

    Om inte pastoratet kan/vill använda kyrkobyggnaden längre bör kommunen tillfrågas om den anser att byggnaden har ett värde för medborgarna av andra skäl. Om ingen vill satsa på kyrkobyggnaden (och kyrkoantikvariska ersättningen inte räcker) så bör kyrkan rivas. Förfallna kyrkor är värre än alla andra alternativ.

REKOMMENDERAT