
Processen som gick fel – vad lär kyrkan av den?
Svenska kyrkan inför ett nytt sätt att redovisa verksamheten, med huvudsaklig utgångspunkt från den grundläggande uppgiften: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Planen var att den skulle vara i bruk i år, men det som gäller är att senast när 2014 års verksamhet ska redovisas våren 2015 ska det bygga på de nya principerna.
Arbetet med den nya redovisningsmetoden har pågått under lång tid, bortåt tio år. Sådana processer tenderar att leva ett eget liv. De som är i projektet har överblick, menar sig ha förankrat, testat, diskuterat – omgivningen som inte lever med frågan blir överrumplad.
Tidigare har det varit den ekonomiskt ansvariges sak att uppskatta hur resurserna fördelats utifrån kyrkoordningen under året. Den nya redovisningsmetoden bygger på en mall där tid och pengar löpande noteras efter hur de använts.
Under 2011 presenterades metoden – efterhand kommer reaktionerna. ”Så här jobbar inte vi” säger bland andra Carl Sjögren, kyrkoherde i Ulricehamn, uppgifterna går i varandra i det praktiska församlingsarbetet, eller som Erik Aurelius, biskop i Skara säger till vår reporter: ”Gudstjänst, diakoni, undervisning och mission är inte fyra olika verksamheter utan fyra perspektiv på en uppgift”.
Just Skara stift reagerade tidigt. I mars i fjol skrev stiftsstyr-elsen på biskopens brev till kyrkokansliet med kritiska frågor om hanteringen och metoden i sig. Trots påstötningar från Erik Aurelius och andra har det inte kommit något svar.
Helen Ottosson Lovén, kyrkans generalsekreterare beklagar att svaret inte gått iväg. Må så vara, men det blir del i en helhet som inte är rimlig.
Budgetarbete är teologi, skrev Helle Klein i en ledarrekyl i Kyrkans Tidning nummer 5. Struktur, organisation, allt det som är kyrkobygget, ska ha sin utgångspunkt i tron och förkunnelsen. Krasst uttryckt, hur redovisningen sköts ska vara ett kyrkans nyttiga redskap – och så är det också tänkt, det var förutsättningen när uppdraget gavs kansliet 2003. Nu ter det sig som det omvända, för en del av dem som ska använda den: verksamheten får tryckas in i en redovisningsmall.
En enkel slutsats är att det inte får gå till så här. En viktig förändring ska drivas med en tydlig process, väl genomtänkt vad det gäller insatser, beslut, information, förankring, slutdatum. Tio år – eller i praktiken elva år innan metoden gäller skarpt är en alldeles för lång tid.
Processen har burits av och testats mot god redovisningskompetens, det är uppenbart, kanslipersonal och revisorer. Men alla varningsklockor ska ringa när kyrkoherde och biskop protesterar med argumenten att de inte blivit hörda och att resultaten gör våld på kyrkoordningen.
Det är ett omfattande arbete som lagts ner på redovisningen. Det återstår med all säkerhet mycket för att det ska slutgiltigt landa. Tidsplanerna har spräckts efterhand. För en trovärdig resurshantering: Hur lär sig kyrkan av misstag? Hur säkrar man ett effektivare sätt att driva processer?
Kommentera
Det är väl alltid någon som skall tjäna pengar på detta.Några konsulter eller andra. Lyssna på Sjögren och Alberius. De förstår.
Hördu Allan, nu blev det nytt rekord i antal likadana inlägg. Jag misstänker att det blev något tekniskt fel för dig...? :-)
Ju mer av mitt liv jag lägger ned på det arbete jag är kallad till och älskar - desto mindre tid blir det över till det i mitt arbete som verkligen betyder något. Nya regler för redovisning utan att jag förstår nyttan av detta, jag kan bara se att det kommer att kosta mer pengar, mer tid och till sist leda till att mitt eget engagemang i den heliga överbyggnaden, "nationell nivå" eller vad det kallas svalnar. Snälla överhet - ge mig inte fler pålagor utöver alla dessa som redan finns för en luttrad kyrkoherde i en mykcet liten församling.
Funderar över funktionalitet och det som man inom psykoterapin brukar kalla "paralella processer". Här ett citat från "Ledarskap i human service organisationer" av Ingela Thylefors.
"Det finns ett antagande om att förhållandet mellan chefter och medarbetare upprepas i förhållandet till brukarna. Även om det inte finns någon absolut automatik i skeendet är det ex. svårt för auktoritärt styrda medarbetare att i längden orka behandla sina klienter med respekt, omsorg och tilltro.
Om brukarnas behov är i fokus i den operativa verksamheten, måste frontlinjens personals behov vara centrala för chefer, administration och specialister om de ska kunna göra ett bra jobb."
Ingela Thylefors är docent i "Arbets och organisations psykologi" på Gbg Univ.
Mycket intressant, både det som Britta och Cecilia skriver.
Jag tror ju att brukaren (ofta också betalande medlem) blir mer uppmuntrad att fortsätta vara betalande medlem om han uppfattar sig som välbehandlad av funktionären i själavården. Detta är ett exempel på medlemsnytta, som Svenska kyrkan skapar varje dag och - hoppas jag - i stor mängd.
Om resultatet av själavården däremot blir missnöje hos brukaren, då har Svenska kyrkan ett mycket allvarligt attitydproblem på halsen (attityder hos en någon funktionär i så fall). Jag har ingen aning om det finns missnöjda brukare, utan hoppas att flertalet funktionärer sköter sitt själavårdsarbete jättebra!
(Här finns det ju faktiskt inte så många trista exempel som valsar i media, som tur är. Hoppas att mitt antagande stämmer.)
" Sådana processer tenderar att leva ett eget liv". Alla organisationer tycks för evigt agera lika. En projektgrupp med representanter för olika nivåer och verksamheter har en underbar kreativ och operativ skapelseprocess som nedkommer med en strategisk plan som man med rosiga kinder förväntar sig ska tas emot med tårdrypande tacksamhet av dom som ska göra jobbet men inte deltagit i processen. Man har aldrig gjort analysen; "What´s in it for me?" ur utförarperspektivet. För då måste processen ner på jorden, ner i leran. "Verkligheten" blir en konsensusbild, ritad av processdeltagarna. Som blir djupt sårade när de otacksamma människor de är satta att leda vägrar fatta genialiteten i Planen. Det är så vi redan alltid gör och alltid kommer att göra. I kyrkliga organisationer, i politiska och affärsdrivande. Vi kommer aldrig någonsin att inse hur vi i dessa processer blir totalt avskurna från vårt eget sätt att tänka, resonera och argumentera. "Pluralistisk ignorans" tror jag beteendevetarna kallar eländet.
Men som sagt, sedan blir det ju lite extra illa när processgruppen börjar hota med begreppet Vite - trots att detta begrepp saknar relevans sedan år 2000. Det vittnar om bristen på förankring i den aktuella verkligheten som återkommer inom Svenska kyrkan.
Kommer genast att tänka på Bruzelius/Skärvads "Integrerad organisations lära". Där finns en bild som jag skulle skannat in om jag kunnat. Den visar effekterna av tre olika tillväga gångs sätt när man ska arbeta med förändringar inom en organisation. Hur processen genomförs har helt avgörande betydelse för resultatet. De kallar de tre modellerna: expert-, förankring och process-modellen. Ett citat igen: "I expertmodellen får de som berörs av förändringen inflytande först efter det att beslutet fattats. ....inflytandet litet...De som har fattat beslutet stöter därför ofta på det motstånd, som brukar uppstå vid förändringar.....kontentan är att besluten aldrig genomförs i verkligheten." Mer citat " I processmodellen får de berörda inflytande redan i problemformulerings fasen. Inflytandet blir större , än i de föregående modellerna, då problemformuleringen i många fall är mer än halva lösningen." osv.
Jag rekommenderar verkligen denna bok. Den innehåller också material om organisationer med låg respektive hög förmåga till lärande. Organisationer med låg förmåga har svårare att överleva eller producerar betydligt färre bilar, om man ska tala i de termerna.
Det är inte bara så att besluten inte blir genomförda i verkligheten.....de berörda som inte fick vara med i processen ....byter skola.... vårdcentral...lägger sitt engagemang någon annan stans...går ur kyrkan??? Ja effekterna kan bli många beroende på förändringens betydelse.
Ja, Magnus det beror på min nya dator kanske, den är inte riktigt som den förra som blev så trög till slut. Det verkade litet tjatigt när det gick fram men ibland kanske tjat kan göra nytta? Ha det bra i vintertid min önkan till dig.
Sidor

Senaste nytt från TT
> fler nyheter från TT- 21 maj kl 15:10 > Inrikes
- 21 maj kl 14:45 > Inrikes
- 21 maj kl 14:35 > Inrikes
- 21 maj kl 14:30 > Utrikes
- 21 maj kl 14:30 > Utrikes
- 21 maj kl 13:55 > Inrikes
- 21 maj kl 13:45 > Inrikes
- 21 maj kl 13:35 > Inrikes
- 21 maj kl 13:15 > Utrikes
- 21 maj kl 13:15 > Inrikes

Håll dig uppdaterad
Via RSS
Nyhetsdygnet
- 21 maj kl 11:09 > Inrikes
- 21 maj kl 10:53 > Inrikes
- 21 maj kl 9:56 > Inrikes
- 18 maj kl 12:25 > Inrikes
- 18 maj kl 11:50 > Inrikes
- 18 maj kl 11:06 > Inrikes
Topplistan
- 15 maj kl 9:55 > Inrikes
- 15 maj kl 9:39 > Inrikes
- 16 maj kl 11:18 > Inrikes
- 16 maj kl 11:09 > Inrikes
- 15 maj kl 9:51 > Utrikes
- 18 maj kl 11:50 > Inrikes



Skriv ut




