Det är så konstigt, de som behövs bäst, diakonerna avskedas. Undrar vilka som gör mest nytta, diakonerna eller prästerna? Vilka är det som går ut till folket, det är diakonerna. Hur pratar du B-Å Gustavsson egentligen, värna om diakonerna och så kasta ut dem? Finns ingen reson i att lappa orgeln för så mycket pengar som behövs till annat.

Om nämnda orgel är kulturhistoriskt/ musikaliskt viktig så skall naturligvis all kraft läggas på att bevara den. Om det sedan är diakoner eller annat som man får dra in på vet säkert församlingen bäst.

Vem är egentligen intresserad av diakonerna...? Här gäller det att upprätthålla makten och lära. Punkt.

Det fästs alldeles för stor vikt vid orgelspel i Svenska kyrkans musikliv. Det är till exempel helt onödigt med två olika slags utbildningar till kyrkomusiker, och organistutbildningen kan avskaffas. Vad som behövs är kyrkomusiker som inspirerar körer och församlingssång, som medverkar i församlingslivet (till exempel barn- och ungdomsverksamheten), och som besitter en pedagogisk kompetens. Självklart ska det även fortsättningsvis kunna anordnas orgelkonserter i våra kyrkor, men det behövs inte en särskild utbildningslinje för att säkerställa det. Fokus måste ligga på att utveckla en mycket bredare musikalisk och instrumentkompetens än vad många kyrkomusiker besitter i dag.

Det bör finnas en viss saklighet i debatter. Det kyrkonämnden beslutat om är att en magnifik orgel som är 80 år gammal skall renoveras istället för att förfalla. Att ersätta denna stora orgel med digitalorgel vore enligt mig kulturellt barbari. Vad gäller diakonin är det kyrkorådet som beslutar. I Staffan är diakontjänsten borta men alla diakonala uppgifter utförs fortfarande, nu fördelade på flera medarbetare. Om detta kan jag, socialt engagerad och musikaliskt okunnig, kyrkoherde i Staffans församling vittna. Kyrkonämndens beslut gör att musik som tolkar livet kan fortsätta flöda i många år och kyrkorådets beslut gör att den diakonala omsorgen också kan fortleva. Någon motsatsställning mellan dessa behöver inte finnas. Jag är glad över de kyrkopolitiker som tagit kloka beslut för min församlings framtida liv.

Jag är övertygad om att majoriteten av församlingsbor på Brynäs är nöjda med den orgel som finns i kyrkan idag. Musik är en del av gudstjänsten, ordet och delaktigheten är desto viktigare för att budskapet ska nå fram. Det finnas också skäl till varför Svenska kyrkan utbildar diakoner för att utföra diakonalt arbete. Det är sorgligt att vår församling inte prioriterar detta. Vidare är det självklart för mig att en ledande tjänsteman har stort inflytande på de beslut som tas.

Som förtroendevald i Svenska kyrkan ska jag vara de kyrkotillhörigas röst. I Jonas Bromanders bok Svenska kyrkans medlemmar (Verbum) framgår bland annat att musiken i kyrkan ligger långt ned på medlemmarnas prioriteringslista. Däremot ligger diakoni och annan social verksamhet i topp. Hjälp till socialt utsatta människor i Sverige är nr 1 av 13 alternativ, skapa gemenskap för den som känner sig ensam är nr 3, medan musik finns med först som nr 9. (Som nr 2 kommer verksamhet för barn och ungdom och nr 4 är verksamhet för äldre.) Detta är en av anledningarna till att jag hela tiden rösta emot att så många miljoner av medlemmarnas pengar läggs på ett enda instrument. Orgeln är alls ingen förutsättning för att fira gudstjänst; samvaron, orden och sången är det viktiga.

När det gäller en viss utredning som det hänvisas lite väl mycket till i just det här fallet så råkar det också vara så att "medlemmarna" inte heller vill fira gudstjänst, (90 % anser det vara "mindre viktigt")då borde vi nog sluta upp med gudstjänstfirande och i stället öppna ett socialkontor. Nä, det går inte att stoppa in folk i fack, hur mycket man vill det, medvetet eller omedvetet. Och som förtroendevald är man inte vald av alla Svenska kyrkans medlemmar utan enbart av dem som har röstat på ens eget parti. Och idag vet vi alla, tyvärr, hur få röster som behövs för att vara medlemmarnas representant. Och vidare, det har aldrig stått mellan orgeln eller diakonin och därför är det väldigt konstigt att man ställer dessa två saker mot varandra och därmed försöker spela ut dem mot varandra. Det är inte en sund inställning till kyrkans framtid. Vi behövs alla lika mycket, både med orgeln och med diakonin.