Nyhet

Biskopen efter samtal med Visby domkyrkoförsamling: Vi är eniga om målen

I veckan bjöd biskop Sven-Bernhard Fast in till samtal med representanter för Visby domkyrkoförsamling. ”Tonen var uppriktig”, säger biskopen.

(Läs intervjun med Mats Hermansson längre ner)

Våren 2015 stormade det rejält mellan domprosten Mats Hermansson och biskopen efter en kontroversiell påkragning av en präst och en omorganisation av domkyrkoförsamlingen. Läs mer HÄR

Då aviserades en biskopsvisitation som kom att ta lång tid. I februari i år blev resultatet känt.

Biskopen fann allvarliga brister i ledning och kommunikation liksom i den psykosociala arbetsmiljön. Dessutom  ansåg han att församlingen led av ett demokratiskt underskott.

Kyrkorådets arbetsutskott reagerade starkt och efterlyste medlingshjälp från nationell nivå.

Den här veckan träffade biskopen domprost Mats Hermansson, kyrkorådets ordförande Lilian Edwards, vice kyrkorådsordförande Inger Harlevi samt kyrkofullmäktiges ordförande som också är förste vice ordförande i stiftsstyrelsen, Lennart Lindgren.

Biskop Sven-Bernhard Fast, du tog initiativ till samtalet. Vad pratade ni om?

- Det här var ett samtal som kom till för att förtydliga och konkretisera delar i biskopsvisitationen där jag gav rekommendationer som behöver följas upp. Vi resonerade om hur vi ska säkra det som jag rekommenderade. I sak är vi eniga om målen. Det är kyrkorådet som ansvarar framåt för att de föreslagna förändringarna ska genomföras. Jag tänker mig en uppföljning i slutet av detta år.

Vad talade ni mer om?

- Informationsflödet oss emellan och om våra gemensamma arbetsområden. Domkyrkoförsamlingen och stiftet har mycket samarbete, exempelvis på den diakonala sidan, konfirmandarbete, Birkagården för hemlösa, sommarens Dela tro dela liv-projekt. Vi behöver tydliggöra vissa saker, inåt i domkyrkoförsamlingen och i stiftet. Och vi förde en dialog om viktiga händelser i församlingen. Tonen var uppriktig.

För två år sedan sa du att du och domprosten skulle föra samtal för att förbättra er relation, vad hände med samtalen?

- Domprosten och jag träffades ganska många gånger då och vi har fortsatt mötas i olika sammanhang. Men det behövs flera samtal, med bara oss två, för att fortsätta bygga förtroende.

Hur skulle du beteckna relationen med församlingen?

- Det som strular till det är att så många ”vet” så mycket som de faktiskt inte har en aning om. Några tycker också att det är roligt att försöka anlägga ett konflikttema på situationen. Det är mitt jobb som biskop att genomföra visitationer och det har jag gjort här, iakttagit vissa saker, sammanställt ett protokoll som redovisats för kyrkorådet, domprosten och medarbetare i en vidare mening. Visitationsprotokollet är ju mycket tydligt om vad jag anser ska åtgärdas. Och nu har samtalet kommit i gång.

Var det lämpligt att visitationen tog så lång tid?

- Det fanns många skäl till att det tog så lång tid, hinder uppstod på vägen. Men jag tycker att det både är för- och nackdelar med tidsaspekten. En del saker som jag haft synpunkter på har hunnit åtgärdats. Men jag kunde aldrig tro att det skulle ta så lång tid, att så många hinder gjorde att omtag krävdes.

Hur ser du på debatten som förs i bland annat sociala medier om Visby domkyrkoförsamling?

- Jag är tacksam över att jag inte är aktiv  på sociala medier. Jag är en samtalets man. Det jag sagt i ett samtal står jag för, jag vet att det jag har sagt har jag sagt. Jag kommer aldrig att börja blogga, twittra eller Facebooka som biskop.

- Det finns så många olika sätt att kommunicera på med eftertanke och just eftertanke är något som ofta saknas i sociala medier. Det är oerhört lätt med den roll jag har att snabba meddelanden missförstås. Men även om min gren inte är sociala medier får jag naturligtvis veta vad som debatteras där, jag har goda medarbetare som hjälper mig hänga med.

Vad är det du har reagerat på?

- Att det skulle råda något slags krigshållning mellan stiftet och domkyrkoförsamlingen. Vi som lever här vet att det inte är sant.

Men, hur upplever du förtroendet mellan stiftet och kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen?

- Nu har samtalet kommit i gång, men det var ju knappast förtroendeskapande att kyrkorådets arbetsutskott gick ut och ifrågasatte visitationens iakttagelser. Men det har vi pratat i genom nu.

Vad hände med arbetsutskottets önskan om medling?

- Det aktualiserades aldrig. Det här var en tillsyn. De förhållanden jag, mina medarbetare och en fristående konsult identifierat är ju iakttagelser och därför inte förhandlingsbara.

Har den episkopala kyrkan försvagats?

- Ja, på vissa områden har den det. Biskop Johan Tyrberg skrev ju nyligen en intressant debattartikel i Kyrkans Tidning om det.

- När församlingen blev arbetsgivare försvann något väsentligt från stiftet. I dag kan man få intryck att församlingen kan driva egen firma, så att säga. Det kan den inte. Kanske måste kyrkoordningen stärkas upp på den punkten.

- Vi får inte vara godtrogna och tro att en församling alltid rättar sig efter biskopens rekommendationer enligt den tillsynsordning som finns. Om inga sanktioner finns, bygger systemet på god vilja, att alla är snälla och glada. Man måste kanske se över strukturerna. Om biskopen påpekar något sker det i dag inte per automatik att kyrkoråd och kyrkoherde tar till sig biskopens iakttagelser.

- Det måste vara så att biskopens tillsyn får konsekvenser, vi behöver tydliggöra det. Det finns goda skäl till varför det finns en tillsyn. Det är inte jag som talat om ”myteriet i Visby”, men det återstår nu att se hur iakttagelserna under visitationen förvaltas av församlingens ledning och styrande organ.

Vilka sanktioner önskar du att en biskop skulle ha? Skulle du ha använt dem i detta fall?

- Det är en alltför stor fråga att behandla så här, lite kort, utan att väcka massor av möjligheter till missförstånd.

Är domprosten Mats Hermansson en bra chef?

- Det vill jag inte uttala mig om i media.

Hur är det att inte vara publik när de flesta andra är det?

- Jag delar inte den bilden, ibland har jag rentav varit för publik. Men jag har inget behov av att göra reklam för mig själv. Jag är en mycket lättillgänglig biskop. Vill någon ha ett samtal med mig, går det lätt att ordna.

- Det finns ingen anledning att gå ut i offentligheten när man inte har något att säga som hör hemma där. När man har något viktigt att säga gör man det, som nu eller häromveckan i det öppna brevet mot nazisternas medverkan i Almedalen.

Är du bekväm med uppmärksamheten?

- Det varierar, en del saker beskriver ganska bra hur det förhåller sig, medan annat är destruktivt.

- Det är klart att jag tar åt mig som person. Under de här sex åren som biskop har det bitvis varit tufft och det är klart att jag i ärlighetens namn undrat om det varit värt det alla gånger. Men jag har ett uppdrag som jag har ansvar för att fullgöra efter bästa förstånd och samvete. Så är det bara. Jag hade heller inte räknat med att det skulle vara bekvämt att vara biskop.

KAJSA SÖDERBERG

 

Domprost Mats Hermansson: Biskopen har sin bild och vi har vår

 

Sammanbrott, förbrukat förtroende och en upphävd episkopal struktur. Så har situationen i Visby beskrivits. Men nu ska man sikta framåt, även om man ibland tycker olika. Det är domprost Mats Hermansson sammanfattning av läget i Visby efter samtal med biskopen. 

"Situationen börjar närma sig ett sammanbrott. Förtroendet på båda sidor verkar förbrukat.”  Orden kommer från Visby domkyrkoförsamling. Situationen som åsyftas är relationen mellan stiftet och församlingen. Citatet är hämtat från en skrivelse till biskopen som kyrkorådets arbetsutskotts skrev i februari i år.

Nu, tre månader senare, har domprost Mats Hermansson och kyrkorådets presidium mött biskop Sven-Bernhard för ett samtal med anledning av förra årets visitationsprotokoll och domkyrkoförsamlingens svarsskrivelse. Den 22 mars träffade biskopen även kyrkorådet i anslutning till ett extrainsatt kyrkorådssammanträde.

Någon konflikt i Visby har det aldrig varit tal om, enligt Mats Hermansson. Domprosten vill istället teckna en bild av hur ”tyckare och skribenter” med en agenda har försök skapa en bild av konflikt.

– Vilka intressen är det som vill tala om konflikter i kyrkan? Det finns ett gäng som vill få detta att se ut som en konflikt eftersom de inte gillar vad vi gör här. Men det stämmer inte. Jag ställer mig väldigt oförstående inför allt detta.

Församlingen har ju använt ord som ”sammanbrott” och ”förbrukat förtroende”. Det låter väldigt mycket som en konflikt.

– När du läser det för mig låter det dramatiskt. Kanske var det en överdriven ton i den formuleringen. När det skrevs så var församlingen olycklig över den dåliga kommunikationen i samband med visitationen. Allt vi ville var att få till ett samtal och det har vi ju fått nu.

Under onsdagskvällen möttes representanter från stift och församling i Visbys biskopsgård. Mats Hermansson beskriver samtalet som ”välbehövligt”.

– Detta var ett förtroligt samtal mellan stift och församling som kommer att bära frukt. Inte främst i facebookinlägg eller Kyrkans Tidning, utan i församlingen och i stiftet. Vi fick också prata om allt det goda vi som stift och församling står för och hur det ska utvecklas. Vi har en gemensam bild av vad vi vill. Det finns ingen dramatik längre. Dramatik hittar du istället på Facebook.

Du är själv ganska aktiv på Facebook. Bland annat har du lajkat och skrivit uppskattande kommentarer i Facebooktrådar där en enskild journalist, som skrivit om domkyrkoförsamlingen, kritiseras. Är det lämpligt att du som domprost gör det?

– Lämpligt eller olämpligt. Jag tycker att det var dålig journalistik. Men du kommer inte få mig att säga ”nä, men oj”. Jag står för vad jag gjort på sociala medier.

Du nämnde att biskopen och församlingen under samtalet har enats kring en gemensam bild av vad ni vill. Hur ser den ut?

– Vi ska sikta framåt och fokusera på vårt uppdrag att vara kyrka i våra olika roller som stift och församling. Vi har samsyn i några frågor och i några frågor har vi samsynen att vi inte har samma uppfattning. Men det är små nyanser.

Vad betyder det?

– Biskopen har sin bild och vi har vår. Men vi är överens om att det är viktigt att arbeta med formerna i en församling. Vid visitationen hade biskopen några rekommendationer. Men det handlade inte om läran, det är viktigt att komma ihåg. Vi kan tycka olika utan att vara ovänner.

De rekommendationer som Mats Hermansson talar om återfinns i biskopens visitationsprotokoll. Där kritiseras församlingens kyrkoråd för att ha allvarliga demokratiska problem. Den psykosociala arbetsmiljön behöver förbättras och biskopen frågar sig om problemet är ledarskap.

– Biskopens är klar med sin visitation, det är ett avslutat kapitel. Kyrkorådet har tagit emot biskopens rekommendationer, säger domprosten.

När biskopen talar om demokratiproblem menar han bland annat på att kyrkorådets arbetsutskott, som undertecknat svaret på visitationsprotokollet, har för stort inflytande. I svaret skriver arbetsutskottet att domprosten ska utreda det och presentera ett förslag på en ny ordning under våren 2017. Det arbetet har Mats Hermansson inte påbörjat ännu.

– Men jag gissar att det blir något i stil med att vi skissar på något som de förtroendevalda får ta ställning till efter valet.  I demokratisk ordning förstås. Vi ha en fungerande demokrati här i Visby idag och det ska vi ha framöver också.

I efterdyningarna av visitationen i Visby domkyrkoförsamlingen har det, inte minst på Kyrkans Tidnings debattsidor, talats om att församlingen har satt biskopsfunktionen ur spel.

Vilken roll har biskopen?

– Att ha tillsyn över församlingsarbetet och läran. Inget har framkommit av fel i gudstjänstliv eller kyrkans insida. Däremot har biskopen haft några rekommendationer som vi får förhålla oss till och hantera.

– Sedan finns det de som  säger att vi har satt oss på tvären bara för att vi säger emot. Vilken syn har man då på biskopens roll? Biskopen kan ge uttryck för rekommendationer, men det är församlingen som ansvarar för den dagliga verksamheten. Ibland har vi olika uppfattningar, men det hotar inte vår kyrkas episkopala ordning.

Hur ser ditt förtroende för Sven-Bernhard Fast ut idag?

– Det är inte dåligt. Vi var flera som deltog vid samtalet och jag tror att alla gick därifrån och kände att stämningen var bättre än innan. Vi fick prata om våra olika roller och var och en fick redogöra för sin bild. I vissa frågor har vi vår bild och biskopen sin.

Kom ni fram till något konkret under mötet?

– Vi pratade lite om att stiftets och församlingens ledningsgrupper ska mötas regelbundet. Och att vi ska lägga vår gemensamma kraft på att vara kyrka för våra medlemmar. Det är ju ganska konkret. 

PONTUS HÅKANSSON

LEDIGA JOBB

60

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 38