Jesusskildringar när teologerna får välja

Jesus från Nasaret. Från dopet i Jordan till Kristi förklaring

Joseph Ratzinger,

Artos, 2007.

Mycket kan sägas om påven Benedikt XVI. Till exempel skrev han en enastående Jesusbok. Den var den första i den tredelade Jesusbiografi som han gav ut efter sin pensionering. I den första boken är han mer intresserad av bra forskning än av att hitta skillnader mellan kyrkor. Tonen är pastoral och jag förstår att han har gett inspiration till både predikningar och själavård. 

Ratzingers uppfattning om Jesus är regnocentrisk. Det betyder att i centrum står Jesu förkunnelse om Guds rike – regnum. Riket bryter in med Jesu liv och förkunnelse. 

Här är det professor Ratzinger som talar, och han var spränglärd. Den här boken ser jag som hans testamente.

Mikael Mogren,
biskop i Västerås

Gåten Jesus: én fortelling – mange stemmer

Notto R Thelle

Oriens forlag, 2009.

Efter 16 år i Japan skriver Notto R Thelle boken Kjaere Siddhartha, en kärleksförklaring till Siddhartha Buddha och andra medvandrare (2005). Boken avslutas med några ord om ”den första kärleken,” en längtan efter att skriva en motsvarande bok – den om den gåtfulle mästaren från Nasaret. En längtan som mynnar ut i boken Gåten Jesus.

Thelles intresse för hur de första kristna uppfattade Jesus låter oss lyssna till många olika stämmor. Av speciellt intresse finner jag de kristna som sökte andra auktoriteter än Petrus och Paulus. För dem blir berättelserna om Maria Magdalena av yttersta vikt. Thelle värnar Påskens polyfoni, de olika åsikterna om vad som sker genom Jesu död på korset. Att få ihop ett slags påskpussel är långt ifrån Thelles ärende: ”Varför inte låta polyfonin bli en källa till inspiration?”

Ja, varför inte låta gåtan Jesus få rymmas i vårt eget sökande efter den egna trons stämma?

Kerstin Wimmer,
präst och lärare

The Nail

Yorks ärkebiskop Stephen Cottrell,

SPCK Publishing, 2011.

Vem dödade Jesus? I koret ett träkors. En man reser sig upp och utbrister: ”Inte jag!” Förvirring i bänkarna. Vem är han? Så klarnar det: en av soldaterna. Hade minsann ”bara följt order”. Den skyldige? Pilatus såklart – ordergivaren. Pilatus kliver fram, skyller på prästerna, som kliver fram, skyller på Judas, som kliver fram, skyller på folket som …

Ja, ni förstår. Gudstjänsten i Stilla veckan blev en bok där vi, inkännande, trovärdigt, drabbande möter sju ”oskyldiga” men…

Stephen Cottrells The Nail, om de små stegens tyranni, lämnar ingen oberörd.

Johan Dalman, 
biskop i Strängnäs

Trasiga helgon

Nadia Bolz-Weber,

Libris förlag, 2019.

Nadia Bolz-Weber startade församlingen House for all sinners and saints 2007. Förlåtelsen och nåden stod i centrum. Berättelsen om församlingens långfredagsvandringar är stark. De förflyttar sig med ett stort kors mellan platser där människor dödats. Ber för de drabbade, men också för mördarna. Ett av många radikala uttryck för förlåtelsen och nåden. Mitt i den verkligheten är Jesus med. Nadia Bolz-Weber utmanar ofta berättelserna och får därför mig att förstå dem på nya sätt.

Eva Brunne, 
biskop emerita

Syndabocken

René Girard

Themis förlag, 2007

Jag har alltid haft svårt för den obehagligt snälle Jesus som man möter i kyrkan som barn, men som snabbt blir ett moraliskt föredöme som vi alltid kommer till korta inför.

I filosofen René Girards Syndabocken hittade jag en ingång när han påvisar hur Jesus godhet avslöjar det kollektiva våldet och syndabocksmekanismerna som varje samhälle bygger på. Likt Furst Mysjkin i Dostojevskijs Idioten blir Jesus en person som lever och dör för att visa oss mänsklighetens destruktiva natur.

Ludvig Lindelöf,
präst, Annedals församling

Jesus: En historisk crash course

Kasper Bro Larsen

Skriftserien Tro och liv Bibel Enskilda högskolan, 2023.

Kasper Bro Larsens populärvetenskapliga bok om hur bibelforskningen hanterat frågan om den historiske Jesus är skriven med glimten i ögat. Jesus skildras som rabbinen som skärper Torans bud om barmhärtighet till att omfatta inte enbart landsmän, utan alla. Enligt Jesus var gudsriket nära.  Då finns inte någon anledning att snåla in på kärleken till nästan; den måste utvidgas till en radikal fiendekärlek.

Ett utmanande budskap in i en öppen folkkyrkas ambition att skapa inkluderande gemenskap.

Marika Markovits,
biskop i Linköping

Barabbas

Pär Lagerkvist,

1950

Ökenbrevet

Göran Tunström

1978.

Det senaste seklets mest intressanta Jesustolkningar gavs oss inte från några teologer, utan från två skönlitterära författare. Jag tänker på Barabbas och Ökenbrevet. Vad de båda författarna gör i sina verk är att de levandegör evangeliet för sin tid: Lagerkvist för en ärrad efterkrigsgeneration och Tunström för en tid som längtade efter en jordnära frälsare.

I Barabbas efterkrigsskildring är det lätt att finna Lagerkvists egen brottning med tro, ondska och destruktivitet; en brottning som tyvärr känns alltmer aktuell i vår egen tid. Och hos Tunström anar vi längtan efter en Gud som önskar vara en människa bland människor.

Sören Dalevi,
biskop i Karlstad

Häxan och lejonet

C S Lewis

1950

Vad är det som gör att en skildring slår an i en? Hur åstadkoms en stor läsupplevelse? Det är gåtfullt och kan vara svårt att ta reda på. Det räcker inte att, låt säga, någon vars omdöme man litar på rekommenderar en titel. Man kan till och med ibland tänka: jag förstår att det här är bra – utan att det för den skull rör det minsta vid ens hjärta.

Men någon gång emellanåt sker undret. Sällsynta gånger sker det om och om igen, med en och samma bok. En Jesusskildring som alltid drabbar mig är den som möter i Aslangestalten i C S Lewis bok Häxan och lejonet. När han närmar sig börjar det töa i vinterlandet. Beroende på vem man själv är förväntar man eller befarar hans ankomst. Ingen undgår att förhålla sig till hans värme, hans omutlighet, den särskilt stillsamma styrka som övervinner världen.

Anna Sophia Bonde,
präst, Svenska kyrkan Mölndal