Nyhet

Språket präglade kväkarnas möte i London

De brittiska kväkarna avslutade sitt årsmöte i London i måndags förra veckan. Där beslutade de att skriva om sin så kallade Faith & practice. Mötet kom också att handla om vilket språk som ska användas i den.

– Några i samfundet kallar sig icke-teister och känner sig inte alltid hemma i det Gudsinriktade språkbruk som hittills använts. De har då framfört att man ska tänka på detta vid omskrivningen av Faith & practice, säger Annika Hollsing som var en av tre svenska representanter på plats under mötet i London.

– Vad jag uppfattade från golvet och från dem som arbetat med det förberedande arbetet är att vi bör se religiösa skillnader som en tillgång – att vi kan lära av varandra. Och att vi så gott det går har ett inkluderande språk.

Till BBC 4 Today säger Paul Parker, brittiska kväkarnas registrator, att det inte handlar om att ”göra oss av med Gud” i och med den kommande revisionen av Faith & practice.

Däremot är det viktigt att språket inte begränsar de erfarenheter som människor har, menar han.

– En av de saker vi har talat mycket om under de senaste åren är vilket språk som passar för att beskriva religiös upplevelse i dag. Kväkarna är öppna för nytt ljus, och det innebär att varje generation gör en inventering av vad det innebär att vara kväkare, säger Paul Parker till BBC Radio 4 Today.

Däremot säger han att de ska vara noga med att de inte ska tappa arvet, att hålla fast vid de kristna berättelserna och Vännernas historia sedan mitten av 1650-talet, samtidigt som de ska kunna använda ord som beskriver samtida erfarenheter.

Även om svenska kväkarna har ett eget årsmöte, egna stadgar och ett eget liv, spelar mötet i England en stor roll också för kväkare i Sverige. Den brittiska diskussionen om Gud och språket skulle även kunna föras i Sverige.

– Den dynamiken finns hos oss också, men har inte blivit akut som i England. Det beror på att de har fler forum där. Det är en annan ruljangs på samtalet. Och i Sverige är vi 110 medlemmar. Det är inte samma intensitet i samtalet, säger samfundspedagogen Julia Ryberg.

Senast den brittiska Faith & practice genomgick en sådan revision tog processen tio år och gavs ut 1995. Till BBC 4 Today säger Paul Parker, brittiska kväkarnas registrator, att det inte handlar om att ”göra oss av med Gud” i och med den kommande revisionen av Faith & practice.

Däremot är det är viktigt att språket inte begränsar de erfarenheter som människor har, menar han.

–En av de saker vi har talat mycket om under de senaste åren är vilket språk som passar för att beskriva religiös upplevelse i dag. Kväkarna är öppna för nytt ljus, och det innebär att varje generation gör en inventering av vad det innebär att vara kväkare, säger Paul Parker till BBC Radio 4 Today.

Somliga väljer att tala om Gud, andra inte.

–Som kväkare försöker vi inte pådyvla ett trossystem på människor. Man måste få ha andliga upplevelser för sig själv, säger Paul Parker i BBC Today.

–Det viktiga är att lyssna till varandras erfarenheter.

Däremot säger han att de ska vara noga med att de inte ska tappa arvet, att hålla fast vid de kristna berättelserna och Vännernas historia sedan mitten av 1650-talet, samtidigt som de ska kunna använda ord som beskriver samtida erfarenheter.

Även om svenska kväkarna har ett eget årsmöte, egna stadgar och ett eget liv, spelar mötet i England en stor roll också för kväkare i Sverige.

– Det brittiska årsmötet är kväkarnas moderkyrka och har en symbolbetydelse. Inte så att kväkarvärlden styrs av det som händer i England. Men det som händer i England är viktigt. Det får större vågor än det som händer i Sverige, säger samfundspedagogen Julia Ryberg.

Senast den engelska Faith & Practice genomgick en sådan revision tog processen tio år och blev färdig 1994 och gavs ut 1995.

–Det är en ganska stor procedur att gå igenom vilka citat som ska utgå och vilka nya som ska komma till.

Medan de flesta samfunden i Europa har valt att översätta den engelska utgåvan, bestämde sig Vännernas samfund – kväkarna i Sverige att ta fram en egen bok i slutet av 1990-talet.

–Det är en samling citat med kända kväkare som Elin Wägner och Emilia Fogelklou, men också mer okända.

Den beskriver också beslutsprocessen, vigselordningen, medlemsantagande, stadgar, berättar Julia Ryberg.

Dessutom är alla kväkare förbundna i en den världsomspännande paraplyorganisationen FWCC (Friends World Committee for Consultation) som i sin tur är uppdelad i geografiska sektioner. Svenska Vännernas samfund ingår tillsammans med Quakers in Britain i EMES (Europe and Middle East Section).

– Därmed har vi mer med varandra att göra än med de i Afrika eller Sydamerika till exempel, säger hon.

Julia Ryberg berättar att tre representanter från Sverige var på plats i London och att en representant från England kommer att vara med under Sverigemötet. Under svenska årsmötet i helgen redogjordes och för det som hände på årsmötet i London.

För Julia Ryberg är det viktigt att behålla den andliga förbindelsen och traditionen – dess grundare George Fox och andra tidiga kväkare som William Penn. Själv har hennes familj varit kväkare sedan 1670-talet.

Samtidigt har spänningarna funnits med från början. Redan de tidiga kväkarna var djupt förankrade i kristendomen, samtidigt menade de att Gud kunde tala till alla.

– Redan bland de tidiga kväkarna fanns det de som var djupt förankrade i den kristna traditionen, och samtidigt betonade Jesus återkomst i hjärtat – insikten att alla människor är föremål för Guds nåd, att Gud kan tala med vem som helst.

Men det får heller inte leda till att människor begränsas i hur de uttrycker sig.

– Om jag under andakten skulle säga något om en biblisk berättelse och är rädd för att det ska censureras är det galet. Det är mycket viktigt att bibehålla vår hierarkilösa struktur, vårt djupa lyssnande och vår respekt för varje människa, säger hon.

Fakta: Faith & practice

Kväkarna – Vännernas samfund har sitt ursprung i 1650-talets Storbritannien.

 

De beskriver sig ha ”ett kristet ursprung, men stor bredd”.

 

Kväkare har varken gudstjänster eller präster, utan andakter i tystnad, där det är fritt fram för alla deltagande att tala.

 

Det gudomliga finns inom oss, ”det inre ljuset”, snarare än utom oss i skrifter och hos predikanter.

 

Faith & practice är kväkarna i Storbritanniens samling av texter som uttrycker både erfarenheter och organisationsfrågor. De svenska kväkarna har en egen bok.

 

Ordet ”kväkare”, från engelskans Quaker, är från början ett öknamn.

 

De första kväkarna på 1650-talet kallade sig istället Vänner (Friends) och bildade samfundet The Religious Society of Friends.

 

Begreppet Vänner används fortfarande, men det gamla öknamnet har blivit ett etablerat begrepp som används både inom och utom samfundet.

 

Källor: Quakers in Britain, Vännernas samfund - kväkarna

LEDIGA JOBB

78

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 33 2018