Ideella bygger framtiden i församlingen

Boo församling fick den goda idén att anordna en gemensam fest för alla sina medarbetare – förtroendevalda, anställda och alla med olika ideella uppgifter. Det visade sig bli fler än någon förstått, närmare 250 personer.

Denna händelse säger något om hur omfattande – och osynligt – det ideella arbetet kan vara i våra församlingar. Men om alla korister, kyrkvärdar, unga ledare, syföreningar, volontärer och andra frivilliga medarbetare ska samlas i samma rum tillsammans med kyrkofullmäktige och arbetslag så blir det några stycken. Har vi väl fått upp ögonen för hur närvarande det ideella arbetet är i våra församlingar så ser vi också vilken betydelse det har.

Så har det varit ända från början i kyrkans historia. Martin Luther formulerade det så, att hela församlingen hade en kallelse att tjäna Gud genom att utbreda Guds rike, det allmänna prästadömet.

Men under den senare delen av 1900-talet hände ­något. Det ideella medarbetarskapet tappade mark när församlingarna fick råd att anställa allt fler medarbetare. I dag sker dock något av en återupptäckt av det ideella medarbetarskapet. Denna återupptäckt är bokens ärende. Författaren och kyrkoherden i Boo församling Henrik Roos sammanfattar syftet:

”Under de senaste 50 åren har Svenska kyrkan, i kraft av sina stora resurser, blivit van att leverera tjänster till församlingsmedlemmarna där de tenderat att mer ses som objekt än som medlemmar i Kristi kropp. Kyrkoherden och författaren Ann Aldén beskriver det som att kyrkan behöver växla om från att vara en kyrka med andra i stället för att vara en kyrka för andra. Det teologiska perspektivet har alltid visat på att församlingen är något vi är tillsammans, men nu har även den ekonomiska situationen gjort det ohållbart med en kyrka buren av anställda.”

Första delen i Idealitet i förändring reflekterar över varför ideellt medarbetarskap i kyrkan bör uppmärksammas i församlingarnas arbete i dag. Bokens andra del redovisar hur en församling kan arbeta med det ideella medarbetarskapet. Här finns egna erfarenheter och reflektioner tillsammans med inspel från andra forskare och skribenter. Till sist redovisas skrivningar och dokument från Boo församling, som en praktisk verktygslåda.

För att kyrkan på sikt ska överleva behöver frågan om ideellt medarbetarskap lyftas och prioriteras. Så viktig är frågan, menar författaren. Men att ställa om från de anställdas kyrka till en kyrka där alla medarbetare räknas – frivilliga, förtroendevalda och anställda – är inget mindre än en kulturförändring. En sådan förnyelse kan bara förverkligas med uthållighet och långsiktighet, både från församlingens styrelse och från dess ledning.

Förutom den teologiska grunden i det allmänna prästadömet så är kyrkans krympande ekonomi en tydligt pådrivande faktor. Här tänder författaren en viktig varningslampa. Om den ekonomiska aspekten överbetonas finns risken att ideella mer betraktas som gratis arbetskraft än medarbetare i att utbreda Guds rike. Och då kommer det inte att fungera i längden. Samtidigt skapar en långsiktig satsning på ideella medarbetarskap förutsättningar för levande församlingar även i de ekonomiskt kärvare tider vi som kyrka är på väg in i.

I spåren av den kulturförändring som en sådan omorientering medför så förändras församlingen. Den blir mindre av en tjänsteproducerande institution och mer av en augustinskt brokig, bångstyrig, mångskiftande och levande gemenskap. För att detta ska kunna ske behöver de förtroendevalda skapa tydliga ramar och en tydlig målbild. Det behövs till exempel utsedda kontaktpersoner/handledare, en variation av olika uppdrag samt relevant introduktion och utbildning. De anställdas utmaning handlar om att gå från utförare till möjliggörare.

Erfarenheterna från församlingar och systerkyrkor som redan i dag lever under kärvare ekonomiska villkor visar att en sådan förändring blir avgörande när de anställdas kyrka inte längre räcker till för att upprätthålla en lokal kyrklig närvaro. Då behövs frivilligheten för att över huvud taget kunna upprätthålla den kontinuerliga kyrkliga närvaron med sitt gudstjänstliv.

Idealitet i förändring förmedlar sitt budskap på ett enkelt sätt, men med ett innehåll som tål att fördjupa sig i. Bokens stora värde ligger i att den återspeglar en genomlevd och teoretiskt reflekterad praktik, förankrad både i Svenska kyrkans uppdrag som kyrka och i dagens församlingsverklighet. Författaren öppnar på så sätt dörren till en möjlig väg till församlingsförnyelse här och nu.

Att boken ger en god och nyttig läsning visar sig också genom att den inbjuder till att tänka vidare. Boken illustrerar till exempel att i dag ligger hela ansvaret på den enskilda församlingen/pastoratet. Det skapar en uppförsbacke när man lokalt måste uppfinna hjulet om och om igen.

Tydligast blir detta när det gäller en nyckelfaktor i den kulturförändring som boken pläderar för, nämligen utbildningen. Här finns nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan som en viktig resurs. Men med ett uthålligt och systematiskt främjandearbete och utbildningsstöd från stiften så skulle uppförsbacken inte behöva vara lika brant. En helt annan uthållig långsiktighet skulle då bli möjlig.

En annan tanke är att begreppet frivillig inte gäller alla medlemmar och framför allt inte hela tiden. Men för alla medlemmar finns utmaningen att fullfölja kallelsen som döpta – på sin arbetsplats, i hemmet och i uppdrag utanför församlingen. Om vi tar det allmänna prästadömet på allvar så behöver vi också tänka in hur vi rustar församlingens medlemmar att leva i sitt dop i sin dagliga gärning i världen. Också här är undervisningen en nyckelfaktor.

Över tid får församlingen möta de flesta av sina medlemmar. Det skapar möjligheter till att bjuda in till fördjupning. Författaren konstaterar att kunskapen kring vad kyrkan är och står för har minskat radikalt de senaste decennierna. Därför är det en naturlig möjlighet att erbjuda en grundläggande förståelse av vad kristen tro innebär för de som engagerar sig i församlingens arbete.

Hur rustar vi till exempel faddrarna, som tar på sig ett viktigt uppdrag i Kristi kyrka? Hur rustar vi konfirmandföräldrarna? Hur rustar vi koristerna? Bara att ställa sådana frågor antyder möjligheterna. Här finns mycket att upptäcka.

Till sist: En av poängerna med att göra ideellt medarbetarskap till en central del i församlingens liv är att människor på så sätt får möjlighet till mening och sammanhang.

Som Henrik Roos formulerar det: ”Vi är skapade till att ingå i ett sammanhang där vi får bidra med de gåvor och förutsättningar vi bär med oss. När vi får leva ut detta, agerar vi i samklang med skapelsen, i samklang med vårt eget väsen och mår därtill helt enkelt bra.”

Det räcker långt.

Sven Thidevall