Konfessionella skolor

Symbolpolitik som slår mot kristna friskolor

Jonas Lindberg ledarskribent
Frågan är hur ett etableringsstopp för religiösa friskolor ska kunna genomföras i praktiken. Foto: Hannes Tobiasson

Sverige har fått en regering. Efter rekordlånga förhandlingar gav riksdagen i fredags till slut uppdraget som statsminister till Stefan Löfven. Men i avtalet mellan mittenpartierna ryms den typ av symbolpolitik som de säger sig vilja bekämpa, däribland om konfessionella friskolor.
 

Nyckeln till fredagens riksdagsbeslut var januariavtalet, det vill säga den 16-sidiga överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna om hur enskilda sakfrågor ska hanteras i realiteten. 

Eftersom ett huvudsyfte med avtalet har varit att sätta stopp för Sverigedemokraternas inflytande kan det tyckas ironiskt att en del av punkterna i överenskommelsen tycks bekräfta Sverigedemokraternas bild av en misslyckad integrationspolitik. Till sitt innehåll stämmer de dock precis överens med den strategi som professorn i statsvetenskap, Bo Rothstein, formulerade redan efter valet 2014, för att vinna tillbaka väljare från just Sverigedemokraterna. 

En sådan punkt är språkkrav för invandrare. De båda språkforskarna Maria Rydell och Tommaso Milani menar dock i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det inte finns något vetenskapligt stöd för att ett sådant test gynnar språkinlärningen i praktiken. Därför hävdar de att förslaget i stället handlar om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället och därmed vinna röster från andra. 

Punkten om etableringsstopp för friskolor med konfessionell inriktning finns också med på Bo Rothsteins lista. Frågan är bara hur ett sådant förbud ska kunna genomföras i praktiken. Religion är en diskrimineringsgrund och att ensidigt rikta ett förbud mot konfessionella aktörer torde därför inte vara genomförbart. 
Men även här är det sannolikt en fråga om symbolpolitik och att elefanten i rummet stavas islam, trots att majoriteten av dagens konfessionella friskolor i dag har kristen anknytning. 

Om flertalet riksdagspartier har problem med muslimers ökade synlighet behövs i så fall ett fördjupande samtal om hur samhällets värdegrund ska bearbetas och förankras också bland människor med olika religion.

Om huvudproblemet däremot är bristande integration finns det en lång rad kommunala skolor som har liknande svårigheter, utan att religion är en faktor i sammanhanget och då finns det helt andra sätt att hantera frågan. Som det är nu är det den stora gruppen friskolor med kristna förtecken som drabbas mest av ett förbud, däribland de som Svenska kyrkans församlingar vill etablera. 

Taggar:

Skola Politik