Låt oss tillsammans förkunna Jesus som frälsare!

Olof Edsinger, Björn Gusmark, Kerstin Oderhem, Daniel Ringdahl 

Vi önskar helt enkelt att Svenska kyrkan ska vara en kyrka som på alla nivåer – tydligt och med frimodighet – förkunnar Jesus som frälsare och som alla människors unika väg till räddning!

Den 19 september är det kyrkoval, och den sedvanliga debatten om sekulära politiska partiers deltagande i kyrkomötet har återupptagits. För oss som skriver detta är det här en mycket främmande företeelse. Vi menar att Svenska kyrkans beslutsfattande rör sig på en helt annan värderingsskala än den partipolitiska, och sällar oss därför till de ärkebiskopar som har ifrågasatt den nuvarande ordningen.

Inför det kommande valet skulle vi i stället vilja lansera en annan fråga som vi menar är av största tänkbara betydelse för Svenska kyrkans framtid – nämligen den som har med missionssyn och förkunnelse av Kristus att göra. Vi önskar helt enkelt att Svenska kyrkan ska vara en kyrka som på alla nivåer – tydligt och med frimodighet – förkunnar Jesus som frälsare och som alla människors unika väg till räddning!

Historiskt är det här vare sig konstigt eller originellt. Det rimmar också väl med det som står i kyrkoordningen: ”Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Evangeliet leder människan till gemenskap med Gud, som är hennes ursprung och mål. Hos Gud finns ett outtömligt djup av vishet, nåd och kärlek. Kyrkans tro innebär en grundläggande tillit till Gud och bygger på Guds väldiga handlingar, som är omvittnade i Bibeln och möter människorna i deras liv. Tron har ett från det apostoliska arvet överlämnat innehåll som kyrkan för vidare och som blir till en personlig erfarenhet i människornas liv.”

Även det självklara kan dock hamna i skymundan och behöver därför återerövras i varje generation. Det behöver förkunnas i våra predikstolar och kommuniceras av våra kommunikatörer. Utan Jesus har vi inte någon del i det hopp som är kristenhetens stora ärende och ansvar, men de goda nyheterna är att vi genom tron kan få en personlig relation till honom som är vägen, sanningen och livet!

Det här budskapet är även hjärtpulsen i kyrkans missionsuppdrag. Jesus själv har kallat oss att i hans namn förkunna ”syndernas förlåtelse genom omvändelse” och att genom dop och undervisning göra ”alla folk till lärjungar” (Lukasevangeliet 24:47; Matteusevangeliet 28:19). Med detta uppdrag kan vi inte slå oss till ro, utan behöver ständigt sträcka oss vidare för att i ord och handling förmedla evangeliet om Kristus.

På senare tid har vi därtill fått närkontakt med kraften i detta budskap genom det stora antalet konvertiter från länder som Afghanistan och Iran. Här handlar det om människor som redan hade en tro på Gud, men som i mötet med Jesus har insett att evangeliet är någonting nytt och radikalt – något som kan vara värt till och med att dö för.

Låt oss alltså inte svika vare sig Guds ord, våra bekännelseskrifter eller våra nyomvända familjemedlemmar med annan religiös bakgrund. Låt oss tillsammans sätta Jesus i centrum av Svenska kyrkans arbete, och låt vår relation till honom blir den identitetsmarkör som skär igenom alla andra åsikter och politiska preferenser. ”Då är ingen grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej, Kristus blir allt och i alla” (Kolosserbrevet 3:11).

Olof Edsinger 
generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen
Björn Gusmark 
ordförande för Oasrörelsen
Kerstin Oderhem
missionsföreståndare för EFS
Daniel Ringdahl 
missionsledare för Evangelisk Luthersk Mission

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.