Det finns i kyrkovalet nomineringsgrupper med fina och goda beteckningar, men det betyder egentligen inte något. Det är först vid omröstningarna och besluten, som det verkligen framgår vad de står för.
Den 19 sept är det kyrkoval, av många det bortglömda valet. Valdeltagandet brukar ligga mellan 15 och 20 procent.
Några känner sig osäkra på om nomineringsgrupperna verkligen ställer upp på kyrkans värdegrund och vill därför ha en gemensam presskonferens där nomineringsgruppernas ledare klart och tydligt får deklarera att de står bakom kyrkans trosbekännelse.
Men jag tror inte att sanningen kommer fram vid konferenser och högtidliga deklarationer. Den kristna tron och budskapet om alla människors lika värde oavsett nationalitet, etnicitet och kön är inte som en söndagskostym som man tar fram när det passar. Den måste alltid vara med, även om vi därigenom måste avstå något av vårt överflöd.
Då duger det inte, att vi skickar tillbaka flyktingar till krigets fasor. Då räcker det inte att vi dövar våra samveten genom att skicka lite allmosor till flyktingarnas hemländer.
Några kritiserar bland annat Centerpartiet och Socialdemokraterna, som inte försöker dölja sin ideologi, genom att gå under en beteckning som låter from men inte säger något alls om verkligheten. Jag förstår också att några partigängare tycker att det kan vara bekvämt att i kyrkovalet dölja gruppens verkliga åsikter och politik bakom en from beteckning, men som egentligen inte säger någonting.
Annie Lööf berättade i Kyrkans tidning för fyra år sedan om sitt och lokalavdelningarnas engagemang i Svenska Kyrkan, när hon var ung och engagerad i ungdomsförbundet. Men det är nu, när hon som partiledare för Centerpartiet i riksdagens omröstningar, så många gånger verkligen har visat att detta inte bara var vackra ord, hon visar det i handling.
Det finns i kyrkovalet nomineringsgrupper med fina och goda beteckningar, men det betyder egentligen inte något. Det är först vid omröstningarna och besluten, som det verkligen framgår vad de står för. Därför borde de inte gömma sig bakom beteckningar som ingen egentligen vet vad det står för.
Står de verkligen upp för det kristna budskapet? Är man beredd att göra uppoffringar och dela med sig av sitt välstånd för att hjälpa sin nästa och sina medmänniskor i nöd. Det är faktiskt bara nomineringsgrupperna, som har en anknytning till ett politiskt parti där detta inte kan döljas. De kan inte ha ett valprogram, som bara är giltigt i kyrkan på söndagar. Det måste också vara giltigt i vardagslivet och när deras riksdagsledamöter har valmöten och när de voterar i riksdagen. Det är då, i deras politiska beslut, som nomineringsgruppernas ärliga inställning prövas och att de verkligen står för sitt budskap.
Och hur länge kommer kyrkovalets väljare acceptera att nomineringsgrupperna döljer sin verkliga politik genom att ha en vacker beteckning, en skenfasad, som egentligen inte säger något om verkligheten.
Nils-Åke Sandström
Tavelsjö C
LÄGG TILL NY KOMMENTAR