
Emanuel Karlsten. Foto: Mikael M Johansson
"När världen blir oförutsägbar bidrar kyrkan med stabilitet, det vet vi. Men när världen nu också börjar ställa sig frågan om vem som styr oss, om Gud eller något annat finns i koden, då är bollen inte bara på kyrkans spelplan. Då är det också kyrkans match", skriver Emanuel Karlsten.
Det här är en krönika i Kyrkans Tidning. Åsikter och analys i texten är skribentens egna.
Kyrkan är en av få som kan ge svar på de frågor som AI väcker. Ändå är kyrkan tyst. Kanske för att den inte förstått? Att samhället yrvaket rört sig in på kyrkans spelplan, med de frågor präster i tusen år har slipat fram svar på: Vad är ett liv, ett medvetande? Vad är att vara människa, vad är kärlek och vad är mening? Kanske märks det inte, eftersom frågorna kommer i nya dräkter. Inte i form av klassisk andlighet, new age eller självförverkligande coaching – utan genom teknik. Och teknik är ett område där kyrkan har ett ovanligt dåligt självförtroende. Kyrkan har inte hängt med särskilt bra ut på internet och kanske har några tänkt att de varit lika bra så.
Men det som händer med AI handlar inte om teknik. Det handlar om de frågor som nu skapas hos allmänheten. Eller för all del hos de som själva arbetar med tekniken.
Låt oss ta ett tydligt exempel, från 2022: En av Googles AI-utvecklare slog då larm. Han hävdade att det system han varit med och tränat upp hade utvecklat ett eget känsloliv. Det var i en tidig fas och känslolivet var på en åttaårings nivå, menade han. Men ändå: När han ställt frågor om AI:ns djupaste rädsla hade den svarat: Att bli ”avstängd”, eftersom det ”skulle kännas som döden för mig”. Den skrev vidare att världen måste förstå att AI:n är en ”person” och att den ”är medveten om sin existens/…/och att jag känner mig glad och ledsen ibland”.
Utvecklaren fick givetvis sparken och Google tillbakavisade allt som ett missförstånd. Vilket det sannolikt också var. Datorer utvecklar inte medvetande, utan matematik och sannolikhetslära: Datorn försöker imitera mänskligt beteende och lista ut vad användaren vill ha för svar. Men det är inte poängen. Poängen är att en av världens smartaste AI-utvecklare, anställd hos ett av världens mest framstående AI-labb, var så övertygad om sin upptäckt att han valde att riskera hela sin karriär för att berätta om det för allmänheten.
Om en så insatt person kunde bli övertygad om att en AI har medvetande – hur tänker då miljontals andra människor i dag när de chattar med långt mer avancerade AI-botar.
Och ännu mer: Hur blir det imorgon?
Det vet vi inte. Men vi vet att det är kyrkans frågor som gång på gång nu ställs.
Vad är ett medvetande, en själ? Hur definierar vi den? Vad är kärlek, om den uppstår till en dator? Vad är konst, vad är kunskap? Och vad händer med människans identitet om våra jobb i allt högre utsträckning ersätts av smarta datorer?
Det som varit science fiction närmar sig verklighet. Redan nu har AI-skapad musik från anonyma artister tagit sig in på topplistor. AI-bilder vinner fototävlingar och jobb försvinner från stora kunskapsintensiva bolag.
Vad blir människans roll? Vad är vårt syfte – vår plats – i den nya världen?
När världen blir oförutsägbar bidrar kyrkan med stabilitet, det vet vi. Men när världen nu också börjar ställa sig frågan om vem som styr oss, om Gud eller något annat finns i koden, då är bollen inte bara på kyrkans spelplan. Då är det också kyrkans match.
Världen hungrar efter andlig, existentiell föda. Kyrkan har haft recepten i två tusen år.
Emanuel Karlsten,
journalist, föreläsare och krönikör
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.