Byarums pastorat: Öppenhet om muslimska gravar minskar oron

– Du Mats, var det någon du inte kände igen i kväll?

Lars Andersson, kyrkogårds- och fastighetschef i Byarums pastorat, frågar Mats Bergman, kyrko­rådets ordförande, efter augustikvällens rundvandring på kyrkogården.

– Det skulle vara mannen och kvinnan som stod där på sidan när vi började, svarar Mats Bergman. Det paret har jag inte sett förut.

Nytt uttryck och bättre tillgänglighet

För så litet är Byarum att kyrkans medarbetare och förtroendevalda känner igen nästan alla på orten. Eller, om man vänder på det, så finmaskigt blir kyrkans kontaktnät när den har sett till att vara i centrum i människors liv.

Kyrkogården här i Byarum utvidgas samtidigt som den får ett nytt uttryck och bättre tillgänglighet med platta gångar och fler parkeringsmöjligheter.

Nya begravningsplatser och en ceremonilokal för olika trosuppfattningar kommer också till. Även personallokaler som svarar mot arbetsmiljökrav och funktionalitet byggs.

Stort visat intresse

Just det nya gravkvarteret med plats för muslimer, ner mot stenmuren intill ängen, har varit viktig att presentera på ett bra sätt. Det är pastoratets ledning enig om. Ska Svenska kyrkan ha ansvar för att alla i Sverige ska begravas enligt önskade gravskick och traditioner är det viktigt att respekt får styra arbetet. Eller som någon säger:

– Varför ska vissa behöva åka långt för att vårda nära och käras gravar?

Till rundvandringen har en stor grupp Byarumsbor kommit för att lära mer om kyrkans arbete med kyrkogården och bygget. Men även några incyklande från Vaggeryd är här. Vi är 50 själar som lyssnar på kyrkorådets ordförande, fastighetschef och arkitekt.

Bengt Sandahl har tagit ­cykeln från Vaggeryd fem kilometer bort. Hans fru ligger begravd på kyrkogården och han vill veta mer om det som sker nu.

– Jag är ofta vid graven och det är väldigt fint här.

Nytänkande som främjar biologisk mångfald

Mats Elmgren, också från Vaggeryd, tycker att kyrkogården är ”helt fantastiskt skött”. Han är själv med i Vaggeryds trädgårdsförening och tycker fokuset på biologisk mångfald, där många olika arter prioriteras, är helt rätt.

– Min mamma och pappa, mormor och morfar, farmor och farfar, alla vilar här. Tiderna förändras och ungdomar i dag vill inte ha gravar att sköta. Därför tycker jag att det är så fint att man satsar på andra gravskick än det som fanns förr, en grav med en gravsten och plantering.

– Det är fint att man sköter om kyrkogården med stor omsorg och tänker nytt. Att låta ängar breda ut sig på ett sätt som är bra för miljön men som ändå ser välvårdat ut är jättebra.

Nytänket med ängsmarker som främjar biologisk mångfald har ibland, på sina håll runt om i landet, väckt irritation. Om gräset inte klipps kan det upplevas som slarvigt och oengagerat men ängsmarken kräver ännu mer omtanke vid etableringen än en gräsmatta – om resultatet ska bli riktigt fint.

Viktigt att alla ska kunna ta sig fram

Just i år är det blommande och vackert här i Byarum – med vallmo och klint och prästkragar – men redan nästa år är det kanske inte lika vackert innan det så småningom etablerar sig och blir en vacker äng. Då gäller det att kyrkogårdsbesökarna vet varför ängen finns här och hur visionen ser ut.

Vi får höra hur viktigt det är att alla ska kunna nå gravplatserna på ett enkelt sätt. Den terrasserade delen är tjusig men ibland svår att att ta sig fram över. Nu kan rullstolar köra på gångarna och det är enklare att komma längre in med bilen på området. Landskapsarkitekt Monika Sandberg har tänkt på allt, känns det som.

De klassiska bänkarna från ­Byarums bruk finns här i både äldre och nyare varianter.

Förklarar gärna mer om olika gravskick

Lars Andersson berättar peda­gogiskt om gravskicken och hur fler gravplatser kommit till när behoven ökat. Ett nytt bevattningssystem har införts. Grundvattennivån i trakten är god men vattenförsörjningen är en fråga som kommer att bli allt viktigare.

– Det är inte helt lätt att hålla reda på de olika gravskicken. När ordet lund finns med, då är det mer anonymt, det kan man komma ihåg. Men fråga oss gärna så förklarar vi mer.

Han betonar att utsmyckningarna måste regleras för att inte någon del av kyrkogården ska skilja ut sig för mycket. Det ska vara värdigt och vackert på hela kyrkogården.

Olika traditioner

Vid det muslimska gravkvarteret säger han:

– Enligt den kristna traditionen vilar den döde i östlig-västlig riktning. De muslimska vilar i riktning mot Mecka.

Monica Sandberg, landskapsarkitekten från Landskapsgruppen, trillade olyckligt på väg till kvällens vandring och tvingades lämna återbud, men arkitekt Hanna Ernlundh från Tengbom arkitektkontor i Jönköping svarar på frågor kring bygget av den nya ceremonilokalen.

Mycket som en arkitekt jobbar med, uppenbaras för oss andra när hon berättar. Som hur viktigt det är att kyrkogårdsarbetarna ska kunna gå in med våta stövlar, sätta på sig innetofflorna och äta sin lunch utan att dra in smuts. Alltså att separera smutsigt från rent.

Eller hur viktigt det är att bårbilen ska kunna köra fram på ena sidan utan att störa ett begravningsfölje som går in i ceremonilokalen. Och vad man ska se ut respektive in från byggnaden.

Kommer finnas ett avskedsrum

Ceremonilokalen ska vara flexibel, det vill säga kunna göras större och mindre utifrån behov med hjälp av flyttbara väggar.

Ett avskedsrum kommer också att finnas. Det gamla bårhuset har rivits, men dess karaktäristiska form med pyramidtak går igen i utformingen av den nya ceremonibyggnaden.

Ekonomibyggnaden har koppling till naturen omkring eftersom den till stor del är av trä, förklarar Hanna Ernlundh. Och det ska vara ett glasat torg mellan de två byggnaderna som binder de två delarna samman, skapar en tydlig entré och plats för avskildhet före en ceremoni.

Ibland upp mot 100 deltagare

Färdplan för klimatet ligger som klangbotten för hela arbetet. Solceller ska ge energi och på väggarna ska vartenda verktyg och redskap ha sin fasta plats. Hållbarhet, ordning och reda, funktion, uttryck och skönhet – det är mycket som ska rymmas i ett byggprojekt.

Vi hoppar fram några timmar när vi dricker en kopp kaffe inne i kyrkan och går igenom kvällens vandring, nummer tre av fem planerade.

På tidigare träffar har fika och småprat fått avsluta för alla deltagare, ibland upp mot 100 personer, men i kväll ser rutinen annorlunda ut när Kyrkans Tidning är här.

Kyrkogårds- och fastighetschef Lars Andersson har kollegor på andra orter i Sverige där inrättandet av muslimska gravplatser väckt ”diskussioner och otrevlig stämning”. Så ville han inte ha det här.

– Det där tycker jag är förskräckligt. Alla i Sverige har rätt att begravas på fina gravplatser som anhöriga hyfsat enkelt ska kunna besöka. Därför har vi haft en genomtänkt plan för information. Fram till nu har muslimer som bor i vårt pastorat fått begrava anhöriga i Värnamo, Gislaved och Jönköping men det avtalet upphör.

Har funnits frågetecken

Kyrkoherde Jörgen Bok nickar liksom kyrkorådets ordförande Mats Bergman. Alla är överens om att en rak och tydlig kommunikation är det bästa. För visst har det funnits frågetecken i arbetslag, bland förtroendevalda och allmänhet: Varför gör ni detta? Ska man inte ta seden dit man kommer?

Fakta: Byarums pastorat

I Byarums pastorat bor 8 500 invånare varav 60 procent är kyrkotillhöriga.

Kostnaden av bygge och omgestaltning uppgår till 60 miljoner kronor. Finansieringen har skett via begravningsavgiften.

Byarum är en ort i Vaggeryds kommun i Småland. Pastoratet hör till Växjö stift.

Fakta: Fler ­visningar

Vid fem tillfällen, från maj till och med november, visas Byarums kyrkogård, både den nyanlagda delen samt byggområdet.

Taklagsfest blir det den 25 september.

– Vi har bjudit in sjukhus­imamen som berättat om den muslimska gravseden. Då fick vi lära oss mycket och vi insåg att det inte är någon stor skillnad egentligen. Jag tyckte vi hade jätte­fina möten, säger Lars Andersson och Jörgen Bok inflikar:

– För det är ju osäkerhet, rädsla och okunskap som skapar det här avståndet och frågorna. Med information skingras det.

Bygger för framtiden

Pastoratet var tidigt ute med sin lokalförsörjningsplan för alla fastigheter. Alla behov kartlades och planen för både renovering av kyrkan och förnyade lokal­behov sattes. Att gravplatserna började ta slut innebar att kyrkogården måste utvidgas. Beredskapsplanen har också haft betydelse för planeringen av kyrkogården. I tid av kris och beredskap ska ett visst antal gravar snabbt kunna ställas i ordning.

Lars Andersson:

– Vi är en landsortsförsamling som vill vara med i tiden, men det här är inget skrytbygge. Vi bygger för framtiden, för att vara en attraktiv arbets­givare och har försökt balansera behoven ansvarsfullt. Jag hoppas att Byarumsborna kommer att bli stolta.