Statsvetare: Oroande lågt valdeltagande

Valdeltagandet minskade och nu kommer valsystemet diskuteras, tror experterna. Foto: Marcus Gustafsson.

Motståndet mot partipolitiken har påverkat valutgången. Men valdeltagandet är alltför lågt och kommer föranleda diskussioner om valsystemet. Det tror två statsvetare som Kyrkans Tidning talat med.
 

Att diskussionen om de politiska partiernas närvaro i kyrkopolitiken tycks ha påverkat valet står klart, menar Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, som forskat om kyrkovalen.

– Det är inte någon risk att det inträffar en revolution i Svenska kyrkan för det händer inte i Sverige överhuvudtaget. Men den politiska dimensionen kommer ligga kvar och skava i skon för Svenska kyrkan och det är ett problem.

Vad är problemet med det?

– Det verkar som att motståndet mot de politiska partierna blivit större under de senaste åren. Jag tolkar det som att det är ett problem för Svenska kyrkan att man förknippas med de politiska partierna och med det borgerliga valet och den allmänna samhällsutvecklingen, och att väldigt mycket av kyrkans egna frågor kommer i bakvattnet.

De politiska partierna (S,C och SD) backar och de partipolitiskt obundna grupperna går fram. Men överlag är det ett svåranalyserat resultat, säger Jan Strid.

– Resultatet hänger också samman med rikspolitiken. Vänstern går fram och det torde hänga samman med att Vänsterpartiet gått kraftigt fram i opinionsundersökningar på riksnivå.

– Miljöfrågan gick däremot inte fram. Den gröna linjen ligger sammantaget ungefär på samma nivå som Miljöpartiet i riksdagsvalet. Så den frågan var nog inte något som drog.

Jan Strid ser heller inte att vigselfrågan som varit så omdebatterad under valrörelsen fick någon större effekt på resultatet.

– För de flesta väljare är det här nog inget problem för det finns många präster som viger homosexuella. Men det är konstigt egentligen att inte inomkyrkliga frågor som en sådan här lärofråga haft möjlighet att dominera, för det har den inte.

Valdeltagandet på runt 17,5 procent preliminärt, knappt två procent lägre än 2017, var väntat, menar Jan Strid. Men han tycker inte att det är ett valdeltagande som Svenska kyrkan borde vara nöjd med.

– Man ska nog vara lite oroad.

Erik Amnå. Foto: Hans Jonsson/Örebro universitet.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, tycker inte heller att valdeltagandet är något att hurra för.

– Förra gången framstår som ett litet glädjeskutt som inte verkar vara permanent. Det är cirka 100 000 färre som går till valurnorna och det är jättemånga. Givet den totala siffran blir det ganska stor andel som inte tycker att valet är meningsfullt.

Han ser främst två förklaringar till att de politiska partierna backar. Dels ett stärkt engagemang mot partipolitik i Svenska kyrkan och dels ett sviktande engagemang för valet generellt.

– Den långsiktiga tendensen i alla val är att folk känner mindre identitet med de stora partierna. Det är inte så många som är partipolitiskt engagerade och då drabbar det också de politiska valen och kommittéerna i Svenska kyrkan.

 – Sedan tror jag att inte minst ärkebiskopens anmärkningsvärda ifrågasättande av partiernas roll i kyrkan ändå har legitimerat och gjort det lättare för folk att antingen avstå från att rösta helt eller att rösta på några av de stora partipolitiskt närstående fraktionerna eller grupperna.

Du menar att motståndet mot partipolitiken också kan ha fått människor att avstå från att rösta?

– Ja, det är det tydligaste sättet att säga nej till det här systemet. Det tror jag kommer nödvändiggöra en debatt om ifall det här är ett hållbart system för att ge medlemmarna inflytande.

Vänsterns framgång tror även Erik Amnå till viss del kan förklaras med deras medvind i den allmänna opinionen. Men han tror också att de kan ha lyckats knipa röster från människor som upplever att mycket står på spel i rättvisefrågor, exempelvis flyktingfrågan.

– Vi vet inte ännu vilka det är som har röstat, om det är partibytare som lämnat exempelvis Socialdemokraterna, eller om det är flyktinggömmare och andra starkt engagerade i flyktingpolitiken som sett Vänstern i svenska kyrkan som ett alternativ eftersom de tagit så tydligt ställning här. Många av Svenska kyrkans grupper är ändå starkt engagerade och aktiva rent praktiskt i flyktingfrågan.

Erik Amnå menar att resultatet till viss del visar att det som faktiskt kan få människor att ta sig till valurnorna är när de upplever att mycket står på spel. Han nämner ett lokalt exempel från Nora bergslagsförsamling i Västerås stift. Församlingen har under en tid haft problem med arbetsmiljön och i valet har den nya gruppen Epok lyckats få majoritet i kyrkofullmäktige.

– De gör politik av det (arbetsmiljön) och får då majoritet i fullmäktige.

 – Eftersom det står så mycket på spel, man vill inte ha en kyrka som är handlingsförlamad av split och söndring, tycker man att då får vi medlemmar ta över.

Tror du att valresultatet i kyrkovalet kan ge en fingervisning inför riksdagsvalet?

– Nej, det tror jag inte. Det är så långt dit. Dagsfrågorna och det som är aktuellt då är det som kommer ha betydelse.

Taggar:

Kyrkovalet
Johan
Mycket märkliga analyser från dessa två experter som verkar bygga mer på deras egna åsikter än fakta. 1. Att påstå att det låga valdeltagandet skulle vara någon protest mot systemet är svårt att belägga. Åtminstone om man får det att låta som att missnöjet ökat när årets valdeltagande i ett historiskt perspektiv är högt. Det skulle i så fall tala för ökat stöd. 2. Att säga att väljarna inte tycker politiken ska vara med är också väldigt märkligt. De tre grupper som inte har koppling till partier: Posk, Frimodig kyrka och Öka samlar tillsammans färre röster än S ensamma. Samtidigt säger ju experterna mot sig själva när de säger att väljarna inte vill ha politiken och samtidigt att Visk framgång beror på att det går bra för Vänsterpartiet. Mycket märkligt! Trenderna är således: Ett historiskt bra valdeltagande. Medlemmarna tycks uppskatta politiken i kyrkan. En kraftig vänstervåg i kyrkan.
Bengt-Åke Johansson
Jag litar bara på den statistik jag förvanskat själv. "Årets kyrkoval visar att av kyrkans alla medlemmar var det bara 4,8 % som röstar på socialdemokraterna." Kan man be om lite ödmjukhet?