Nåd är detsamma som handlingskraft när planeten hotas

Lägg ordet på minnet: Ekosoteriologi.

Fakta: Fredrik Johansson Seltman

Bor: I Salem

Ålder: 41 år

Gör: Samarbetskyrkopräst EFS Hagaberg, Svenska kyrkan i Södertälje. Lärare vid Hagabergs folkhögskola

Aktuell med: Doktorsavhandlingen Rättfärdiggörelse som skapelseblivande: ekosoteriologi i dialog med Eberhard Jüngel. Avhandlingen lades fram den 28 november vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Fredrik Johansson Seltman har hittat på det själv, en term sprungen ur begreppet ekoteologi.

Fältet som sådant är både etablerat och på frammarsch. Men vita fläckar finns och en av dem vill nu Fredrik Johansson Seltman fylla i genom sin avhandling Rättfärdiggörelse som skapelseblivande: ekosoteriologi i dialog med Eberhard Jüngel.

Det är läran om frälsning (soteriologi) som han tar sikte på.

- Alla områden inom teologin behöver bearbetas i ljuset av det planetära nödläget. Det har skrivits mycket om inkarnationen och om Gud som skapare av världen i relation till klimathotet. Frälsningen har inte berörts alls lika mycket, trots att frågor om synd, skuld och vad som kan rädda oss är helt centrala i sammanhanget.

Jordens resurser

”Flygskam” var fram till nyligen beskrivningen för vad många människor känner. I takt med den politiska debattens förflyttningar och klimatfrågornas mediala nedgradering har ordet försvunnit. Det hindrar inte att upplevelsen finns. Insikten om hur min livsstil som genomsnittlig svensk utgör en konstant överbelastning av jordens resurser.

Ur Fredrik Johansson Seltmans perspektiv är läget ”teologiskt mättat” och sprängfyllt av moralism och syndabockstänkande.

Hitta strategier

Men diskussionen innehåller inte särskilt mycket nåd, menar han.

- Där behöver kyrkan hitta strategier. Hur kan vi tala om nåd i en situation där människor är så fruktansvärt skuldtyngda? Teologer kan tala om frälsning som människoblivande, jag vill fördjupa begreppet och tala om frälsning som skapelseblivande.

Han förklarar. I det planetära nödläget beter sig människan som om hon var frikopplad från skapelsen. Ekonomi separeras från ekologi, natur skärs bort från kultur.

Människans roll

Traditionell teologi har i hög grad bekräftat den uppdelningen. Genom ett visst sätt att betona människan som skapad till Guds avbild har kyrkan legitimerat exploateringen av naturen. Frälsningen har varit en fråga om att bli avskild; det är den enskildes själ som ska frälsas till det bortomvärldsliga.

För att förstå den kristna idén om räddning på ett sätt som inbegriper människans roll biosfären, använder Fredrik Johansson Seltman den tyske teologen Eberhard Jüngel (1934-2021) som bollplank. Synd och frälsning är enligt Jüngel sociala kategorier. Båda handlar om relation - eller bristen på. Synd förstås som något som bryter ner våra förutsättningar att leva tillsammans.

Kröka sig inåt

I klassisk luthersk tro beskrivs synd som inkrökthet. Jüngel tar tanken vidare, och så gör i sin tur också Fredrik Johansson Seltman.

- I det planetära nödläget riskerar människan att synda genom att kröka sig inåt som individ. Samhället kröker sig bort från andra samhällen och mänskligheten kröker in sig på bekostnad av andra arter.

Det är här rättfärdiggörelsen kommer in. Fredrik Johansson Seltman beskriver hur rättfärdiggörelsen bryter syndens lögn om att vi inte hör samman.

Rätten att höra till

- Jesu död på korset betyder att varje människa ges rätten att höra till. Den återställer oss i vår relation till skapelsen.

Och den som är en del av en gemenskap beter sig därefter, menar han.

Ergo: nåd är lika med handlingskraft.

Det betyder inte att problemen sopas under mattan, att klimatsyndens konsekvenser inte tas på allvar. Men det betyder att Guds domslut gäller parallellt med världens.

Gud förlåter

För att illustrera tar Fredrik Johansson Seltman gängkriminaliteten som exempel. Den som är gängkriminell ser oftast inte sig själv som en del av samhället. Och uppfattningen är ömsesidig; ett begånget mord går inte att kompensera, det är en irreversibel synd.

- Utifrån världens och det egna samvetets dom har den personen inte längre en plats i skapelsens väv av relationer. Ändå förlåter Gud och ger människan möjlighet att dela gemenskap och framtid med andra.

Han fortsätter:

- Guds förlåtelse ger inte människan frikort att fortsätta överskridandet av de planetära gränserna. Tvärtom. Den betyder att du som beter dig som du inte hörde till återinsätts i skapelsens gemenskap, vilket i sig väcker handlingskraft.

Fredrik Johansson Seltman citerar Luther, som på frågan om gärningarna då alls spelar någon roll svarade att de spelar all roll i världen.

- Världen behöver våra gärningar, men det är inte genom våra gärningar som vi bevisar vår rätt att finnas och höra till.

Syn på frihet

Resonemanget om rättfärdiggörelse ifrågasätter det moderna samhällets syn på frihet. Enligt traditionell evangelisk-luthersk syn är det till just det som människan blir rättfärdiggjord – till frihet.

Problemet i väst är att frihet likställs med autonomi.

Den bibliska förståelsen av frihet är motsatsen, påminner Fredrik Johansson Seltman. Där är det autonomi som är synd. Det är autonomin som förleder oss att tro att vi inte behöver varandra.

- I det planetära nödläget är det avgörande att vi människor förstår oss själva som natur och biosfär.

Gustaf Wingren

Den som kan sin skandinaviska skapelseteologi hör hur den ekar genom Fredrik Johansson Seltmans avhandling. Han säger att han är djupt influerad av Gustaf Wingren och av synen på frälsning som något som aldrig leder bort från eller blir något annat än det människan står mitt uppe i.

- Kyrka och värld står inte i konflikt mot varandra. Evangeliet syftar till att återställa världen, inte att strida mot den. Det planetära nödläget är på så sätt ett relationellt nödläge.

Kombinerar tjänst

Fredrik Johansson Seltman kombinerar en tjänst som samarbetskyrkopräst i EFS Hagaberg, Östertälje församling, med rollen som lärare på EFS-drivna Hagabergs folkhögskola. Han beskriver hur framför allt två sammanhang har format honom - Svenska kyrkan och kommuniteten i Taizé. Båda betonar tanken på nåd, och har inspirerat hans val av avhandlingsämne

Doktorandstudierna genomförde han inom ramen för den dåvarande komministertjänsten, berättar han - som en kommentar till frågan om hur han ser på debatten om teologins ställning i Svenska kyrkan.

- Jag vet att det är fler stift som gör liknande satsningar på att finansiera forskarutbildningar. Och i församlingarna finns ett stort intresse för teologi. Det märker jag när ute och berättar om min forskning.