Biskopskandidater undvek att svara på frågan om samkönade vigslar

Johannes Fransson, Cecilia Redner, Marjut Ervasti och Lisa Gerenmark Företrädare för Queerisk, Queer i Svenska kyrkan

Foto: Vadim Ghirda

Biskoparna måste ta ansvar för att nya präster med denna hållning inte vigs. De skulle aldrig viga en präst som av teologiska skäl inte vill viga personer av olika hudfärg, skriver företrädare för Queerisk om biskopshearingen i Skara.

Att viga eller inte viga? Det är frågan som ställdes till Skara stifts biskopskandidater under biskopshearingen häromveckan. Och då handlade det om huruvida kandidaten som biskop kommer att viga präster och diakoner som är emot samkönade äktenskap.

Notera att frågan handlade om att vara emot samkönade äktenskap, inte bara att inte viga samkönade par. Svaren varierade och vi gläder oss åt att några kandidater var så tydliga i sitt ställningstagande och sa nej. Det är dock de andra svaren som bekymrar oss. Någon kandidat svarade rakt att den kunde tänka sig att viga även den som är emot samkönade äktenskap, medan andra försökte undvika att svara på frågan på grund av dess "komplexitet"; Ett svar som stack ut var Jan Eckerdals, den kandidat som fått näst flest röster i nomineringsvalet och som uttryckte att han inte skulle låta en ”stickfråga” avgöra hans beslut att viga en präst- eller diakonkandidat eller inte.

Även om flera av kandidaterna hänvisade till en helhetsbedömning så är Eckerdals svar högst problematiskt på grund av hans ordval. Hbtqi-personers rätt att bli bemötta med respekt och rätt att ingå äktenskap är ingen stickfråga. Det Eckerdal säger med sitt svar är inte bara att präst- och diakonkandidater som är emot hbtqi-personers rätt att gifta sig kan vigas utan också att frågan om hbtqi-personers rätt att gifta sig reduceras till en fråga som vilken som helst. En, med Eckerdals ord, ”stickfråga”.

Att förminska människors rättigheter till “stickfråga” är upprörande och ganska magstarkt i en kyrka som redan på kyrkomötet 2005 beslutade att: ”Det dels är uteslutet att fördöma den homosexuella personen eller att skuldbelägga den homosexuella orienteringen samt att Kyrkan skall aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering”.

Eckerdals med fleras argument att det är församlingarnas ansvar att viga och inte den enskilda prästens är långt ifrån tillfredsställande. Att det inte skulle vara diskriminering för att  församlingen tillhandahåller en annan präst är inte sant annat än i juridisk mening. 

Att viga präster som är emot samkönade äktenskap reduceras ofta i debatten till att handla om att hitta en präst till den enskilda kyrkliga handlingen, eftersom det är församlingens och inte prästens ansvar att tillhandahålla en vigselpräst är problemet undanröjt. Men frågan är större än så. Präster som är emot samkönade äktenskap möter också hbtqi-personer i själavård, konfirmandgrupper, i gudstjänst eller i samband med andra kyrkliga handlingar.

Hur ska församlingsmedlemmar veta vilka präster som är emot deras sätt att leva så att de kan göra rimliga val vid kyrkliga handlingar? Hur är det ställt med den pastorala omsorgen av medlemmen? Det är fullt möjligt att en präst som döpt ditt barn eller begravt din förälder inte vill viga dig och din partner och hur känner du då inför den kyrkliga handling som har skett? Hur skall du veta när du går i en gudstjänst en söndag om den präst du möter är emot din relation? Hur är det som anställd i Svenska kyrkan och i en samkönad relation att ha en präst eller diakon som arbetsledare som inte accepterar den relation du lever i? Självklart är vi fullt medvetna om att prästen eller diakonen i fråga är ett redskap för Gud och att en kyrklig handling är verksam oavsett, men det gör det inte lättare för den enskilda medlemmen.

Att prästviga den som är emot samkönade äktenskap handlar inte bara om vem som ska viga ett samkönat par utan det är en fråga om rättigheter, människosyn och i vissa fall arbetsmiljö. Kan Svenska kyrkan som det står i kyrkomötesbeslutet från 2005 ”aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering” och samtidigt viga präster som är emot samkönade relationer?

Biskoparna måste ta ansvar för att nya präster med denna hållning inte vigs. De skulle aldrig viga en präst som av teologiska skäl inte vill viga personer av olika hudfärg, att viga präster som inte vill viga samkönade är likvärdigt illa och ändå sker dessa vigningar gång på gång. Går det att lyfta bort människosyn och respekt för mänskliga rättigheter när det görs en helhetsbedömning av en prästkandidat eller är det så att kandidatens människo- och äktenskapssyn också påverkar hens förkunnelse och bemötande? Hur biskopsmötet hanterar detta framöver är en trovärdighetsfråga för kyrkan, att hänvisa till frågans komplexitet duger inte vare sig för biskopar eller biskopskandidater.

Johannes Fransson, Cecilia Redner, Marjut Ervasti och Lisa Gerenmark, företrädare för Queerisk, Queer i Svenska kyrkan

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
BGOK
Står inte Svenska kyrkan för mångfald, även i teologiska frågor? Lyssna på de stora kyrkorna, det kommer snart andra tider.
Anton Gunnarsson
Teologiskt liberala har förstört den Lutherska Bekännelsen, präster som faktiskt tror på Bibeln blir inte vigda.
Livia
"Part i målet" skriver om något ytterst väsentligt: det finns gay och andra människor som nöjer sig med att vara älskade av Gud. För den salige är det gott nog. När grupper pekar mot andra grupper har vi förlorat siktet på Guds vilja för alla människor, det avskräcker folk från kyrkan! För den som önskar "annan ordning än Svenska kyrkans" för dop, vigslar etc finns givetvis andra vägar än att tvinga fram samsyn. Finns tron, lever bönen och tålamodet också. "Hur ska församlingsmedlemmar veta vilka präster som är emot deras sätt att leva så att de kan göra rimliga val vid kyrkliga handlingar?" Jo det är enkelt: fråga, ha en dialog! Lever kärleken enligt Guds bud, kan vi både tala och lyssna med viljan att förstå och mötas. Prästernas största bekymmer är nog inte församlingsbornas sexualliv och partnerrelationer utan oförmågan att älska sin nästa.
Mats
Kyrkomötets beslut 2009 innebär att ”Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte [heller] ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning eller får vigas till präst eller diakon inom Svenska kyrkan.” Vill man inte underkasta sig den ordningen är man inte lämplig att bli biskop.
BGOL
Bra Mats. Märkligt att en luthersk kyrka 2024 lägger sådan energi på vigslar, detta borde man ha lämnat vid millenieskiftet eller senast 2009 som många biskopar då föreslog. Kanske skulle man på motsvarande sätt kräva att alla blivande präster ska hålla vigsel på finska? Låt efterfrågan styra utbudet!
Biskopen bestämmer
Det har gjorts tydligt i debatten. Att som biskop göra bedömningen att en prästkandidat som inte vill viga samkönade inte är lämplig är upp till den biskopen. Det är en ordning biskoparna kämpat för, när förtroendevalda velat ta nya beslut i strid med de förra har det varit argumentet som stoppat ändringarna.
När blir det diskriminering?
Är det diskriminering om en präst inte vill viga ett olikkönat par om den en parten är transperson? Dvs för att prästen inte godtar personens könsidentitet?
Stefan
Jag tycker det är bra att Svenska kyrkan agerar grindvakt mot intolerans. Jag hoppas att alla biskopar bara kommer viga präster och diakoner som är öppna och toleranta. Det är hemskt att se så många i kommentarsfältet vara så bångstyriga. Det finns väl andra sammanhang att gå till i era fall, t.ex Missionsprovinsen...
Rasmus
SvK är bara toleranta mot de som har samma politiska åsikt.
E.G.
Jag är hbtqi-person. Min rätt att bli bemött med respekt och rätt att ingå äktenskap är ingen stickfråga utan en viktig fråga. Den rätten är tillgodosedd av Svenska kyrkans nuvarande ordning, som stadgar att jag ska bemötas med respekt och när jag så begär vigas. Jag är sannerligen inte hjälpt av att Queerisk likställer vissa prästers vilja till omsorg om min själ med grov rasism. Rasism är i direkt strid med en tro på att varje människa är Guds avbild. En konservativ äktenskapssyn innebär inte att en präst nedvärderar mig, utan att den tror att det inte är gott för mig att ingå äktenskap med en person av samma kön som jag själv. Det är okej. Det är bra att de bryr sig om mig och sitt eget samvete. Jag begär inte att svenska kyrkans alla präster ska vara min fanclub som tycker att allt jag skulle kunna göra eller längta efter är bra, utan att de inte gör våld på sina samveten och följer avlagda prästlöften.