Diskutera förslaget om ett tillägg

I Kyrkans Tidning nummer 49/2016 föreslår Brita Häll att det pågående handboksarbetet ska styras mot ett tillägg till rådande kyrkohandbok. Detta förslag har diskuterats på flera håll tidigare, inte minst lokalt, men har nu hamnat i centrum av debatten efter att ha förts fram av professor Karin Nelson.

Det är djupt beklagligt att en så framstående kyrkomusiker med lång erfarenhet både från Svenska kyrkan och från handboksarbete i den norska kyrkan har känt sig tvingad att lämna arbetet med vår nya handbok. Det arv hon lämnar efter sig i form av tre alternativ för handboksarbetets väg framåt är värt att ta på största allvar.

POSK har sedan arbetet startade sett handboksrevisionen som en av de viktigaste frågorna för kyrkomötet och kyrkostyrelsen att hantera, utifrån vår grundsyn att gudstjänsten är det centrum i kyrkan som binder samman och ger trovärdighet åt hela hennes liv. Vi har arbetat med ideal som saklig legitimitet, förankring och en bred delaktighet. Det har också varit viktigt för oss att kvalitativa mål och slutresultat är överordnade medel som tidsplaner, direktiv och arbetsformer.

Vid flera tillfällen har vi kommit med konstruktiva förslag till förändringar av processen som vi menar skulle ökat förutsättningarna för ett välförankrat, brett och högkvalitativt slutresultat. Ofta har vi dock sett oss nerröstade av kyrkostyrelsens majoritet.

För närvarande arbetar en kvalificerad självständig revisionsgrupp med att ta fram ett material som kyrkostyrelsen får ta ställning till. Några definitiva ställningstaganden till framtida vägval för kyrkohandboken kan inte göras förrän den har fått möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete.

När det gäller arbete med musik har vi på nationell nivå anledning att känna stor ödmjukhet inför den kraft, det engagemang och den kunskap som finns i Svenska kyrkan. De återkommande avhoppen från arbetet visar att vi inte har förmått skapa varken arbetsformer eller klara direktiv som kan ge rättvisa åt kyrkomusikens kreativitet.

Under hösten 2014 var styrgruppen och företrädare för biskopsmötet bland annat ense om att vi behövde göra en revision av kyrkans historiska liturgiska musik. Detta ser vi som okontroversiellt men det har ännu inte genomförts, och vi ser samtidigt att bilden är splittrad kring de övriga musikserier som funnits med i de två remissförslagen.

I en kyrka som innehåller en stor mångfald är det viktigt att vara varsam med det som är gemensamt reglerande för alla. En kyrkohandbok spelar en så stor roll i vår kyrkas tradition att den inte kan antas utan en bred enighet och med ett starkt förtroende. Den behöver också stå på en så stark grund att kyrkan kan leva med den under en lång tid. Det finns idag inget som tyder på att vi till kyrkomötet 2017 skulle ha uppnått detta.

Kanske är det viktigaste att nu hitta nya arbetsformer för att arbeta med gemensam liturgisk utveckling, så att hela kyrkans kunskap och initiativkraft kan tas tillvara. För att behålla ett fokus mot framtiden är förslaget om ett tillägg väl värt att diskutera och arbeta vidare med.

Det ger möjligheter att ta tillvara allt det material som tagits fram och församlingarna kan fortsätta använda det trots att vi som helhet ännu har inte nått hela vägen till en ny gemensam kyrkohandbok. Vi behöver med omsorg både ta tillvara på vårt kyrkomusikaliska arv och främja ett brett nyskapande av liturgiskt material med musik från olika musikaliska traditioner.

Hans-Olof Andrén
gruppledare i kyrkomötet och ordförande för POSK

Nils Gårder

Anna Lundblad

Erik Sjöstrand

POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, ledamöter i kyrkostyrelsen